Bakgrund: Palliativ vård är en internationellt erkänd vårdform, ett kompetensområde och ett förhållningssätt där en människa behandlas fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. I Sverige är medellivslängden 84 år för kvinnor och 81 år för män och de flesta som tar emot palliativ vård tillhör gruppen äldre. Att leva med allvarlig sjukdom i åldrarna 18-65 år skiljer sig från att stå i samma situation som äldre eller som barn och det behövs mer kunskap om hur det är att leva med palliativ vård vid 18-65 års ålder. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts baserad på tolv empiriska studier om patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Resultat: Två teman identifierades baserade på återkommande drag mellan studierna: vikten av socialt stöd och nya existentiella behov. Vikten av socialt stöd bestod av fyra subteman: prioritering av relationer med familj och vänner, betydelsen av familjeinkluderad vård, att känna gemenskap med andra i samma situation och att känna sig ensam i sin sjukdom. Nya existentiella behov bestod av tre subteman: att vara för ung för att dö, att finna mening och andliga behov växer. Slutsats: Psykosociala, emotionella och existentiella aspekter av att leva med palliativ vård i åldrarna 18-65 år tenderade att väga tyngre än aspekter som rör den fysiska hälsan. Sociala relationer, gemenskap med andra i samma situation, finna mening och tillgodoseende av andliga behov blev för många viktiga stöd och en källa till hopp och lycka. Resultatet bekräftade vikten av att palliativ vård bör behandla en människa psykiskt, socialt och existentiellt och inte enbart fysiskt. / Background: Palliative care is an internationally recognized form of care and an area of competence where a person is treated physically, psychologically, socially and existentially. In Sweden, the average life expectancy is 84 years for women and 81 years for men. Most people who receive palliative care are aged and more knowledge is needed to illuminate what it is like to receive palliative care at the age of 18-65. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of palliative care at age 18-65. Method: A literature review with a qualitative approach has been conducted based on twelve empirical studies on patients' experiences of palliative care at the age of 18-65. Results: Two themes were identified based on recurring features between the studies: The importance of social support and New existential needs. The importance of social support consisted of four subthemes: Prioritising relationships with family and friends, The importance of family-inclusive care, Feeling community with others in the same situation and Feeling alone in your illness. New existential needs consisted of three subthemes: Being too young to die, Finding meaning and Growing spiritual needs. Conclusion: Psychosocial, emotional and existential aspects of living with palliative care in the ages 18-65 tend to weigh more heavily than aspects related to physical health. Social relationships, connection with others in the same situation and finding meaning and tending and spiritual needs become important sources of support, hope and happiness. This corroborates the importance that palliative care treats a person psychologically, socially and existentially and not only physically.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform flertalet patienter är i behov av världen över. Palliativ vård förekommer inom alla vårdformer varpå majoriteten av sjuksköterskor träffar på patienter i livets slutskede någon gång under yrkeslivet. Sjuksköterskans erfarenheter ämnas undersökas för att se om dessa påverkar palliativ vård och dess kvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter som erhåller palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt samt dataanalys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 originalartiklar inkluderades. Två huvudkategorier identifierades; Sjuksköterskans arbetsmiljö, med subkategorier Emotionell påverkan och Stöd till sjuksköterskan, samt Sjuksköterskans kompetens, med subkategorier Kunskap om livets slutskede och Etiska aspekter. Resultatet pekar på att palliativ vård får sämre kvalitet på grund av sjuksköterskans höga arbetsbelastning och låg kunskapsnivå inom området bland sjuksköterskor. Sjuksköterskans hälsa drabbas av hög arbetsbelastning och när sjuksköterskan ställs inför etiska aspekter som är svåra att ta ställning till. Slutsats: Palliativ vård behöver mer utrymme i sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskor behöver mer tid för debriefing och stöd. Mer forskning skulle behövas på nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter för att se vilka utbildningsinsatser som bäst gynnar kvaliteten på palliativ vård och göra sjuksköterskor mer bekväma med palliativ vård. / Background: Palliative care is needed by a large group of patients all over the world. Palliative care is given in all forms of care and the majority of nurses will meet patients that receives end of life care during their professional career. The nurse’s experiences will be examined to see if they affect palliative care and the quality of it. Aim: The aim is to describe the nurse’s experiences from caring patients that receive palliative nursing care. Method: General literature review with data analysis through qualitative analysis.  Results: 10 original articles was included. Two main categories were identified; The nurse’s working environment, with subcategories Emotional affection and Support to the nurse, and The nurse’s competence, with subcategories Knowledge about end of life care and Ethical aspects. The result shows that palliative care is given with lover quality due to the nurse’s high work load and nurse’s limited knowledge about palliative care. The nurse’s health is affected by the high work load and when the nurse is faced with ethical aspects that are difficult to manage.  Conclusion: Palliative care needs to be involved in the curriculum for the nursing program and nurses need to be able to have debriefings and get support at work. There’s a need for more research on newly graduated nurses and nursing students to conclude what kind of education would be needed to provide palliative care with higher quality and make nurses more comfortable with palliative care.

