Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen. Resultatet visade att behandlingspedagoger har kompetens att arbeta som kuratorer och pedagoger i skolan. Arbetsuppgifter de har är exempelvis enskilda samtal med både elever och föräldrar, arbeta för samverkan med andra myndigheter och att motivera elever. Slutsatsen som kan dras är att man har kompetens att arbeta inom skolans verksamheter efter att ha genomgått utbildningen till Fil. kand. behandlingspedagog.

Syftet med vår studie är att undersöka hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med elever med psykisk ohälsa, hur elevhälsan arbetar förebyggande för att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt vad det finns för hinder och möjligheter för hur detta arbete kan utvecklas. Vår studie har en hermeneutisk utgångspunkt då vi vill ha en tolkande förståelse för elevhälsans arbete. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsdiskussioner då det kunde ge oss en samlad bild av hur elevhälsan som grupp arbetar med elever med psykisk ohälsa samtidigt som deras olika kompetenser med olika perspektiv kunde tydliggöras. Vi har valt att använda oss av Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv för att tolka det empiriska materialet. För att förstå von Wrights tankar har vi tagit del av symbolisk interaktionism som grundas på George Herbert Meads teori. I vårt resultat finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv i elevhälsans arbete med elever med psykisk ohälsa. Vikten av elevernas delaktighet framkom i båda perspektiven. Ett möte mellan en pedagog och elev innebär ett möte mellan likvärdiga personer med olika livserfarenheter och historia och sätt att uppfatta och tolka världen och det är viktigt att utveckla en god relation för att finna förståelse. Elevhälsan ville utgå från ett relationellt arbetssätt men det fanns hinder i verksamheten. I våra fokusgruppsdiskussioner uppkom att det finns problem med skolans samverkan med andra instanser såsom BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och socialtjänst. De hinder skolornas elevhälsa uttryckte kan dock leda till möjligheter. Utvecklingsmöjligheter kan uppnås genom att skolan kritiskt granskar yrkesroller, arbetssätt och organisation på ett ifrågasättande och reflekterande sätt.

Titel: Ingen aning utan spaning – Skolsköterskors självmordspreventiva arbeteFörfattare: Eberhard, Charlotte; Lundgren, SannaInstitution: Institutionen för vård och natur, Högskolan i SkövdeProgram: Examensarbete i omvårdnad, 15 HpHandledare: Källerwald, SusanneExaminator: Westin, LarsSidor: 22Månad och År: juni, 2013Nyckelord: Skolsköterska, självmordsprevention, elevhälsa_________________________________________________________________________Bakgrund: I rapporter som Nationellt centrum för Suicidforskning och Prevention av psykisk ohälsa (NASP) tagit fram, framgår att självmord är ett stort samhällsproblem bland barn och ungdomar. Unga individer spenderar en stor del av sin tid i skolan och förutom själva undervisningen utgör skolan en social plattform. Självmord är för såväl män som kvinnor den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Självmordsnära människor långt in i skeendet är ambivalenta till om de egentligen vill dö. Skolsköterskan kan vara den första person som upptäcker de elever som mår dåligt.Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av arbetet med självmordsnära ungdomar och att arbeta med självmordsprevention.Metod: Sex intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Datamaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Att fånga upp och möta eleverna, Att agera och överlämna och Att ge preventivt stöd till elever efter skett självmord.Konklusion: Självmord och självmordstankar förekommer hos gymnasieelever. Studien visar att skolsköterskan kan spela en mera aktiv roll än idag vad beträffar förebyggande arbete och krishantering för dessa elever. / Background: Reports made by National Centre for Suicide science and Prevention of physical illness (NASP) developed, shows that suicide is a major social problem among children and adolescents. Young people spend much of their time in school and in addition to actual teaching school is a social platform. Suicide is for both men and women, the most common cause of death in the 15-24 age group. Suicidal people is ambivalent as to whether they really want to die. The school nurse may be the first person who discovers the students who are depressed. Aim: The aim of this study was to highlight the school nurses ́ experiences of the work with suicide prone adolescents and to work with suicide prevention. Method: Six interviews were conducted with school nurses. Data were analyzed using qualitative manifest content analysis with an inductive approach. Results: From the analysis of the data emerged three categories; To catch up and meet the students, To act and communicate and To provide preventative support to students after suicide occurred. Conclusion: Suicide and suicidal ideation occurs in high school. The study shows that the school nurse can play a more active role than today in terms of prevention and crisis management for these students.

