Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka strategier lärare i fritidshem använder sig av för att stötta elever i skapande aktiviteter. Studien har utgått från två metodval som innefattar två intervjuer och två observationer. I intervjuerna har studien fokuserat på hur lärarna i fritidshemmet uttrycker att de arbetar stödjande innan, under och efter skapande aktiviteter för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet presenteras utifrån forskningsfrågorna, och analyseras från en kvalitativ analysmetod. Genom att intervjua lärare i fritidshem har viktiga strategier uppmärksammats kring stödjande arbetssätt i skapande aktiviteter. Exempelvis att använda sig av färdiga exempel av uppgiften, ge eleverna nog mycket tid för att skapa och stötta eleverna vid finmotoriska utmaningar, så att de kan arbeta självständigt vidare i uppgiften. Exempelvis hur kommunikativa stöttor(scaffolding) har använts i undervisningen, vilket är ett av studiens teoretiska utgångspunkter. Eftersom skapande aktiviteter främst är ett praktiskt arbetssätt, har Deweys utbildningsteori kunnat bidra till analysen från både intervjuerna och observationerna. Det vill säga hur de stödjande arbetssätten främjar elevernas erfarenheter och inlärning.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare<em>?</em> För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer.</p><p>I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång.</p><p>Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.</p>

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfräsen. Maskinen försvann från verkstäderna för mer än 30 år sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den användes finns hos före detta verkmästare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer på verkstäder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte går att finna i litteraturen. Jag kommer sedan själv göra praktiska tester på maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men också för att undersöka om maskinen har några användingsområden i det moderna snickeriet. / My thesis explores the overhead router, a formerly common but now rarely used and largely forgotten milling machine. My methods will be both practical and theoretical, and I will linger on three main questions; (1) How is the overhead router used? (2) Why did workers and foremen stop using the overhead router? And (3) what are the potential advantages of the overhead router? The theoretical side of my work will be based on interviews and field research from various workshops and woodwork organizations. The practical aspect of my thesis is an attempt to learn to use the overhead router personally, and in doing so, find out if the overhead router has a place in the contemporary woodworking shop.

Socialarbetare använder sig av flera typer av kunskap för att hantera komplexiteten av deras arbete, en del får man via utbildning men en del behöver förkroppsligas utifrån ett eget utforskande. Syftet med denna studie var att undersöka hur fronesis kommer till uttryck bland socialarbetare som jobbar med ungdomar med missbruksproblematik. Med inspiration från hermeneutik har i denna studie utforskat hur socialarbetare översätter deras tidigare erfarenheter till praxis. Empirin består av sex intervjuer med praktiserande socialarbetare som har flera års erfarenhet i behandlande arbete med ungdomar. Datat analyserades utifrån fronesis teori vilket är uppbyggd ur tre subkategorier: praktisk handling, moralen och personlig utveckling. Fronesis i denna studie är förmågan att anpassa sig till sammanhanget hos en situation och förmågan att handla i enlighet med en målsättning. Resultatet visar att subkategorierna gick att identifiera hos informanternas utsagor samt hade påverkan på varandra. Analysen visar att behandlarens målsättning kunde påverka både arbete samt möjligheter till vidare utveckling. / Social workers use several types of knowledge to get about in their complex work, some of which is given through education but some you have to embody on your own. The aim of this study is to use phronesis as a theory and see if this theory can explain some of the nature behind social workers experience-based knowledge. Using an approach inspired by hermeneutics this study aimed to explore how social workers translate their experience into praxis. The data consists of six interviews with practicing social workers with several years of experience in caring work with adolescents. The material was analyzed with phronesis theory which is built up by three subcategories¨: practical action, morals and personal development. Phronesis in this study is the ability to adapt to the context of the situation and the ability work towards a goal. The results show that the subcategories were identifiable in the data and had an influence on one another. Analysis shows that one’s goals could have effect on work and possibilities for further growth.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnavårdsärenden där en förälder har intellektuellt funktionshinder. Studien utgick från två frågeställningar; hur socialsekreterarna upplever mötet med dessa föräldrar och var de hämtar kunskapen inom detta område. En fokusgruppsintervju genomfördes med sex deltagare. Studiens resultat visade att socialsekreterarna upplevde osäkerhet i bemötande och bedömning av familjer med intellektuellt funktionshinder. Denna studie visade också att det finns brister i samverkan och osäkerhet mellan myndigheter, och att socialsekreterarens kunskapsbas främst är erfarenhetsbaserad. Slutsatsen är att det saknas evidensbaserade metoder och att kunskapsområdet präglas av osäkerhet. / The aim of the study was to investigate how social workers, within the social child care, work with parents with intellectual disability. Two questions were investigated: how the social workers experienced meeting the parents and what was their knowledge base. A focus group interview was conducted with six participants. The results of the study showed that social workers experienced uncertainty in meeting and assessment the families with intellectual disability. Further, the study showed that there were weaknesses and uncertainty in cooperation between authorities, and that the knowledge used by the professionals was mainly experience based. The conclusion is that there is a lack of evidence based methods and the field is characterised by uncertainty.

