I och med en växande befolkning och negativ klimatpåverkan går dagens planeringstrend i Sverige mot förtätning som innebär att städer utvecklas genom att ny bebyggelse koncentreras på redan exploaterad mark. Trots att förtätning är förknippat med hållbarhet har denna strategi resulterat i att barns betydelsefulla utemiljöer, såsom skol- och förskolegårdar, tagits i anspråk. Samtidigt är barn en relativt maktlös social grupp som utgör samhällets framtid och således behövs kunskap om barns perspektiv i planeringen av städer. Syftet med denna studie är därför att bidra med en ökad förståelse av hur barnperspektivet, insikten om barns bästa, kan tillämpas i samband med stadens förtätning inom kommunal samhällsplanering. I studien avgränsas barnperspektivet genom att undersöka hur en kommun kan skapa barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. I studien tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt genom en fallstudie av Eskilstuna kommun. Med hjälp av intervjuer och en dokumentstudie inhämtades data om kommunens arbete med skolors och förskolors utemiljöer. För att skapa en förståelse av den kommunala samhällsplaneringens förutsättningar studerades lagstiftning samt statliga och kommunala publikationer. Vidare utfördes en litteraturstudie beträffande barnperspektiv, barnkonsekvensanalys, barnvänlig utemiljö och kollaborativ planering. Tillsammans med data som inhämtades från expertintervjuer formar detta studiens teoretiska referensram som i sin tur legat till grund för den efterföljande diskussionen.  Resultatet påvisar att barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor innefattar ett flertal faktorer som bidrar till barns utveckling: plats för utelek, reducerad trafik, gröna och naturliga miljöer, variation samt utmaningar. Av dessa fastställs att plats för utelek, storleken på gården, utgör den grundläggande faktorn. Studien visar på att skolors och förskolors utemiljöer är en fråga som ofta hamnar i konflikt med andra utmaningar som samhällsplaneringen ställs inför. I Eskilstuna kommun finns en strävan att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor. Dock utgör brist på tillgängliga ytor och avsaknad av konkreta strategier samt riktlinjer hinder som försvårar detta i praktiken. För att uppnå barnvänliga utemiljöer för skolor och förskolor belyser resultatet av denna studie vikten av ett kollaborativt arbetssätt genom samverkan och samförstånd mellan olika aktörer. Dessutom fastställs att barns behov bör lyftas fram i ett tidigt skede av processen för att säkerställa plats åt skol-och förskolegårdar i den täta staden. / As a result of a growing population and negative climate impact, today’s planning trend in Sweden is going towards densification which means that cities are being developed by concentrating new buildings on already exploited land. Even though densification is linked to sustainability this strategy has resulted in the exclusion of significant places for children’s outdoor play, such as school and preschool playgrounds. At the same time, children are a quite powerless social group that constitute the future of society and thus knowledge of their perspectives is necessary in urban planning. Therefore, the purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how the child perspective, the perception of a child’s best, can be applied in relation to densification of the city in the municipal community planning. In the study the child perspective is defined by examining how a municipality can create child-friendly school and preschool outdoor environments. This study applies a qualitative approach through a case study of the municipality of Eskilstuna. By conducting interviews and a documentary study, data regarding the municipality’s work with school and preschool outdoor environments was generated. In order to gain an understanding of the conditions for municipal community planning, legislation as well as government and municipal documents were studied. A literate review was also conducted with the aim of studying previous work on the child perspective, the child impact assessment, the child-friendly outdoor environment and collaborative planning. Together with data collected from expert interviews this constitutes the study’s theoretical framework that in turn formed the basis for the following discussion. The results prove that child-friendly outdoor environments for schools and preschools comprise several factors that promote children’s development: room for outdoor play, reduced traffic, green and natural environments, variation and challenges. Among these, room for outdoor play, the size of the school or preschool playground, is the fundamental factor. The study also shows that school and preschool outdoor environments are a matter that often conflicts with other challenges that the municipal community planning has to deal with. In the municipality of Eskilstuna there is an ambition to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools. However, the lack of available places as well as strategies and guidelines makes this difficult in practice. In order to create child-friendly outdoor environments for schools and preschools the results indicate the importance of using a collaborative approach through cooperation and mutual understanding between different actors. Also, it is stated that children’s needs should be highlighted in an early stage of the process to ensure room for school and preschool playgrounds in the dense city.