Antalet unga som drabbas och lider av psykisk ohälsa har den senaste tiden ökat avsevärt. Unga är en målgrupp som tidigt bör fångas upp för att minska den dramatiskt stigande siffran. Skolan har en viktig roll för det främjande arbetet och därför ligger det arbete elevhälsan gör i stort fokus. Elevhälsan är en yrkesgrupp som verkar inom skolverksamheten för att hjälpa skolans elever att uppnå välmående och utveckling. Studiens syfte är därmed att öka kunskapen om det elevvårdande arbetet med unga genom att undersöka hur representanter från elevhälsan erfarar ökningen av psykisk ohälsa unga. Det syftar även till en ökad kunskap i arbetet för att förebygga och identifiera psykisk ohälsa hos eleverna. En kvalitativ metod har använts där sju semistrukturerade intervjuer med nio respondenter har givit empiri till studien. Respondenterna är yrkesverksamma inom elevhälsan för gymnasieskolor i en kommun i sydvästra Sverige. Av en tematisk analys har materialets analyseras där teman och subteman skapades för att finna ett mönster. Resultatet av studien gav kunskap om elevhälsans perspektiv och arbetssätt kring problemet psykisk ohälsa hos unga. Studiens resultat visar på orsaker till den psykiska ohälsan ur elevhälsans perspektiv. Orsakerna var tydliga för elevhälsan då de definieras med dålig sömn, stress, familjeproblematik och prestationskrav. Detta är orsaker som är svåra för ungdomarna själva att koppla till sin psykiska ohälsa enligt elevhälsan. Detta visar också på elevhälsans viktiga roll i skolverksamheten för att kunna identifiera och fånga upp dessa ungdomar. En slutsats som studien tar är att det kan finnas flera bakomliggande orsaker till ungas psykiska ohälsa och att det inte finns några strikta riktlinjer för hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska utföras.

Specialpedagogen har som uppdrag att arbeta främjande i skolan. I relation till det hälsofrämjande arbetet visar forskning att elevers delaktighet och inflytande främjar elevers kunskapsutveckling och upplevelse av hälsa. Syftet med denna studie är tvådelat; dels handlar det om att öka kunskapen om hur specialpedagoger uppfattar elevers möjlighet till delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin skolsituation, dels handlar det om att bidra med kunskap om hur specialpedagoger uppfattar sin roll i det hälsofrämjande arbetet med elevers delaktighet och inflytande. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet från vilket begreppet scaffolding hämtats. Vår valda metodansats är hermeneutiken, där sex semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har använts som metod för datainsamling. Resultatet visar på uppfattningar som understryker sambandet mellan tillgänglighet, tillhörighet, delaktighet och inflytande som aspekter vilka förutsätter varandra, och som gemensamt uppfattas som det hälsofrämjande arbetets hörnstenar. Elevers delaktighet och inflytande belyses i resultatet utifrån ett antal teman, vilka visar på uppfattningar om elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer både på en individuell och på en organisatorisk nivå. I diskussionen betonas det specialpedagogiska uppdragets betydelse för att både på elev- och organisationsnivå understödja arbetet med elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer.

