Studiens syfte är att undersöka samverkan mellan elevhälsan och fritidshemmet. Studien syftar också till att ta reda på hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med att stödja alla elevers utbildning och lärande. Metoden som används har varit enkäter där kontakt med informanter främst tagits genom Facebook. Den teori som använts har varit Bronfenbrenners ekologiska modell där nivåerna exo, meso, och mikro har fått representera relationer mellan olika personer och relationernas påverkan på elevernas utveckling.   Resultat visar att den samverkan som sker oftast sker i form av formella möten som elevhälsomöten och arbetslagsmöten. Dessutom används elevhälsopersonal för ”experthjälp” av fritidspedagogerna. Resultatet visar också att både elevhälsopersonal och fritidspedagoger önskar utveckla samverkan. Resultatet för studiens andra frågeställning visar att fritidspedagogerna arbetar för alla elever men att det finns olika organisatoriska hinder så som trångboddhet och obehörig personal. Pedagogerna erbjuder olika sorters aktiviteter där oftast socialutveckling är huvudfokus. Ett sätt att erbjuda alla elever fritidspedagogik, även de som inte är inskrivna på fritidshemmet, har varit att erbjuda fritidsverksamhet under skoldagen.

Specialpedagogens roll inom skolan är inte tydligt framskriven i styrdokumenten, vilket kan ge yrket sämre förutsättningar att få mandat för det arbete som specialpedagogen är utbildad för. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och beskriva rektorers uppfattningar om vissa delar av specialpedagogens yrkesroll. Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk metodansats med semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien är rektorer och fokus är deras uppfattningar om delar av specialpedagogens uppdrag. Dataanalysen ledde fram till sex kategorier; två under respektive uppdragsområde som utgörs av elevnära arbete, skolutvecklingsarbete och elevhälsoarbete. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat och komplext. Elevnära arbete kan tolkas på flera sätt vilket kan påverka uppdragets utformning. Vidare framkommer att rektorer har en viktig funktion i att fördela specialpedagogens arbete så att arbetsbördan blir så jämn som möjligt. Resultatet visar också på uppfattningar om specialpedagogens unika helikopterperspektiv där hen kan se verksamheten ur olika perspektiv samtidigt. I skolors kvalitetsutvecklande arbete visar resultatet att specialpedagogen ofta har en samordnande roll och i dagens skolor även en tydlig position i elevhälsan. Flera rektorer poängterar att de har svårt att se hur skolor som inte har en specialpedagog anställd kan utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Varje dag går över en miljon barn (scb.se) till skolan i Sverige. Där tillbringar de upptill åtta timmar per dag, fem dagar i veckan under nio år. De allra flesta läser sedangymnasiet tre år till. Eftersom barn och ungdomar spenderar så mycket tid i skolansvärld, är det viktigt att de kan känna sig trygga, bland annat på hälsonivå. Enligtläroplanen ska all personal på skolan aktivt arbeta med förebyggande elevhälsa. Trotsdet visar flera undersökningar på att den psykiska elevhälsan blir allt sämre i skolorna(Petersen et al. 2010). Samtidigt har svenska elever under de senaste tjugo åren erhållitsämre skolresultat i internationella jämförelser, exempelvis PISA (Skolverket 2011).Denna studie har två syften. Det första syftet är att undersöka vilket eventuellt sambandsom finns belagt mellan elevers prestationer i skolan och deras psykiska hälsa. Empirinframställdes främst genom sökande efter vetenskapliga artiklar via databaser.Det andra syftet med denna studie är att genom teoretiska studier och kvalitativaintervjuer få en bild av hur högstadielärare arbetar med förebyggande elevhälsa iklassrummet för att skapa en trygg och inlärningsfrämjande miljö.Resultatet visar att det finns belägg för att elever som har psykiska besvär riskerar attprestera under sin förmåga.Intervjuerna påvisar att lärare främst arbetar med individuella anpassningar iklassrummet samt att metoderna som används framförallt är lärarens egna och inget somär integrerat i skolans övergripande mål.

Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap om hur samarbete i elevhälsoteam kan gestaltas och framhålla vilka faktorer som främjar samarbete i elevhälsoteam. Genom ökad kunskap och förståelse kan bättre förutsättningar skapas för att hantera utmaningar och för att utveckla ett fungerande samarbete.   Syfte och frågeställningar Studien syftar till att sammanställa tidigare forskning om elevhälsoteam för att synliggöra på vilket sätt samarbete gestaltas och framhålla de faktorer som främjar samarbete. Centrala frågeställningar i studien är: Hur gestaltas samarbete i elevhälsoteam? Vilka faktorer främjar samarbete i elevhälsoteam?   Teori Resultatet har analyserats ur ett gruppsykologiskt perspektiv med särskilt fokus på grupprocesser då dessa kan ha betydelse för hur samarbete utvecklas. Resultatet har även analyserats ur ett professionsteoretiskt perspektiv när det gäller makt, roller och jurisdiktion utifrån de olika professionerna som ingår i skolans elevhälsoteam.   Metod För studien har en narrativ litteraturstudie valts som metod (Bryman, 2018). Den narrativa litteraturstudien är jämförbar med en allmän litteraturstudie. För att uppnå bättre kvalitet och för att öka studiens trovärdighet har litteraturstudien integrerats med viss systematik som ingår en systematisk litteraturstudie. Totalt ingår åtta empiriska forskningsstudier i litteraturstudien.   Resultat Resultatsammanställningen visar att möteskulturen i elevhälsoteam domineras av ett patogent förhållningssätt där elevrelaterade problem härleds till individer. Det finns också stora skillnader i sättet att tala om och arbeta med elevhälsa. De olika professionerna i elevhälsoteamet har olika perspektiv på begreppet elevhälsa och det saknas metoder och teorier för hur elevhälsoarbetet ska gå till. Att skapa tillfällen för konstruktiv dialog kring olika perspektiv främjar samarbete och skapar en gemensam förståelse och grund för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Andra faktorer som framhålls främjande för samarbete är att elevhälsans professioner tydliggör sina professionella roller och uppdrag för varandra och att man tar ett gemensamt ansvar för elevhälsoarbetet. Visioner och mål behöver vara tydliga för att skapa förståelse, meningsfullhet och begriplighet för elevhälsoteamets medlemmar i deras arbete (Antonovsky, 2005). Andra faktorer som främjar samarbete är att det skapas goda relationer mellan skolpersonal, föräldrar och elever. Multiprofessionalismen i elevhälsoteamet kan lättare accepteras om de olika professionerna kan se fördelarna med ett sådant samarbete. Det finns ett samband mellan teamtyp och gruppens klimat och effektivitet.   Specialpedagogiska implikationer Resultatsammanställningen visar att otydliga roller och olika förväntningar på varandras professioner i elevhälsoarbetet försvårar samarbete. Det tolkas därför viktigt att specialpedagoger och även andra professioner gör det till en del av sitt arbete och ansvar att förtydliga sina professionella roller och uppdrag för varandra. Ur ett professionsteoretiskt perspektiv är det viktigt att specialpedagogen lyfter fram sin kompetens som en unik kunskap som vilar på vetenskaplig grund för att stärka sin position och professionalisera sitt verksamhetsområde (Nilholm, 2020). På så sätt kan specialpedagogen få legitimitet i sitt arbete och kompetensen kan uppfattas som värdefull och som ett viktigt bidrag i elevhälsoarbetet.

