Skolkuratorsfunktionen är idag en lagstadgad del av elevhälsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrån skolkuratorns erfarna perspektiv. Frågeställningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser på sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser på sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser på sin arbetsbeskrivning. Studien är kvalitativ och är baserad på nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjälp av rollteori och professionsteori. Genom dessa val har denna studie kunnat fånga skolkuratorns erfarna uppfattning kring sin profession och sitt uppdrag. Denna uppfattning har sedan mynnat ut i studiens resultat, i att skolkuratorerna uppfattar sitt uppdrag som tolkningsbart och utan tydlig definition på vad uppdraget är. Yrkesrollen upplevs som otydlig av dem själva och av övriga professioner på skolan. Arbetsbeskrivningen har skolkuratorerna själva utformat vilket gör att yrket är personbundet och fritt. De slutsatser som dragits är att en tydligare ledning efterfrågas med bättre kunskap om skolkuratorns arbetsuppgifter och kompetens. Detta för att också möjliggöra mer insyn i arbetet och säkerställa rättigheten till samma skolkurativa hjälp för eleverna. Lång erfarenhet är en nyckelfaktor för att kunna hantera professionen som skolkurator. Studiens kunskapsbidrag utgörs av att den lyfter de funktioner kring skolkuratorns profession som behöver förändras och i många fall tydliggöras.

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten.   Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam. Då jag är intresserad av lärarnas och elevhälsoteamets tankar valde jag att använda mig av öppna frågor som sedan behandlades kvalitativt.   Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas tankar om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten. Två tredjedelar av lärarna i undersökningen ser inte rasten som en del av den pedagogiska verksamheten. För dem är rasten främst en paus där vuxna på skolgården är rastvakter med vaktfunktioner utan pedagogiska uppgifter. En tredjedel av de tillfrågade lärarna ser däremot rasten som en del i den pedagogiska verksamheten och sina uppgifter på rasten som att finnas till hands för eleverna och stötta dem vid behov, samt att se till att alla elever har det bra. Alla lärare anser att det är viktigt att eleverna har rast men endast ett fåtal är medvetna om sambandet mellan elevernas sociala och kognitiva utveckling samt betydelsen av närvarande vuxna som stöd för detsamma. Tjugosju respondenter av trettioen ansåg att rasten har betydelse för elevernas måluppfyllelse. Endast hälften av respondenterna tillskrev den sociala aspekten av rasten vikt för elevens måluppfyllelse.  Elevhälsateamet är överens om att rasten fyller en funktion för elevens måluppfyllelse och alla ser både rastens funktion som en paus från skolarbetet och de sociala aspekterna av rasten. Resultatet ger vid handen att rasten är ett angeläget pedagogiskt utvecklingsområde i arbetet för att förhindra att elever blir elever i behov av särskilt stöd. Rektor och elevhälsa har viktiga roller i skolans förebyggande arbete för en ökad trivsel och ökad måluppfyllelse för alla elever.

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill också se vilka former av lärande som finns på en arbetsplats men tyngdpunkten ligger på själva erfarenhetslärandet. Personal som arbetar med elevhälsa har varit studiens fokus när det gäller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhälsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Som teoretisk utgångspunkt har Ellströms teorier och tankar om lärande och erfarenhetslärande valts då detta väl speglar hur individer lär sig inom organisationer och i olika former av lärsituationer, dels formellt men också informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen på. Resultatet visar att erfarenheter förmedlas på olika vis, dels genom ett direkt utbyte individer emellan men också via planerade sammankomster som finns till för det ändamålet, att utbyta erfarenheter och reflektera över situationer och fall. Studien visar också att det finns olika former av lärande inom organisationerna, dels det formella lärandet som består av olika kurser och vidareutbildningar och även det informella lärandet som handlar om erfarenhetsutbyten. Nyckelord:

No description available.

Bakgrund: Barn nyttjar paracetamol på ett sätt som medför risker för barnets hälsa En del barn är inte medvetna om varför de har ont, utan självmedicinerar med paracetamolpreparat. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattning om användande av substansen paracetamol bland elever i grundskola. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenemenografisk analys, genom e-post intervjuer med skolsköterskor i årskurs förskoleklass till 9. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor som arbetar i grundskola uppfattar att elever, främst i högstadieskola, självmedicinerar somatiska och psykosomatiska symtom med paracetamol. Det framkommer ur resultatet att skolsköterskorna uppfattar att elevers inställning speglar föräldrars inställning till paracetamol och detta påverkar användningen av paracetamol bland elever i grundskola. Konklusion: Skolsköterskor är en viktig källa till att lokalisera elever som mår dåligt och självmedicinerar med paracetamol. Genom exempelvis hälsofrämjande samtal kan skolsköterskor stödja de elever som självmedicinerar med paracetamol. Skolsköterskor har en stödjande roll i att försöka få elever att förstå och förändra sin livsstil för att främja hälsa.

