Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

Syftet med studien är att belysa hur tre olika kommuner på kommunövergripande nivå organiserar arbetet med elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse. Frågeställningarna vi utgått ifrån är; Hur har kommunen organiserat sin plan för elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Vilka framgångsfaktorer ser kommunen i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Denna studie fyller en funktion genom att vi avgränsar oss på organisationsnivå när det gäller elevers läsutveckling. Som blivande speciallärare vill vi lyfta blicken från individ- och gruppnivå till att se vad som säkerställs på organisationsnivå för att alla elever skall lyckas med sin läsutveckling. Vi vill genom denna studie lyfta det som fungerar i kommunerna och skolorganisationen kring elevers läsutveckling. Vi har analyserat kommunernas dokumenterade läsplaner och funnit likheter och skillnader. Vi har även intervjuat två språk- läs- och skrivutvecklare samt en utvecklingsledare för att få deras syn på hur kommunerna organiserar sig kring elevers läsutveckling. Vi har tittat på vilka framgångsfaktorer kommunerna ser i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling och vad de själva anser att de behöver arbeta mer kring. Studiens teoretiska utgångspunkt finns i organisationsutvecklingsteorin. Den metod som använts i studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutiken. Det framkommer ett antal framgångsfaktorer men det som kommunerna lyfter som den största framgångsfaktorn kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse är att läsningen måste genomsyras i alla skolans ämnen och att alla lärare har kompetens kring elevers läsutveckling.

Alla elever skall ges samma möjlighet till delaktighet i sin lärmiljö i skolan och i frågor som rör dem. Samtidigt visar tidigare forskningsstudier på vilka utmaningar och svårigheter skolan ställs inför i arbetet med att skapa delaktighet för alla elever. Då forskning även visat att elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättning upplever lägre grad av delaktighet blir det specialpedagogiskt relevant att fördjupa kunskaper kring detta. Syftet med denna studie var dels att undersöka specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om delaktighetens betydelse för elevers lärande och utveckling med ett särskilt beaktande utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vidare var syftet att söka förståelse för på vilka olika sätt de erfarit och uppfattar elevers möjlighet till delaktighet i utformandet av det särskilda stödet. Studien har en kvalitativ metodansats där nio semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare har använts som metod för datainsamling. Den teoretiska utgångspunkt är Capability Approach från vilken begreppen resurs, funktion och handlingsutrymme har hämtats. Perspektivet har använts i analysen kring vad informanterna anser påverkar elevens handlingsutrymme. Resultatet understryker delaktighet som betydelsefull för elevens lärande och  utveckling, både i det långa perspektivet och i den pågående lärsituationen. Elevens möjlighet till delaktighet belyses i resultatet utifrån fem teman som lyfter relation, samtalet, samverkan, tydliggörande av den demokratiska processen och yttre ramar som viktiga påverkande faktorer. Resultatet visar även på vikten av pedagogens medvetenhet om alla dessa faktorers sammanflätning och påverkan på varandra. I diskussionen och analysen tolkas och diskuteras hur dessa faktorer påverkar varandra till att hindra eller möjliggöra handlingsutrymme för eleven.

Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.

This study aims to highlight the work with additional adjustments in the regular classroom setting for students with reading comprehension difficulties in grade eight in two Swedish secondary schools. We want to investigate teachers’ and students’ perspectives on what adjustments are made when texts are read and written instructions are given, how these adjustments work and whether advantageous or disadvantageous factors to the process can be identified.   Methods used were digital questionnaires to the teachers and semi-structured interviews with eight students, four from each school. Student informants with reading comprehension difficulties were chosen according to the results from a standardised test performed right before the study.   The study’s results show that many additional adjustments are made in the classrooms. However, most of them are made generally for all students, and not individually based on the specific needs of the students with reading comprehension difficulties. Teachers express that group size, lack of time, knowledge and support from special education teachers are crucial factors for succeeding with additional adjustments in the classroom, which is consistent with previous studies. Students point out the importance of an including classroom environment and express a wish for teachers communicating with them concerning their need of individual support in reading comprehension.   Our study implicates that teachers of all subjects need further education about strategies and methods for supporting students with reading comprehension difficulties when working with texts and written instructions

<p>Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori. Resultaten visade att eleverna ansåg att de inte oroar sig för att bli sjuka men samtidigt uppger de att de ibland eller ofta kan drabbas av återkommande besvär, t.ex. huvudvärk och magont. De flesta elever uppfattade den psykiska skolmiljön som ganska dålig med för hög ljudnivå, röriga situationer i klassrummen och lärare som ibland inte hann med att hjälpa dem. Resultaten visar även att eleverna känner att de är delaktiga i skolan men de flesta uppgav dock att de inte tycker att de kan påverka arbetet på skolan särskilt mycket.</p>

