Global ETD Search

71	Ett (socialt) hållbart digitaliserat Sverige? : En jämförande studie om svenska kommuners sociala hållbarhetsarbete i en digital kontext Lashgari, Diana January 2021 (has links) Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan. Social hållbarhet hållbar utveckling digitalisering kommuner Gävle Botkyrka Huddinge Eskilstuna hållbarhetsstyrning Agenda2030 organisation styrning verksamhetsutveckling varumärkesarbete samverkan Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning
72	Dynamo / Dynamo Saveby, Arvid January 2022 (has links) This project is based on the studies we made of Eskilstuna's countryside. Engines and mechanics are a recurring interest among the population in Eskilstuna. At the same time, petrol prices are becoming more expensive and the transition to electric power is starting to pick up speed, which is positive in many ways. Working with machines and vehicles is a part of the culture in the countryside. Today, however, this phenomenon is not seen as frequently as before. This is partly because today's cars and tools look different. Frankly, today's mechanics look different and use completely different tools. You do not need forearms that look like logs, or a plethora of different keys and tools, nor do you need to have that extreme habit of mechanics. Today it is also about computer skills and being technically savvy. We have an extremely high level of technology in our things. Computerisation has struck with full force. For better or worse. Our things have become safer and friendlier to our surroundings, but also more complicated. About a 15-minute drive west of Eskilstuna along road 230 is what in the 1960s was a farmhouse but which has been transformed into what today looks like a dump site for scrap. A group of innovative car enthusiasts from Eskilstuna's countryside see here an opportunity to create a modern workshop to be able to build, repair and maintain electric cars and tools. At the same time, the building also contributes with premises that will support the local population in their everyday lives. The idea is that the building will function as an accelerator to handle the challenges that the transition to electric power entails with a focus on re-use and community, which will also be reflected in the building's simple but flexible structure. / Det här projektet är baserat på de analyser vi gjort av Eskilstunas landsbygd. Motorer och mekanik är ett återkommande intresse bland befolkningen i Eskilstuna. Samtidigt blir bensinpriserna dyrare och övergången till eldrivet börjar ta fart vilket på många sätt är positivt. Att meka med maskiner och fordon är en del av kulturen på landsbygden. Idag så ser man dock inte detta fenomen lika frekvent som förr. Det handlar dels om att dagens bilar och verktyg ser annorlunda ut. Vill man hårdra det så ser dagens mekaniker annorlunda ut och använder sig av helt andra verktyg. Det behövs inte underarmar som ser ut som stockar, eller en uppsjö av olika nycklar och verktyg och man behöver heller inte ha den där extrema vanan av mekanik. Idag handlar det också om datavana och att vara tekniskt insatt. Vi har extremt mycket teknik i våra saker. Datoriseringen har slagit med full kraft. På gott och ont. Våra saker har blivit säkrare och vänligare mot vår omgivning, men även mer komplicerade. Ungefär 15 minuters bilresa väster om Eskilstuna längs med väg 230 ligger vad som på 60-talet var en bondgård men som förvandlats till vad som idag liknar en dump-plats för gammalt skrot. En grupp nytänkande bil-entusiaster från Eskilstunas landsbygd ser här en möjlighet till att skapa en modern verkstad för att kunna bygga, reparera och underhålla elektriska bilar och verktyg. Samtidigt bidrar också byggnaden med lokaler som ska stödja lokalbefolkningen i sin vardag. Tanken är att byggnaden ska fungera som en accelerator för att hantera dem utmaningar som övergången till el-drivet för med sig med fokus på återbruk och gemenskap vilket också ska speglas i byggnadens simpla men flexibla struktur. Workshop community-centre hybrid rural Eskilstuna car sub-culture hotrod electric vehicle ev electric vehicle tool gas station bensinstation mack elbil landsbygd Architecture Arkitektur
73	Koltrasten / The Blackbird Nyberg, Kristoffer January 2022 (has links) The Blackbird is an all-activity house designed and programmed according to the culture in the countryside. The cornerstones of the project is the construction that allows for a flexible interior and the pursuit of reaching total ecological sustainability. ActivityThe Blackbird is Alberga's all-activity house that encourages creativity, production and organized chaos. Here are premises, equipment and staff that enable activities that may not be so easy to perform at home; activities that require large spaces, expensive equipment or special skills. The building also offers bookable meeting rooms larger rooms for conferences, parties and other events.Activities in The Blackbird:- Studio: painting, drawing, sculpture, exhibition- Music: studio, instruments, podcast- Workshop: sheet metal, wood- Garage: car lift, spray room FlexibilityWith a culture that is constantly evolving and changing, how do you ensure that a building dedicated to cultural activities