The development of video and computer games has been rapid and has received a large number of users among children and young people. Gaming online makes it a social place where users can do common activities in the game. For some users, gaming has had negative consequences in relation to their surroundings. There may be lost control over time played, social isolation, deteriorated school results or problems at work. The World Health Organization chose in its eleventh edition of the International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems to introduce the diagnosis of Gaming Disorder while the American Psychiatric Association chose to investigate the matter further to possibly introduce it into the Diagnostics and Statistics Manual for Psychiatric Disorders V. This study investigates from a pupil health perspective what consequences gaming can have for pupils in elementary school. In the study, ten respondents who work in elementary school F-9 are interviewed. The respondents consist of teachers and curators from all parts of the elementary school and a resource staff working in the primary school. To analyze the study, research is used based on Internet Gaming disorder and Gaming disorder as well as theory of risk and protection factors to develop norm-breaking behavior. The conclusions of the study are that all of the respondents had experienced some form of problems and consequences among pupils linked to gambling. It could affect the students as well as individuals but also the psychosocial environment in the school The individual consequences were often linked to the students' ambition and motivation level in the school while it contributed to offensive language use and difficult-to-solve conflicts that were based on things that took place outside the school. There are no specific measures for this type of problem, but students are often noticed in other systems such as absence or school results.

No description available.

In this study, special needs teachers and students with reading and writing difficulties in an upper secondary school are in focus. The research questions strive to answer how special needs teachers work in upper secondary school with students with reading and writing difficulties and what special needs teachers experience when working in upper secondary school with students with reading and writing difficulties. What do students with reading and writing difficulties experience and perceive in the transition between primary school and upper secondary school, and further studies in upper secondary school? The method has been interviews with three special needs teachers and four students in upper secondary school. The conclusive results are that the special needs teachers work with students with reading and writing difficulties in their original groups, in smaller groups and individually. Their tasks also include pedagogical assessment and assistance. Their work is complex, with many corresponding colleagues. The students face countless obstacles in school every day and ask for help to understand and overcome them.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevhälsans professioner beskriver den specialpedagogiska funktionens uppdrag i och utanför elevhälsan. Anledningen till valet att studera i och utanför elevhälsan är att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska funktionen ser ut inom hela elevhälsan på lokal nivå. Intresset till studien grundar sig utifrån att olika professioner har uttryckt sina åsikter om den specialpedagogiska funktionens uppdrag både i och utanför elevhälsan. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet för att försöka förstå de olika professionernas förståelse av den specialpedagogiska funktionen. Studien utgår även från ett relationellt perspektiv där elevens svårigheter måste ses i förhållande till lärmiljön, alltså att undervisningens utformning och upplägg kan orsaka skolsvårigheter för en elev. Även det kategoriska perspektivet finns med i studien utifrån att det framkom åsikter där eleven är den som har problemet och att det behöver lösas med hjälp av undervisning i mindre grupp eller enskilt tillsammans med någon inom den specialpedagogiska funktionen. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att professionerna har samma förståelse om vilka specialpedagogiska insatser som ingår i den specialpedagogiska funktionen. Däremot är de oeniga om vilka specialpedagogiska insatser som specialpedagogen ska prioritera först. Slutsatsen av studien visar att specialpedagogernas uppdrag tolkas väldigt olika bland professionerna i elevhälsan och utifrån det ser också förväntningarna olika ut.

Studien syftar till att belysa elevhälsans upplevelser kring sitt uppdrag att förebygga skolmisslyckande hos ungdomar samt att analysera vilka faktorer som verkar skyddande för unga i riskzon. De metodologiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är en fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, vilken beskriver hur individen samverkar och utvecklas på mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. Studien visar att det elevhälsan ser som mest adekvat för att gymnasieelever ska lyckas i skolan är goda relationer, både till skolpersonal men även till föräldrar och vänner, samt att de elever som har mycket frånvaro får det stöd som är lämpligt. Elevhälsan lyfter fram att  gott samarbete inom och utanför skolan är ett måste för att fånga upp elever i riskzon. En av våra pedagogiska implikationer är att elevhälsan ska utveckla förmågan att se den enskilda eleven och utveckla en förståelse för hur de olika systemen integrerar med individen för att på så sätt kunna främja skolframgångar.

Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.