<p><strong><p>Syftet med studien är att förstå hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.</p><p>I resultatet framgår det att skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.</p><p>Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever. Skolkuratorerna beskriver att de använder olika teorier och metoder. Valet av vilka av dessa som är mest lämpliga i en viss situation styrs av vad skolkuratorn anser vara lämpligt i en specifik situation. Dessa kan även tillämpas tillsammans med av skolkuratorn egna utvecklade metoder och hjälpmedel som till exempel trollstaven.</p><p>I intervjuerna med skolkuratorerna beskriver de sin yrkesroll med entusiasm och professionalism. Det framgår även att de har olika syn på sitt arbete och sina arbetssätt. Vidareutbildning och möjlighet att ta del av vidare forskning uppskattas av skolkuratorerna. Kunskap om lagarna är enligt skolkuratorerna en viktig faktor för att känna sig trygg i sin egen yrkesroll. Det framgår också att skolkuratorerna ibland saknar någon att reflektera med trots att ett nätverk finns runt dem. De förväntningar som skolkuratorerna beskriver är att de vill ha en tydligare definierad lagstadgad skolkuratorstjänst, vilket de anser skulle tydliggöra förväntningarna på yrkesrollen.</p></strong></p>

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori. Resultaten visade att eleverna ansåg att de inte oroar sig för att bli sjuka men samtidigt uppger de att de ibland eller ofta kan drabbas av återkommande besvär, t.ex. huvudvärk och magont. De flesta elever uppfattade den psykiska skolmiljön som ganska dålig med för hög ljudnivå, röriga situationer i klassrummen och lärare som ibland inte hann med att hjälpa dem. Resultaten visar även att eleverna känner att de är delaktiga i skolan men de flesta uppgav dock att de inte tycker att de kan påverka arbetet på skolan särskilt mycket.

Sammanfattning/abstract   Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt. Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens. När vi började fördjupa oss i elevhälsans arbete så upptäckte vi att det i tidigare forskning inte fanns någon beskrivning av vad samtalen inom elevhälsan handlar om. Vi skapade utifrån de transkriberade observationerna fyra kategorier. Kategorierna var familjesamverkan, diagnoser, ”trouble talk” samt okunskapsrapportering. Det finns en okunskap om styrdokumenten gällande elevhälsan vilket leder till en oklarhet om vad som är syftet med elevhälsans möten och det som tidigare kallades klasskonferens finns kvar under benämningen elevhälsa. Det som tidigare beskrivits som viktigt att förändra i Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) lever i hög grad kvar på skolorna i vår studie exempelvis tid för familjesamverkan, tid att diskutera nya förhållningssätt och behov av handledning. Slutsatser vi dragit av denna studie är att våra observerade möten skiljer sig när det gäller arbetssätt; hur elever prioriteras, vilka professioner som deltar och vilka som tilldelas elevärenden.  Våra resultat visar att skolan efterfrågar familjesamverkan på skolans villkor, vi ser också en samtalskultur där det ibland gäller att framställa sina elever eller elevgrupp negativt, möjligen beroende på en förhoppning av att få stöd utifrån av andra professioner. Beskrivningarna av en elev skapar under några av mötena en samhörighet pedagoger emellan. Vår förhoppning är att denna studie skall uppmärksamma den otydlighet som råder inom elevhälsans möten och att även de vuxna ges förutsättningar att lyckas i elevhälsoarbetet. De nya styrdokumenten måste få genomslagskraft i praktiken och alla behöver inse värdet av att arbeta hälsofrämjande och kunskapsutvecklande på organisations-, grupp- och individnivå.   Nyckelord: ”elevhälsa”, ”elevvård”, ”hälsofrämjande”, ”Skollagen 2010:800”, ”elevhälsans professioner”.

The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro län. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people’s views and experiences. Private schools had better resources for preventing major norm breaking behaviors and therefore rarely needed to bring this debate. Keywords: Norm breaking behaviors, notification, school, notifiable, student health / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på högstadieskolor tänker och resonerar angående anmälningar till socialtjänsten utifrån normbrytande beteende hos elever. För att ta reda på detta har fem kvalitativa intervjuer genomförts med kuratorer på två kommunala skolor samt tre friskolor i Örebro län. Resultatet visar att det inte finns någon tydligt definition på vad normbrytande beteende är vilket försvårar resonemanget. Det finns tydliga rutiner för att handskas med normbrytande beteende men man vet inte när dessa ska tillämpas. Beslutet om anmälan till socialtjänsten är oftast inte enskilt utan ett resultat av ett flertal personals åsikter och erfarenheter. Friskolorna hade bättre resurser för att förebygga allvarliga normbrytande beteenden och behövde därför sällan föra denna diskussion. Nyckelord: Normbrytande beteende, anmälan, skola, anmälningsplikt, elevhälsa