Syftet med den här studien är att ta reda på hur eleverna upplever samarbetet mellan hemmiljön och skolmiljön vad gäller undervisningen av arabiska som modersmål. Metoden som användes är enkätundersökning, innehållande tjugo deltagare. Resultaten av enkäten visade att majoriteten cirka 75% av eleverna valde själva, var motiverade och trivdes med modersmål och att de sena lektionerna och längde på dem inte var ett problem. Mer än 80% av eleverna fick stöd hemifrån, såsom hjälp med läxor, de talar arabiska hemma, föräldrarna uppmuntrar till inlärning och möjligheter till deltagande i arabiska högtider. Det var cirka 60% som tittar på arabiska medier och kommunicera med sina kompisar på arabiska, samt 75% av eleverna hade inga problem med läsförståelsen. Varierande intresse visades kring olika teman, såsom faktatext, skönlitteratur, kultur och filmer. Det var 40% respektive 35% vill jobba enskilt och grupparbete och majoriteten av eleverna (70%) vill satsa på skrivande och läsande. Kommentarer till studien visade positiva attityder till modersmålsundervisning på arabiska samt till enkätfrågorna. / <p>Modersmål</p>

Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en replikationsstudie på Grape &amp; Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape &amp; Winterlind som testade med gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg, fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad mellan denna urvalgrupps och Grape &amp; Winterlinds urvalsgrupp.

Syftet med studien är att undersöka hur alternativa verktyg används i klassrummet och hur vi kan förstå användningen av dessa kompenserande hjälpmedel i förhållande till upplevelser av inkludering. Uppsatsens två delstudier genererade följande resultat: Vid användning av teknik finns möjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i den vanliga undervisningen på liknande villkor. Varken lärare eller elever upplever att det finns någon brist på tekniska hjälpmedel i klassrummen. Av studierna framkommer även att alternativa verktyg används mest i klassrumssituationer. Alla elever använder mer teknik ju äldre de blir och mobilen är också ett flitigt använt hjälpmedel hos vissa. Mest används alternativa verktyg till “läsning” och skrivning. Ett program som inte används i någon större utsträckning är dikteringsprogram trots att eleverna ger uttryck för ett behov av detta i intervjuerna.  En viss risk föreligger att elever i vissa situationer väljer bort de alternativa verktygen av rädsla att vara annorlunda. Studiens resultat visar att alternativa verktyg öppnar upp möjligheter för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter till att vara inkluderade i klassrumsundervisningen. Samtidigt finns det många faktorer som har betydelse för att en elev ska vara inkluderad, såsom individens inställning, lärarnas kunskaper och motivation och på vilket sätt tekniken används.

Inför den så kallade RUL som 97% av alla gravida genomgår i Sverige, ska kvinnan ha fått en allomfattande information om undersökningen. Informationsansvaret ligger på mödrahälsovården och barnmorskan. Informationen ska följa gällande riktlinjer för information om RUL samt ges både skriftligt och muntligt. Forskning har visat på brister i kunskap om rutinultraljudsundersökningen hos de blivande föräldrarna. Syftet med studien är att undersöka om kvinnorna har fått information enligt riktlinjer för rutinmässigt ultraljud och om de upplever den tillräcklig för att kunna ta ställning till att göra rutinultraljudsundersökningen samt undersöka varifrån de fått informationen. Detta är för att öka kunskapen om kvinnornas kunskapsnivå samt vid behov kunna utveckla och förbättra informationen. En enkätstudie genomfördes med 54 deltagare innan de genomgick rutinultraljudsundersökningen. En kvantitativ ansats med kvantitativa och kvalitativa variabler användes. I resultatet framkom att 90,8% (n=49) upplevde att de har fått tillräckligt med information och samtliga har fått information från barnmorska. Studien visade också att 20,4% (n=11) inte kände till begränsningar med undersökningen, 14,0% (n=8) hade ej fått information om att man tittar på moderkakans läge och 37,0% (n=20) hade ej information om att man tittar på mängden fostervatten under rutinultraljudsundersökningen. Resultatet visade att de som var sambo/särbo kände mer till syftet med rutinultraljudsundersökningen jämfört med de som var gifta. Det visade även att de med grundskola/gymnasieutbildning upplevde informationen som de fick tillräcklig i större utsträckning jämfört med de som hade högskola/universitetsutbildning. Sammanfattningsvis svarar studiens resultat till syftet. / Program: Barnmorskeutbildning