<p>Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva. Detta undersöks genom en redaktionsstudie vilken består av sex samtalsintervjuer samt fem direktobservationer på Folkets redaktion.Undersökningen visar att redaktionskulturen på Folket är familjär och präglas av en stark vi och dom-attityd där Eskilstuna Kuriren som tidning får materialisera Dom andra. De strategier Folket använder sig av för att överleva är organisatoriska, men även innehållsmässiga. Folket vill satsa på något de kallar superlokala nyheter samt på Sporten. Folkets avsikt är också att vara ett komplement till Eskilstuna Kuriren samtidigt som de vill konkurrera gällande de raka nyheterna.</p>

In this essay I will analyze how the poor relief was used in Eskilstuna during the years of 1883 to 1913. In the records over who took allowance from the authorities it will also be mention the year of birth, which block the person lived in, sometimes if that person had any children, and if the person was a women it was often written down what profession the (often dead) husband have had when he was alive, or as an alternative what the fathers profession had been and finally its notified how much the person had every month in allowance. I want to see how the poor relief changed over time. I will do four close checkups, i choose the years 1883, 1893, 1903 and 1913. I will read in the records and compare how many it was that needed the poor relief for that year and further on I will mark out where these people was living in Eskilstuna city. For that propose I will use a map from 1890 and mark out every block in town that received the allowance. It will also be apparent how many persons that received the money from every block. With these maps I will create a easy overlooking view over which areas over Eskilstuna that was the most needed for poor relief. And then I can compare over time if a certain area of Eskilstuna always was poor or if it changed. And also I will be able to see if the number of people that needed that allowance increased when times got worse and the number decrease when times get better, in short - if the number of needed followed with the national economics situation in general. Further on I will look how much each person did receive in average and if possible try to go down to a individual level.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete. Minskade avfallsmängder och att cirkulär ekonomi är nytänkande när det kommer till att se lösningar för dagens miljöproblem är andra drivkrafter som identifierats. Viktiga förutsättningar som krävs för en övergång mot cirkulär ekonomi på lokal nivå är politiskt stöd, finansiering, kunskapsspridning, god samverkan samt goda exempel.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva. Detta undersöks genom en redaktionsstudie vilken består av sex samtalsintervjuer samt fem direktobservationer på Folkets redaktion.Undersökningen visar att redaktionskulturen på Folket är familjär och präglas av en stark vi och dom-attityd där Eskilstuna Kuriren som tidning får materialisera Dom andra. De strategier Folket använder sig av för att överleva är organisatoriska, men även innehållsmässiga. Folket vill satsa på något de kallar superlokala nyheter samt på Sporten. Folkets avsikt är också att vara ett komplement till Eskilstuna Kuriren samtidigt som de vill konkurrera gällande de raka nyheterna.

Denna studies syfte var att ta reda på om två dokument som är utformade av två olika förvaltningar inom Eskilstuna kommun var svårlästa eller inte. Förvaltningarna i fråga var Barn- och utbildningsförvaltningen samt Kultur- och fritidsförvaltningen. Metoderna som tillämpades i analysen var en läsbarhetsanalys, en LIX-analys samt jämförelser med den ”Svarta listan” från regeringen (Svarta listan innehåller ord som myndigheter bör undvika). Resultatet visade att dokumenten var mer eller mindre svårlästa. Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade en högre svårighetsgrad än Kultur- och fritidsförvaltningens dokument enligt läsbarhetsindex. Läsbarhetsanalysen gav även resultat som visade att Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade det mer strukturerade dokumentet gällande typsnitt, layout och tematisk bindning. Kultur- och fritidsförvaltningens dokument hade dock en tydligare målgrupp än vad Barn- och utbildningsförvaltningens dokument hade. LIX-analysen visade att dokumenten var nära definitionerna ”svår” samt ”mycket svår”. Båda dokumenten innehöll ord från Svarta listan, dock innehöll Barn- och utbildningsförvaltningens dokument fler ord från Svarta listan.

Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning. I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.

No description available.

Bostadsbristen är ett ökande problem. I Eskilstuna kommun väljer den blocköverskridande politiska majoriteten (S, M och C) att avyttra delar av allmännyttan samt införa inkomstkrav på delar av sitt bostadsbestånd. Tidigare forskning visar att bostadspolitiken har blivit allt mer nyliberal. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka hur den politiska majoriteten med Socialdemokraterna i sin spetts rättfärdigar avyttringen och införandet av inkomstkravet på delar av allmännyttan. För att undersöka hur politikerna har rättfärdigat dessa två beslut har en argumentationsanalys använts. Tillsammans med de politiska dokument som ligger till grund för beslutsfattandet ihop med artiklar ur den lokala dagstidningen, inslag från SVT samt genom andra medier som berör ämnet har en pro- och contra-lista tagits fram. Pro- och contra-listan ligger till grund för en idékritisk analys som kopplar ihop de argument som tagits fram tillsammans med en ideologisk koppling mellan socialdemokrati och nyliberalism. Argumentationsanalysen visar att de argument som Eskilstuna kommun använder sig av i avyttringen av allmännyttan är att de stärker kommunens ekonomi, välfärd, nybyggnation samt renovering. De argument som kommunen använder sig av i införandet av inkomstkrav är att det ska ses som ett verktyg för den satsningen som görs för att vända den trend med hög arbetslöshet och segregation i dessa områden. Uppsatsens slutsats är att argumenten kring de två olika besluten skiljer sig åt. Den politiska majoriteten för en allt mer nyliberal politik, där besluten kan leda till framtida ökade problem i Eskilstuna kommun med en socialblandning som kan få motsatt effekt.

The project explores the possibility of a multi-purpose building meant to enhance the lives of the inhabitants of Alberga in Eskilstuna, Sweden. This was done by defining a hybrid program which includes spaces for culture, leisure, education and health. A special part of the program was the inclusion of an "educational greenhouse" which should serve as a hub for greenhouse farming but also as a learning-hub about the possibilities of sustainable food production for present and future use towards a self-sustaining community. Alberga is a rural town, which implies a close geographical tie towards the farming industry. The research that was done showed, however, that most of the inhabitants did not engage or worked in the industry, which effectively demonstrated a mismatch in possible economical and quality-of-life gains from surrounding industry in the form of job opportunities, community-benefits, etc. The project seeks to not only improve the lives of the inhabitants by providing cultural, recreational and training-areas, but also to involve the inhabitants in the sustainable food-production process which is an important aspect for society as a whole but also for future generations to come. / Projektet undersöker möjligheten till en multifunktionell byggnad avsedd att förbättra livet för invånarna i Alberga i Eskilstuna, Sverige. Detta gjordes genom att definiera ett hybridprogram som inkluderar utrymmen för kultur, fritid, utbildning och hälsa. En speciell del av programmet var införandet av ett växthus som ska fungera som ett nav för växthusodling men också som ett lärocentrum för möjligheterna med hållbar matproduktion för nuvarande och framtida användning mot ett självförsörjande samhälle. Alberga är ett landsbygdssamhälle, vilket innebär en nära geografisk anknytning till lantbruket. De undersökningar som gjordes visade dock att de flesta av invånarna inte engagerade sig eller arbetade i industrin, vilket effektivt visade en missmatchning i möjliga ekonomiska- och livskvalitets-vinster från omgivande industri i form av jobbmöjligheter, samhälls-, och gemenskapsförmåner, etc. Projektet syftar till att inte bara förbättra invånarnas liv genom att tillhandahålla kultur-, rekreations- och träningsytor, utan också att involvera invånarna i den hållbara matproduktions-processen som är en viktig aspekt för samhället som helhet men även för kommande generationer.