Bakgrund Varje år avlider ungefär 1 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka 90 000 personer. Av dessa avlider cirka 36 procent på särskilt boende. Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos äldre personer som vårdas i livets slut. Att identifiera smärta och lindra smärta blir således centralt och en viktig del av arbetet för den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera smärta och använda omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta hos den äldre personen boende på särskilt boende i livets slut. Metod Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data där sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av särskilt boende där personer över 65 vårdas i livets slut inkluderades som informanter. Innehållsanalys gjordes enligt en metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat Studiens resultat presenteras i fyra kategorier; Relation central vid vård i livets slut, Identifiering av smärta är svårt, Omvårdnadsåtgärder lindrar smärta och Ett kvalificerat team främjar omvårdnaden. Samtliga kategorier presenteras med tillhörande underkategorier. Slutsats Studiens resultat visade på att personkännedom möjliggjorde personcentrerad vård och ökade möjligheten att individanpassa omvårdnadsåtgärder och att enklare identifiera äldre personers smärta. Omvårdnadspersonal saknade kunskap om identifiering av smärta och smärtlindring med omvårdnadsåtgärder. Det var sjuksköterskor som hade ansvar att handleda och kompetensförsörja teamet däremot visar resultatet att sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande användning av skattningsinstrument vid identifiering av smärta och inte heller hade fullgoda kunskaper om de fyra dimensionerna av smärta. / Background Each year approximately 1 percent of Sweden’s population dies, which corresponds to approximately 90 000 people. Of these, about 36 percent dies while living in special housing. Pain is a common symptom in older people receiving end-of-life care. Identifying pain and alleviating pain thus becomes central and an important part of the work of the nurse responsible for care. Aim The aim is to describe nurses’ experiences of identifying pain and using nursing interventions for pain relief in older people living in special housing at the end of life. Method The method used is a qualitative interview study with and inductive approach. Semistructured interviews have been used for the collection of data were nurses with at least one year of experience of working in special housing for people older than 65 years of age in end-of-life care were included as informants. Content analysis was done according to a method described by Graneheim and Lundman (2004). Results The result of the study is presented with four categories; Relationship central for end-oflife care, Identifying pain is difficult, Nursing interventions alleviate pain and A qualified team promotes nursing. All categories are presented with associated subcategories. Conclusions The results of the study show that knowledge of the person made person-centered care possible and increased the possibility to individualize nursing interventions and made it easier to identify pain in older people. Nursing staff lacked knowledge about identifying pain and alleviating pain with nursing interventions. It was nurses who had the responsibility to tutor, and competence supply the team however the results show that nurses does not follow guidelines regarding estimation instruments when identifying pain and neither do they have satisfactory knowledge of the four dimensions of pain.