No description available.

<p>Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?</p><p> </p><p>Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.</p><p> </p><p>Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.</p><p> </p><p>Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Svenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.</p><p>Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.</p><p>I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.</p><p>Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning. Enligt forskning är dessa arbetssätt att föredra eftersom det leder till att eleverna kan koppla undervisning till erfarenhet och vardag samt öka sin förståelse och därmed uppleva sammanhang.</p><p>Nyckelord är vardagsmatematik, laborativ matematik, erfarenhetsbaserad undervisning samt att prata matematik.</p> / <p>Abstract</p><p>Compared with pupils in other countries Swedish pupils show weak results in algebra. Lacking knowledge about fractions might be one reason for this.</p><p>The purpose of the essay is from a didactic perspective to see how four specific teachers introduce and teach fractions in secondary and upper secondary school. My intention is to link the results of my study to curriculums and research, in order to find out how to teach fractions so that better understanding ensues.</p><p>Subjects dealt with in the essay are, among others, experimental mathematics, language and mathematics, everyday mathematics as well as teaching based on the experience of pupils.</p><p>The study is based on the “Self Report”–method and it is fenomenological which means that peoples’ knowledge, experience and views are central. Furthermore, I chose to focus quality rather than quantity, the content in the stories that the informants provided were central, not the amount of informants.</p><p>The results of the study show that four specific teachers with particular devotion had varied, concrete and experimental teaching, as well as teaching based on the experience of pupils. According to research these methods are to prefer, since pupils are able to link their learning to their experiences and everyday life. It is then possible to gain further knowledge and therefore a sense of consistency.</p><p>Key words are everyday mathematics, experimental mathematics, teaching based on experiences and finally discussion.</p>

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?   Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.   Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.   Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.

Sammanfattning Svenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta. Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse. Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning. I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser. Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning. Enligt forskning är dessa arbetssätt att föredra eftersom det leder till att eleverna kan koppla undervisning till erfarenhet och vardag samt öka sin förståelse och därmed uppleva sammanhang. Nyckelord är vardagsmatematik, laborativ matematik, erfarenhetsbaserad undervisning samt att prata matematik. / Abstract Compared with pupils in other countries Swedish pupils show weak results in algebra. Lacking knowledge about fractions might be one reason for this. The purpose of the essay is from a didactic perspective to see how four specific teachers introduce and teach fractions in secondary and upper secondary school. My intention is to link the results of my study to curriculums and research, in order to find out how to teach fractions so that better understanding ensues. Subjects dealt with in the essay are, among others, experimental mathematics, language and mathematics, everyday mathematics as well as teaching based on the experience of pupils. The study is based on the “Self Report”–method and it is fenomenological which means that peoples’ knowledge, experience and views are central. Furthermore, I chose to focus quality rather than quantity, the content in the stories that the informants provided were central, not the amount of informants. The results of the study show that four specific teachers with particular devotion had varied, concrete and experimental teaching, as well as teaching based on the experience of pupils. According to research these methods are to prefer, since pupils are able to link their learning to their experiences and everyday life. It is then possible to gain further knowledge and therefore a sense of consistency. Key words are everyday mathematics, experimental mathematics, teaching based on experiences and finally discussion.