Den psykiska ohälsan i elevhälsovården ökar ständigt menar aktuell forskning. Skolsköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i elevhälsan. Medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer underlättar det förebyggande arbetet. Skolsköterskans vårdande yrkeskompetens ligger till grund för ett lyckat hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans upplevelse av att arbeta elever med psykisk ohälsa. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från åtta stycken skolsköterskor. Dataanalysen följde Graneheim Hällgren och Lundmans modell för innehållsanalys (2004). Genom analysen framkom tre kategorier vilka benämndes: Riskfaktorer som påverkar eleven, Att utföra omvårdnad samt Skolans hälsofrämjande ansvar. Det framkom 12 underkategorier vilka åskådliggör den information som samlades in under intervjuerna. Resultatet visar att riskfaktorer för psykisk ohälsa föreligger såväl i hemmet som i skolan. Att närvara i skolan visade sig vara en stark skyddsfaktor för hälsa. Genom skolsköterskans salutogena synsätt kan psykisk ohälsa förebyggas genom att synliggöra den enskilda elevens unika omvårdnadsbehov. Skolsköterskan hälsoförebyggande arbete stärker elevens möjligheter till fortsatt hälsa. Skolan fungerar som ett skyddsnät mot ett utanförskap i samhället. Ett gott samarbete i elevhälsan gynnar både eleven och samhället i stort, vilket bidrar till en hållbar utveckling.

Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett elevhälsoteam. Det anges i lagen vilka professioner teamet ska omfatta, men hur dessa elevhälsoteam ska organiseras och i vilken omfattning de olika professionerna ska ingå anges inte. Det är därför upp till varje huvudman att välja organisationsform.I denna studie görs en jämförelse mellan två kommuners sätt att organisera elevhälsa. Vi undersöker också vilken organisationsform som föredras av rektorer och specialpedagoger och vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna har i de två kommunerna.Intervjuer med kommunala tjänstemän och en enkätundersökning med rektorer och specialpedagoger ligger till grund för denna studie och vi har valt situationsteori och systemteori som teoretiska utgångspunkter.Flera intressanta resultat framkom. Den ena kommunen i vår studie har en, i huvudsak, decentraliserad elevhälsa. Denna organisationsform upplevs positivt av rektorerna i båda kommunerna, de vill ha chefskapet över den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsoteamet.En centralt samlad elevhälsa, vilket finns i den andra av våra två undersökta kommuner, är den form som huvudsakligen föredras av specialpedagogerna.Vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna mestadels ägnar sig åt skiljer sig i de två studerade kommunerna, även om samtliga specialpedagoger i undersökningen har samma syn på vad de bör arbeta med.Resultaten visar på att specialpedagogens arbetsuppgifter påverkas av den organisationsform de är anställda i. Ytterligare forskning krävs för att utröna om det är specialpedagogens uppdrag som behöver tydliggöras eller om samtliga huvudmän bör se över elevhälsans organisationsform.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om variationen i hur rektorer använder speciallärarens kompetens i och utanför elevhälsoteamet för att säkerställa elevers läsinlärning. Denna studie vill beskriva hur speciallärarens uppdrag ser ut utifrån rektorers uppfattningar och erfarenheter. Studiens datainsamling omfattar nio kvalitativa intervjuer med rektorer från tre olika kommuner. Rektorerna arbetar i grundskolor som innefattar en skolverksamhet mot F-6 som studien riktar sig mot. Metodansatsen i studien är inspirerad av Grundad teori som är en kvalitativ metodansats där man strävar efter att utveckla teorier och begrepp genom analyser av empiriska data.Studiens resultat uttalar sig om variationer av rektorernas erfarenheter och uppfattningar. I analysarbetet synliggjordes tre olika inriktningar av de nio rektorernas organisation av elevhälsan.• Rektorerna i en grupp uttrycker en tillit och en tro på den specialpedagogiska kompetensen som finns i elevhälsoorganisationen där specialläraren ingår.• Rektorerna i en grupp som har en utbildning inom specialpedagogik uttrycker sitt engagemang av specialpedagogiken i elevhälsan och helhetssynen av eleven. De uttrycker även vikten av ett kollegialt samarbete med andra yrkeskategorier och stöd och uttalar ett inkluderande och relationellt perspektiv.• Rektorer i en grupp har en utbildning i svenska och uttrycker en koppling mellan läsinlärning och elevhälsa.Studiens syfte var även att synliggöra på vilket sätt rektorerna använder speciallärarens kompetens i relation med andra yrkesgrupper för att säkerställa elevers läsinlärning. Resultatet av detta analysarbete skapade begreppen Problemlösande dialogande och Delat ansvarstagande för att synliggöra på vilket sätt rektorerna använder speciallärarens insatser och kompetens i relation med andra yrkesgrupper. Dessa begrepp blev centrala i min användning av tidigare teorier och analysen av data. Problemlösande dialogande är ett begrepp som beskriver den dialog som sker i syfte för att lösa problem i samråd. Delat ansvarande är ett begrepp som sker efter att ett Problemlösande dialogande har ägt rum. Det innebär att det sker en ansvarsfördelning i interaktion och samarbete. Dessa handlingar sker enligt rektorerna i samarbetet inom elevhälsoteamet men också i samarbete och interaktion mellan olika yrkesgrupper utanför elevhälsoteamet nära elevens lärmiljö. Resultatet i denna studie visar att rektorerna uttrycker att speciallärarens insatser styrs initialt utifrån elevenssvårigheter och behov utifrån ett kategoriskt perspektiv i elevhälsoteamet för att därefter riktas vidare utifrån ett relationellt perspektiv till elevernas lärmiljö.