Bakgrund: Patienten och närstående ser sjuksköterskan som en viktig del i att uppfylla patientens behov och göra de närstående delaktiga i den palliativa vården. Av kunskapen som finns kring patientens behov inom den palliativa vården, framkommer inte hur sjuksköterskan arbetar för att stödja patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienten i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades, Sjuksköterskans kunskap och kompetens visade att sjuksköterskans kunskapsnivå inverkade på erfarenheterna av att vårda. Sjuksköterskans förmåga att skapa kommunikation och relation visade att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var avgörande för vårdrelationen. Sjuksköterskan och närstående visade att närstående hade inverkan på den palliativa vården. Hinder för att ge en god vård visade att organisatoriska utmaningar kunde påverka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda i livets slutskede. Slutsatser: Sjuksköterskan beskriver att utbildning samt praktisk erfarenhet behövs för att kunna ge patienten en personcentrerad vård. Kommunikationsförmåga utgör grunden för sjuksköterskans utövande av personcentrerad vård. Sjuksköterskans förmåga att involvera närstående i vårdprocessen kan inverka på patientens vårdupplevelse. Organisatoriska utmaningar kan påverka sjuksköterskans välmående och förutsättningar att ge patienten en god vård. / Background: The patient and relatives see the nurse as an important part of fulfilling the patient’s needs and involving the relatives. The existing knowledge about the needs of the patient in palliative care, does not show how the nurse supports the patient. Aim: To map the nurses experiences of end of life care. Methods: A general literature review were used to analyze ten qualitative and three quantitative articles. Result: Four themes were identified, The nurse’s knowledge and competence, showed that the nurse’s level of knowledge affected the experience of caring. The nurse’s ability to create communication and relations was crucial to the caring relationship. The nurse and relatives showed that relatives had an impact on palliative care. Barriers to providing good care showed that organizational challenges could affect the nurse’s experience of end-of-life care. Conclusions: The nurse describes that knowledge and practical experience is required to be able to give the patient a person-centred care. Communication skills form the basis for the person-centered care. The nurse’s ability to involve relatives in the care process can affect the patient’s care experience. Organizational challenges can affect the nurse’s well-being and the conditions for providing the patient with good care.

Bakgrund:Allt fler äldre människor i Sverige och Norge avlider idag på särskilda boenden, i stället för på sjukhus. Trots detta har den palliativa vården ingen etablerad grund inom denna vårdform. Målet med palliativ vård är att ge patienten ökad livskvalitet och minskat lidande, liksom att erbjuda de anhöriga stöd i processen. Detta kräver strukturerad vårdplanering och lämplig kompetens hos samtliga berörda yrkesgrupper som vårdar den boende. Syfte:Att undersöka sjuksköterskor och omvårdnadspersonals upplevelser av palliativ vård i livets slutskede inom särskilda boenden i Sverige och Norge.  Metod:Denna kvalitativa litteraturöversikt baseras på 11 kvalitativa originalartiklar av svenskt och norskt ursprung. Data från dessa artiklar har analyserats med tematisk innehållsanalys.  Resultat:Översikten visar på flera faktorer som ligger till hinder för att sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ska kunna ge god palliativ vård till äldre på särskilda boenden. Den palliativa vården initieras för sent, ansvarsfördelningen är oklar och det saknas tydliga rutiner för hur vården ska utföras. Tre huvudteman återfinns i resultatet; organisation, relationer och döden. Slutsats:Så väl sjuksköterskor som omvårdnadspersonal beskriver flera kritiska brister inom äldreomsorgen och den palliativa vården för de äldre med komplex multisjuklighet. / Background:It is getting more common for elderlies in Sweden and Norway do die in nursing homes, rather than in the hospital. Despite this fact, the palliative care has no established basis in this line of care.  The main goal in palliative care is to help the patient to retain quality of life and to reduce suffering, as well as offering the relatives support in the process. That requires structured care planning and adequate competence in all professions involved in the patients care. Aim:To investigate registered nurses ´and nursing staff`s experiences of end-of life care in nursing homes in Sweden and Norway. Method:This literature review is based on 11 qualitative original articles of Swedish and Norwegian origin. The data from these articles were analysed with thematic content analysis. Results:The result shows several factors that prevent registered nurses and nursing staff to from providing good palliative care to the elderly in nursing homes. The palliative care is initiated too late, the division of responsibilities is ambiguous and the routines for palliative care are deficient. The result contains three main themes: organization, relations and death. Conclusion:Registered nurses as well as the nursing staff describe several critical deficiencies in the elderly care, and the palliative care for older patients with multimorbidity.