Abstract   Upper secondary school is not mandatory in Sweden, but if one starts an education in Secondary school presence in class is compulsory. Many students are absent from class for different reasons. Absence can lead to drop out from school and that might have an impact on further possibilities to get a job in the future. Schools are criticized by Swedish Schools Inspectorate for lack of planned actions to promote presence in school. It is in my interest to find out the cause of absence and what are the means to promote presence in class. The purpose of this study is to investigate if there is a connection between Principals and School Healthcare Team's view on causes for student absence and what successful actions there are to promote school attendance. The intention is that the result of this study should be looked upon as supportive to School Governors and School Management when it comes to planning to promote development efforts. This study is quantitative and a web survey has been used as a method of data collection from 101 respondents, consisting Principals and School Healthcare Team in 33 schools. The survey contains cases where respondent's answers questions about presence promoting actions. The result does not show any significant connections between profession and the view of cause of absence as well as profession and actions taken to promote presence. However, it is possible to find a consensus in respondent's view on attendance promoting actions.   Keywords:  upper secondary school, absence, presence,

Sammanfattning Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

I denna studie undersöktes samverkan ur elevhälsoteams och pedagogers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur samverkan organiseras och genomförs enligt elevhälsoteam och pedagoger samt vilka möjligheter och hinder som finns för denna samverkan. För att undersöka forskningsfrågorna valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade gruppintervjuer med elevhälsoteam och pedagoger genomfördes på tre olika skolor, totalt genomfördes sex intervjuer där sammantaget 17 informanter intervjuades. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av teorier inom organisation och samverkan. Informanterna beskrev att samverkan organiseras och sker både genom formella och strukturerade möten men även genom informella och spontana möten. Genom studien identifierades olika hinder och möjligheter för samverkan. Som hinder för samverkan identifierades otydlig roll- och ansvarsfördelning, brist på tillgänglighet av elevhälsoteamens professioner men även att skolans personal inte ser elevhälsouppdraget som ett gemensamt ansvar. Hinder identifierades även i form av brist på samsyn och ett gemensamt språk mellan olika professioner. Utifrån informanternas syn på samverkan identifierades tydliga strukturer för möten där elevhälsoteamets tvärprofessionella kompetenser kommer till sin rätt och finns tillgängliga och nära den vardagliga kontexten som möjligheter för lyckade samverkansprocesser.

Syftet med studien är att uppnå en ökad förståelse av mellanmänsklig interaktion och maktordning som återges dels under intervjuer med gymnasieungdomar som använder alkohol och/eller narkotika, dels under intervjuer med professionella aktörer som arbetar med den kategorin av ungdomar. Syftet är dessutom att undersöka  aspekter av betydelse för dessa ungdomars inkludering, lärande, förändring och identitetsskapande i den undersökta kontexten. Studiens metodologiska utgångspunkter är kvalitativa intervjuer med ett hermeneutisk och fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt angreppssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer, varav fem med ungdomar och fyra med professionella. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och begreppet makt i ett interaktionistiskt perspektiv. Ungdomar återger överlag att de har en positiv bild av bemötandet av professionella aktörer. Interaktion med olika professionella aktörer som elevekoordinator, mentorer liksom vänner och familj framställs i återgivningarna som betydelsefullt för lärande, inkludering, förändring och identitetsskapande. Beträffande återgivningar av professionella aktörer uppmärksammas olika scenarion kring hur arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika praktiskt ska genomföras. Dessutom betonas i beskrivningarna från professionella aktörer förekomster om friktioner i bemötandet av andra professionella aktörer på grund av olika intressen och prioriteringar som försvårar interaktionen mellan professionella. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt och erkännande av professionella aktörer i interaktionistisk mening är av betydelse för det professionella arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika. Särskild viktig blir den interaktiva dynamiken i relation till arbete med aktörer utanför den byråkratiska organisationen – i denna studie i relation till ungdomar och familjen.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om socialpedagogers erfarenheter av att samverka med skolpersonal och elever i grundskolors likabehandlingsarbete. Studiens metodologiska utgångspunkt var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk var teoretiska perspektiv och begrepp på samverkan. Resultatet baserades på tematisk analys av empiriskt material från åtta informanter. Resultatet visade att socialpedagoger strävar efter att verka som en trygg vuxen och länk mellan skolpersonal och elever avseende samverkan i arbetet med likabehandling. I resultatet identifierades relationsskapande och elevmedverkan som centrala möjligheter i samverkan. Begränsade resurser och det faktum att skolpersonal prioriterar likabehandlingsarbetet olika framställs som svårigheter i samverkan. Resultatet visade även att det finns önskemål hos socialpedagoger om att samverkan mellan skolpersonal och med elever förbättras. Slutsatserna som kan dras är att socialpedagoger har en viktig roll i det förebyggande likabehandlingsarbetet. Även att elevers delaktighet bidrar till goda relationer mellan skolpersonal och elever samt till en djupare förståelse för vikten av aktiva åtgärder. Begränsade resurser kan bidra till att arbetet med likabehandling blir en prioriteringsfråga. Sammantaget var en viktig slutsats att en fungerande samverkan är en förutsättning för ett gynnsamt likabehandlingsarbete.