fulfills its function and remains relevant throughout its entire life? The answer is flexibility. Large CLT elements in collaboration with trusses create long spans and interior space much like a sports hall. Inside the building's load - bearing shell, there are large voids that enable flexible programming of the interior, which means that the building can be adapted to current needs. Local cultureIn the countryside, there is a culture that revolves around vintage cars, motorcycles, and other motorized vehicles. Even within this culture, you will find environmentally conscious car enthusiasts who have begun to convert their vehicles to electric power in step with the global transition from fossil to renewable. This trend should be encouraged and therefore The Blackbird offers a garage containing all the necessary equipment and mechanically skilled personel to help ordinary people electrify their vehicles. Ecological sustainabilityLocal raw materials: The Blackbird is built with boards of CL-timber made from timber from the trees on the lot. The load-bearing frame structure in CLT is insulated with wood fiber insulation which creates similar qualities to a modern log house. One with nature: flora and fauna enclose the building on the meadow roof and between the pillar construction under the building. Non-toxic materials: a protective membrane of charcoal produced by burning wood (shou sugi ban) gives the building its black color and protects the wood from the weather and wind without using toxic chemicals, paints and plastics. Bio-concrete: the floors in the building must be durable and easy to clean due to the car garage and this environmentally friendly alternative to concrete fits the criteria. SystemElectricity for The Blackbird comes from the local wind and solar energy park. The building has its own treatment plant that produces fertilizer for the local cultivation industry. The water in the taps comes mainly from collected rainwater from the roofs and the FTX ventilation uses the heat / cold in the indoor air. In addition, the air is taken in far outside the building and led through a long pipe under the ground that cools / preheats the intake air. / Koltrasten är ett allaktivitetshus som utformats och programmerats efter kulturen på landsbygden. Grundpelarna i projektet är konstruktionen som tillåter en flexibel interiör samt strävan efter total ekologisk hållbarhet. AktivitetKoltrasten är Albergas allaktivitetshus som uppmuntrar kreativitet, produktion och organiserat kaos. Här finns lokaler, utrustning och personal som möjligör aktiviteter som kanske inte är så lätta att utföra i hemmet; aktiviter som kräver stora utrymmen, dyr utrustning eller kompetens. Byggnaden erbjuder även bokningsbara mötesrum större lokaler för konferenser, fester och andra evenemang.Aktiviteter i Koltrasten:• Ateljé: målning, teckning, skulptering, utställning• Musik: studio, instrument, podcast• Verkstad: plåt, trä• Garage: billift, sprayrum FlexibilitetMed en kultur som ständigt utvecklas och förändras, hur ser man till att en byggnad ägnad åt kulturverksamhet fyller sin funktion och förblir relevant under hela sin livslängd? Svaret är flexibilitet. Stora KL-element i samverkan med fackverk skapar långa spännvidder och invändig rymd likt en idrottshall. Innanför byggnadens bärande skal finns stora tomrum som möjliggör en flexibel programmering och inredning vilket betyder att byggnaden kan anpassas efter aktuella behov. Lokal kulturPå landsbygden finns det en kultur som kretsar kring veteranbilar, raggarbilar, motorcyklar, EPA-traktorer och andra motoriserade fordon. Även innom denna kutur hittar man mijömedvetna bilfantaster som börjat konvertera sina fordon till eldrift i takt med den globala omställningen från fossilt till förnybart. Denna trend bör uppmuntras och därför finns i Koltrasten idag en stor bilhall innehållande all den nödvändig utrustning och kompetens som krävs för att hjälpa gemene man att konvertera sitt fordon till eldrift. Ekologisk hållbarhetLokal råvaror: Koltrasten är byggd med KL-skivor som tillverkats av den avverkade granskogen. Bärande stomme och ytskickt i KL-trä som isoleras med träfiberisolering; ett modernt timmerhus helt enkelt. Ett med naturen: flora och fauna omsluter byggnaden på ängstaken och mellan pelarkontruktionen under byggnaden. Giftfria material: en skyddande hinna av förkolning som framställs genom att bränna trä (shou sugi ban) ger byggnaden sin svarta färg och skyddar träet mot väder och vind undan giftiga kemikalier och färger och plaster. Bio-betong: golven i byggnaden måste vara slitstarka i och med bilhallen och därför lämpar sig detta miljövänliga alternativ till betong som ytskikt. SystemElectricitet till Koltrasten kommer från den lokala vind- och solenenergiparken. Byggnaden har ett eget reningsverk som producerar gödsel till den lokala odlingsindustrin. Rinnanade vatten i kranar kommer främst från uppsamlat regnvatten från taken och FTX-ventilationen tar till vara på värmen/kylan i innomhusluften. Dessutom tas luften in långt utanför byggnaden och leds genom ett långt rör under marken som förkyler/förvärmer in-luften. Alberga Eskilstuna landsbygd folkets hus kulturhus allaktivitetshus bilverkstad flexibilitet fackverk KL-trä skivor giftfritt ekologisk hållbarhet naturtyper shou sugi ban bio-cement grästak plintgrund pelare Architecture Arkitektur