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Bakgrund: Befolkningen blir allt äldre och efterfrågan av palliativa vårdplatser ökar. Av de 56 miljoner människor som dör i världen varje år beräknas 60% behöva palliativ vård. I Sverige beräknas 70 000 personer per år behöva palliativ vård den sista tiden i livet. I denna litteraturstudie fokuseras det på den palliativa vården som sker på olika avdelningar inom slutenvården men som inte sker på palliativa vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer över 18 år som befann sig i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv empiriska kvalitativa studier. Samtliga artiklar som svarade mot syftet och valdes ut till litteraturstudien har granskats och kvalitetsbedömts enligt SBU:s riktlinjer. Resultat: Sjuksköterskan upplever det tufft och utmanande men också ärofyllt att arbeta med palliativ omvårdnad. Kommunikation, kompetens och emotionell påverkan har setts vara viktiga delar som samverkar kring den palliativa vården. Konklusion: Likheter i hur sjuksköterskorna upplevde palliativ vård sågs världen över. Det ansågs tufft, dränerande men också ärofyllt att arbeta i dödens närhet och att få vårda en patient i livets slut. Det sågs att sjuksköterskor önskade mer utbildning inom ämnet samt att handledning och reflektion ansågs vara viktiga bitar för sjuksköterskorna. Det sågs en tydlig vilja från sjuksköterskorna att vårda patienten så gott som möjligt enligt patientens egna önskemål. / Background: The population is getting older and the demand for palliative care places is increasing. Every year 56 million people in the world die, about 60% of them are estimated to need palliative care at the end of life. In Sweden, it is estimated that 70,000 people per year will need palliative care. In this literature study, the focus is on the palliative care that takes place at hospital units except in the palliative care ward.Aim: The purpose of this literature study is to describe the nurse's experiences of caring for people over 18 years who are cared for in hospitals at the end of life. Method: Literature study based on twelve empirical qualitative studies. All articles that corresponded to the purpose and were selected for the literature study have been reviewed and quality assessed according to SBU's guidelines.Result: The nurse finds it tough and challenging but also honorable to work with palliative care. Communication, competence, and emotional impact have been seen as important parts that interact around palliative care.Conclusion: Similarities in how nurses experienced palliative care were seen around the world. It was considered tough, draining but also a big honor to work in the vicinity of death and to be able to care for a patient at the end of life. It was seen that nurses wanted more education in the subject and that supervision and reflection were considered important pieces for the nurses. There was a clear will from the nurses to care for the patient as well as possible according to the patient's own wishes

Background: Palliative end-of-life care is initiated when patients suffer from incurable diseases that capsizes patients’ existence. Palliative end-of-life care focuses on symptom relief and alleviating patients’ suffering because of death being inevitable at this stage. It is crucial to view every patient as its own unique individual, regardless patients who receive end of life care have the tendency to experience the loss of autonomy and perceive that they are being treated differently. Relatives’ participation is crucial and of great importance for patients receiving end-of-life care. Nevertheless, relatives feel that nurses deprioritize them. Aim: To describe nurses’ experiences of palliative end-of-life care. Method: A general literature review. Eight qualitative articles and four quantitative articles were analyzed. Results: Four themes were identified from the analyzed articles concerning nurses’ experiences; inadequate knowledge, inadequate communication, the significance cooperation, and emotional impact. Conclusion: There is an increased need for education of palliative end-of-life care in nursing school. This in order to enable nurses to provide an adequate and person-centered care to patients in end-of-life care, while considering patients’ integrity and safety. The significance of cooperation acknowledges that distinct cooperation among the workgroup can increase the quality of care concurrent to supporting with nurses’ emotional impacts. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede inleds när patienter drabbas av obotliga sjukdomar som omkullkastar patienters tillvaro. Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på symtomlindring och att lindra patienters lidande eftersom döden är oundviklig i detta skede. Det är viktigt att se varje patient som en egen unik individ, däremot erfar patienter som får vård i livets slutskede ofta en förlorad autonomi och känner att de blir annorlunda behandlade. Anhörigas medverkan har stort inflytande och betydelse för patienter i livets slutskede. Trots detta känner sig anhöriga flera gånger bortprioriterade av sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede identifierades; bristfällig kunskap, bristfällig kommunikation, betydelsen av samarbete och  emotionell påverkan. Slutsats: Det finns ett ökat behov av utbildning inom palliativ vård i livets slutskede i sjuksköterskeutbildningen. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ge patienter i livets slutskede en mer adekvat och personcentrerad vård där patienters integritet och säkerhet beaktas. Ett tydligt samarbete i arbetsgruppen kan ge stöd vid sjuksköterskors emotionella påverkan samtidigt som kvaliteten av vården kan ökas.