The purpose of this Master’s thesis is to investigate how public library users consider the knowledge of the librarians and to examine what the users expect from the librarians. To begin with, we contemplate our own view of the librarians, their knowledge and what help we expect at the library. Realising that we do not expect particularly much from librarians, although we have studied to become librarians for two years, we assume that the regular library user does not expect much either. This assumption resulted in our decision to investigate this particular question. To gather information about how library users regard librarians and their knowledge, we handed out questionnaires to the users at a public library and interviewed five library users about their opinion on the knowledge of librarians and about how they view librarians in general. The results from these inquires were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to literature relevant for the subject. In conclusion we find that library users think that librarians mostly know practical work, like sorting and lending books and other media. Users also think that librarians know about literature, information seeking and that they are service minded. What the library users in our study wanted help with was finding books, information seeking, finding study material and practical tasks, such as interlibrary loans. The users think of librarians as calm, helpful and professional. / Uppsatsnivå: D

<p>Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra. Av dessa svaranden deltog 17 i efterlevandegrupp. Svaren behandlades kvantitativt med icke parametriska metoder och deskriptiva data i frekvenstabeller. Materialet var inte tillräckligt stort för att kunna göra statistiska jämförelser mellan dem som deltog i och dem som inte deltog i efterlevandegrupper. Slutsatser: De flesta deltagare i studien uppvisade svår sorg vid båda mättillfällena. En fjärdedel visade på besvär med nedstämdhet och depression och av dessa deltog sex procent i efterlevandegrupp. Faktorer som kunde påverka deltagande i efterlevandegrupp var kön och geografiskt avstånd till sammankomsterna. Deltagande i efterlevandegrupp visade ingen mätbar effekt för sorgebearbetning.</p> / <p>In palliative care, organized support should be offered to family care givers during the disease and during bereavement according to the WHO. The aim of the study was to quantitatively measure the effects of participating in or not participating in bereavement-groups. The bereaved (n=84) to patients taken care of at home supported by a palliative unit were asked to answer questionnaires with likert-type, measuring mourning, anxiety and depression. The measures were done on two occasions, before the start of the bereavement-group and ten weeks later. On the first occasion 75 of the bereaved responded and 61 on the second occasion. In bereavement-groups participated 17 of the respondents. The data was analyzed with non-parametric tests and descriptive statistics. The analysis indicated that the material was not big enough to make statistic comparisons between participants and non participants in bereavement-groups.</p><p>Conclusions: Most of the participants in the study showed signs of severe grief on both occasions. One fourth showed signs of high levels of both anxiety and depression and six percent of these participated in bereavement-groups. Factors affecting those participating in bereavement-groups were their gender and geographical distance to the meetings. Participating in bereavement-groups had no measurable effects on bereavement.</p>

No description available.

Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag kopplar även resultatet till de kursplaner som finns i berörda ämnen. Då vi är inne på både ett nytt årtusende och nytt århundrade är det även dags att se på hur de pedagogiska tankarna kan komma att se ut i framtiden och jag presenterar några tankar som är aktuella. Detta arbete väcker många tankar till liv vad gäller undervisning inom NO- ämnena och genom dessa tankar har jag utvecklat mig själv i min yrkesroll.

Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.

Denna uppsats är en attitydinriktad genusstudie med fokus på internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet är att ta reda på om det finns skillnader i hur människor uppfattar en manlig kommentarsskribent jämfört med en kvinnlig och om dessa skillnader går att knyta till genus, samt om de överensstämmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen är enkäter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner där hälften är män och hälften är kvinnor. I enkäten får försökspersonerna läsa två olika kommentarer där den ena är undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen är att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jämfört med en kvinnliga ska synas, och därmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag. Resultatet visar emellertid att skribenternas kön knappt har någon betydelse för hur försökspersonerna uppfattar skribenterna. I stället syns skillnader i uppfattningar av skribenten beroende vilken kommentar hen har skrivit, samt i om det är en man eller kvinna som bedömer. / This bachelor thesis examines attitudes towards gender by focusing on comments on the internet. The main purpose is to see if there are any differences in attitudes towards a female writer on the internet versus a male writer on the internet, and if the differences are comparable to earlier similar research. The method and material of this study are surveys inspired by the matched guise technique. 60 informants answered the surveys, where 50 % are men and 50 % women. The survey is based on two comments from the internet, where one is signed by a man and one by a woman. The hypothesis of this study was that there would be differences in the attitudes, depending on the sex of the writer, following the same pattern as earlier studies of the same kind. However, the results showed that the attitudes to the writers varied, but not so much depending on the sex of the writer, but more depending on the comment one has written and depending on the sex of the informant.