74	Balanskravet : – En studie över hur två kommuner med olika ekonomiska förutsättningar hanterar balanskravet Haddad, Maria, Olsson, Karolina January 2010 (has links) <p>För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet.</p><p> </p><p>För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse. Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna.</p> / <p>To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance.</p><p> </p><p>The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance.</p><p> </p><p>To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding. In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities.</p><p> </p><p>The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects.</p> demand of balance fund balance the results buffer municipal accounting public accounting Local Government Act Municipal Accounting Types expanded demand of balance the Council for municipal accounting balanskrav balansfond resultatbuffert kommunalredovisning offentlig redovisning kommunallag [KL] kommunal redovisningslag [KRL] utvidgat balanskrav Rådet för Kommunal Redovisning [RKR] Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] Västerås kommun och Eskilstuna kommun. Business studies Företagsekonomi
75	Balanskravet : – En studie över hur två kommuner med olika ekonomiska förutsättningar hanterar balanskravet Haddad, Maria, Olsson, Karolina January 2010 (has links) För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans. Balanskravet fyller sin funktion men när balanskravet utformades tog inte lagstiftaren hänsyn till kommuner med stark ekonomi utan kravet är främst utformat för kommuner med svag ekonomi, vilket skapat inlåsningseffekter av överskotten från kommuner med stark ekonomi. Kritiken av balanskravets utformning har belysts än mer på grund av lågkonjunkturens effekt, och även gjort regeringen medveten om problemet. Därför finns det intresse att undersöka hur en kommun med stark respektive svag ekonomi hanterar balanskravet. Syftet med studien är att undersöka hur Västerås kommun och Eskilstuna kommun hanterar balanskravet. För att analysera och förstå hur de två utvalda kommunerna hanterar balanskravet utifrån deras ekonomiska förutsättningar har den kvalitativa metoden använts för att uppnå en djupare förståelse. Dessutom har den deskriptiva/induktiva metoden använts för att ta reda på varför de normativa teorierna inte varit framgångsrika i olika sammanhang. För att göra en jämförelse har en enhetlig analysmodell konstruerats för att påvisa kommunernas finansiella styrka. Resultatet av undersökningen visar att Västerås kommun och Eskilstuna kommun har olika förhållningssätt till hur de hanterar balanskravet. Slutsatsen visar att balanskravet inte är utformat och anpassat för att hantera konjunktursvängningar. Även att kommuner med stark ekonomi hämmas av inlåsningseffekten, detta har gjort att kommunerna själva skapat egna lösningar som fyller olika funktioner inom respektive kommun. Dessa lösningar går inte att finna i förarbetena till regelverket, men grundtanken i lösningarna har varit densamma; att underlätta hanteringen av konjunktursvängningar och komma runt inlåsningseffekterna. / To cope with the municipalities and county councils perennial deficits in the early 1990s, the concept of good financial management was inserted in 1992 to create a balance between income and expenditure. When there is no existing clear definition of the concept good financial management, introduced as a complement a specific demand of balance in 1998. The demand of balance means that revenue shall be larger than the costs, that are the economy shall be in balance. The basic idea and intent with insertion of demand of balance is that each generation in the municipalities, shall take responsibility for the cost they decides whether and consume, and create a long-term stable development of economy. If a municipalities not achieve to get the economy in balance and declare a deficit, shall the negative outcome according 8kap 5a§ Local Government Act compensated within three years unless there is no existing especial reasons, and can therefore depart from a budget in balance. The demand of balance satisfies its own intent and basic idea, but when the demand of balance was explicate did not the lawmaker make allowances to municipalities with a strong financial position. The demand of balance is specific explicated for municipalities with a weak financial position, which created the lock-in effects of the surpluses for municipalities with a strong financial position. Criticism of the demand of balance has been elucidated more because of the impact of the recession effect, and also made the Government aware about the problem. There is therefore of interest to investigate how a municipality with a strong respective a weak financial position manage the demand of balance. The purpose of the study is to investigate how Västerås municipality and Eskilstuna municipality manages the demand of balance. To analyze and understand how the two selected municipalities manage demand of balance based on their economic prerequisites have the qualitative methodology