Bakgrund: Palliativ vård avser att lindra patienters lidande då sjukdomen inte går att bota.Det är angeläget att patienter upplever välbefinnande och en god vård i livets slutskede medstöd av sjuksköterskor. Tidigare forskning betonar vikten av kommunikation i livetsslutskede, eftersom en god kommunikation skapar en relation byggd på förtroende och tillit.Utöver det uppskattar anhöriga att bli sedda och känna gemenskap med sjuksköterskor.Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter i livetsslutskede. Metod: Metoden för examensarbetet utgår från en allmän litteraturöversikt.Utgångspunkten för allmän litteraturöversikten var åtta artiklar med kvalitativ metod och tvåmed kvantitativ metod som vidare analyserades. Resultat: Sammanställningen avstudiernas analys resulterade till tre teman som var sjuksköterskor behov av utbildning, attpåverkas emotionellt och kommunikationens betydelse. Det framkom att sjuksköterskorhade bristande kunskaper i att vårda patienter i livets slutskede och att sjuksköterskor hadesvårt med att hantera starka. Därutöver upplevde sjuksköterskor rädsla gentemot patienter ilivets slutskede vilket påverkade kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov avmer kunskap inom palliativ vård i livets slutskede. Utöver det behöver sjuksköterskoremotionellt stöd och hjälp med att förbättra kommunikationsförmågan. / Background: Palliative care means alleviating the patient's suffering because the diseasecannot be cured. It is important that the patient experiences well-being and good care in thelate palliative stage together with individualized care. Previous research emphasizes theimportance of communication in the end of life care because good communication creates arelationship built on trust and confidence. In addition, the relatives appreciate being seenand feeling a sense of community with the nurse. Purpose: To create an overview of nurses'experiences of caring for patients at the end of life care. Method: The method of study was ageneral literature review. The general literature review was based on eight articles with aqualitative method and two with a quantitative method, which were further analyzed in threesteps. Results: The compilation of the studies' analysis resulted in three themes which arenurse's need for education, being emotionally affected and the role of communication. Itappeared that the nurses had a lack of knowledge in caring for patients in end of life care andthat the nurses had difficulty handling strong emotions. In addition, nurses experienced feartowards the patients in the late stage which affected communication. Conclusion: Thenurses need more knowledge in the late palliative phase. In addition, the nurses needemotional support and help with improving communication skills.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ta hänsyn till patientens fysiska, psykologiska behov och att lindra lidandet Tidigare forskning förklarar att det är viktigt att se till att patienters behov blir tillfredsställda genom att ge trygghet, symtomlindring och säker vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter som vårdas palliativt. Metod: En allmän Litteraturöversikt Resultat: Det identifierades tre teman i analysen, Brist på kunskap hos sjuksköterskor, Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård och Sjuksköterskor relation till patienter. Det framgick det att sjuksköterskor som hade brist på kunskap och kompetens upplevde otrygghet i sitt vårdande medans sjuksköterskor som hade goda kompetenser inom vårdandet upplevde trygghet i sitt vårdande och kunde leverera en god vård. Sjuksköterskor upplevde också att det är viktigt att de skapar en god relation till patienter för att kunna ge en hög kvalité av vård. Slutsats: Sjuksköterskor som hade brist på kunskap ska bli fortbildade för att kunna ge en säker och tryggvård till patienter med svåra sjukdomar och även bli tryggare i sin roll. Sjuksköterskor ska lägga mer tid på att skapa en god relation till patienter för att kunna tillfredsställa deras behov. / Background: Palliative care means taking into account the patient's physical and psychological needs and alleviating suffering Previous research explains that it is important to ensure that patients' needs are met by providing security, symptom relief and safe care. Purpose: The purpose is to describe the nurse's experience of caring for patients who receive palliative care. Method: A general literature review Results: Three themes were identified in the analysis, Lack of knowledge among nurses, Nurses' competence in palliative care and Nurses' relationship to patients. The results showed that nurses who had a lack of knowledge and competence experienced insecurity in their care, while nurses who had good competence in care experienced security in their care and were able to deliver good care. Nurses also felt that it is important that they create a good relationship with patients in order to provide a high quality of care. Conclusion: Nurses who had a lack of knowledge must be further trained to be able to provide safe and secure care to patients with severe illnesses and also become more confident in their role. Nurses must spend more time creating a good relationship with patients in order to satisfy their needs.