Syftet med studien är dels att analysera uppfattningar av specialpedagogers roll vid övergången från grundskola till gymnasieskola, för elever i behov av särskilt stöd, dels att analysera hur samverkan mellan olika professioner inom gymnasieskolan uppfattas av specialpedagoger, vid en övergång från grundskola till gymnasieskola. De teoretiska utgångspunkterna är, fenomenologi och symbolisk interaktionism. Studiens empiriska grund är semistrukturerade intervjuer med sju informanter från sju olika skolor i södra Sverige. Aktörer i studien uppmärksammar att de är en del av ett större sammanhang i elevhälsan, där allas roll är av betydelse. Studien visar även på, att specialpedagoger upplever att de har en viktig roll även efter det att övergångarna ägt rum och flera av dem beskriver att övergången endast är en del av arbetet med elever i behov av särskilt stöd. För specialpedagoger förefaller arbetet med elever i behov av särskilt stöd fortsätta i flera år efter en övergång. Studiens informanter beskriver även betydelsen av god samverkan mellan olika professioner vid en övergång. Samtliga specialpedagoger uttrycker att samverkan konstateras som en viktig förutsättning för elevens fortsatta lärande, vilket gäller både elever i behov av särskilt stöd, men även generellt för alla elever.

Abstrakt Skolsköterskors arbetsuppgift är att befrämja hälsa. I skollagen (2010:800) framgår att elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Varje elev skall erbjudas minst tre hälsobesök under grundskoletiden. Elever ska också vid behov kunna anlita elevhälsan för enklare sjukvårdsinsatser (2010:800 2 kap 25§, 27§, 28§). Syftet med studien var att beskriva skolelevers syn på skolsköterskan. Kvalitativ metod valdes där intervjuer utfördes med sju skolelever i åldern 10-15 år från sex olika skolor i norra Sverige. Data analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Tillgänglig och att vara tillhands, Tillitsfulla relationer, Information och undervisning, Enklare sjukvårdsuppgifter samt Hälsostödjande insatser. Utifrån de fem kategorierna utfördes en tematisering där två teman framkom: Att inge trygghet i mötet och Att finnas till för att stödja och hjälpa. Elevernas syn var att skolsköterskan bör vara mer tillgänglig på skolan. De kände tillit till skolsköterskan och ville kunna träffa hen ofta. Resultatet indikerar vikten att skolsköterskan skapar en trygg miljö där elever kan få hjälp med både psykiskt och fysiskt mående. Nyckel ord: skolsköterska, elever, kvalitativ tematisk innehållsanalys, elevhälsa, miljö, omvårdnad