been applied to achieve a deeper understanding. In addition, the descriptive/inductive method used to determine why the normative theories have not been successful in different contexts. To make a comparison, a unified analytical model has been designed to demonstrate the financial strength of the municipalities. The results of the study show that Västerås municipality and Eskilstuna municipality has different approaches to how they manage the demand of balance. The conclusion indicates that the demand of balance is not explicated and adapted to handle cyclical fluctuations. Although the municipality with a strong economy is hampered by the lock-in effect, this has meant that the municipalities created their own solutions that serve different functions in each municipality. These solutions cannot be found in the legislative history of the regulatory framework, but the basic idea of the solutions has been the same; to facilitate the handling of cyclical fluctuations and get around the lock-in effects. demand of balance fund balance the results buffer municipal accounting public accounting Local Government Act Municipal Accounting Types expanded demand of balance the Council for municipal accounting balanskrav balansfond resultatbuffert kommunalredovisning offentlig redovisning kommunallag [KL] kommunal redovisningslag [KRL] utvidgat balanskrav Rådet för Kommunal Redovisning [RKR] Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] Västerås kommun och Eskilstuna kommun. Business studies Företagsekonomi
76	Ett (socialt) hållbart digitaliserat Sverige? : En jämförande studie om svenska kommuners sociala hållbarhetsarbete i en digital kontext Lashgari, Diana January 2021 (has links) Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan. Social sustainability sustainable development digitalisation Gävle Botkyrka Huddinge Eskilstuna sustainability control sustainability management 2030 Agenda organization governance branding collaboration Social hållbarhet hållbar utveckling digitalisering kommuner Gävle Botkyrka Huddinge Eskilstuna hållbarhetsstyrning Agenda2030 organisation styrning verksamhetsutveckling varumärkesarbete samverkan Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning
77	Subliminal priming : Manipulation till att välja en specifik kulör på plastpåse / Subliminal priming : Manipulation to choose a specific colour on a plastic bag Nordberg, Rickard January 2014 (has links) Primad information är lättare tillgängligt i minnet och kan således lättare bli igenkänt. Förutsättningar för priming är bland annat subliminal perception, mål, tillförlitlighet, icke vaksamt och icke vanemässigt. Studiens syfte är att få bredare förståelse gällande subliminal primings påverkan. Frågeställningen var om kunder i en affär kan manipuleras, primas, till att ta en specifik kulör på plastpåse vid kassan samt om det finns någon könsskillnad vid effekten av priming. Deltagarna var 490 kunder, varav 333 män. Två olika skyltar med olika kulörer placerades vid kassan. Det noterades om kunderna valde den primade kulören på plastpåse eller inte. Kontrollgruppen bestod av 117 personer och dessa fick inte se någon skylt. Resultatet visade en signifikant skillnad, deltagarna valde samma kulör på plastpåse som skylten. Inga könsskillnader påträffades. Forskning visar att primingeffekter kan motstridas genom att individen gör sig medveten av potentiell omedveten påverkan. / Primed information is more accessible in memory and can thus easily be recognized. Prerequisites for priming include subliminal perception, goals, reliability, non alert and non habitually. The study aims to gain broader understanding regarding subliminal primings influence. The purpose of this thesis was to see whether the customers in a store could be manipulated, primed, to take a specific colour on plastic bags at checkout and if there are any gender differences in the effect of priming. Participants were 490 customers, of whom 333 men. Two different signs with different colours were placed at the checkout. It was noted if customers chose the primed colour of the plastic bag or not. The results showed a significant difference, the participants chose the same colour on the plastic bag as the sign. No gender differences were found. Research shows that priming effects can be opposed if people make themselves aware of potential unconscious influences. priming subliminal elections bag color colour psychology nordberg Rickard mdh mälardalen Eskilstuna Västerås sps126 behavioral behavioral course hvv health care welfare essay c-essay advertisement gender decision making gender advertising perception marketing emotion technique Swedish law colors people individuals plastic bag popcorn Vicary manipulation specific business shop trend alcohol choice Choosing decision making behaviour priming subliminal val påse färg kulör psykologi nordberg rickard mdh mälardalen eskilstuna västerås sps126 beteendevetenskap beteendevetare kurs hvv hälsa vård välfärd uppsats c-uppsats colour advertisement gender decision making kön reklam perception marknadsföring emotion metod svensk lag färger människor individer plastpåse påse popcorn vicary manipulation specifik affär shop trend alkohol examen beteende

Page generated in 0.3229 seconds