Kvicksund's marine biological community house is located in northern Eskilstuna right by Lake Mälaren. At the first design, I added a ferry connection and a promenade that connects the north side of Kvicksund with the south. In the "center" is a train station for the Mälaren train that runs through all major cities around Lake Mälaren. Thanks to the accessibility, we angled Kvicksund to a student city and developed student housing next to the station.The house has been inspired by the culture house and Fiskebäckskil's "Kristineberg". Kulturhuset gives passers-by the opportunity to see all the activity through the large windows. I think it is suitable for a house with life and chose to lay many of the active rooms against the facade. At the same time, the upper floor became a place for experience. The vision is that there should be life and movement on the lower level and the quiet calm on the upper.The research that is conducted is focused on Lake Mälaren and marine biology. To include the residents, the plus program has niched itself in citizen research. This means that researchers take help from the public and school classes to get help with large-scale sampling, which can otherwise be difficult for a small team. Citizen research also helps to inform outsiders about research and why it is important. In this case, it is an attempt to teach children, school classes and residents about the importance of taking care of Lake Mälaren and how to do it.Apart from the fact that Lake Mälaren is in need of environmental improvement, there are also invasive species, including the Mussel. Research showed that it and many of our own mussels thrive in the area around Kvicksund. Therefore, the project has also had as a side track to mark zones for where these different mussels are located and where the researchers were sold can go by boat to look more at the mussels.At the same time, it was important that the house could offer students and residents something more than just research. The house therefore has a library, a restaurant and large areas for exhibitions. These surfaces are also used for the aquariums required to take care of the samples from the marine environment. The house is therefore filled with an aquarium that school classes / researchers can use and visitors can look at. You can also get involved in research by following out on field studies and learning more about Lake Mälaren. / Kvicksunds marinbiologiska folkets hus ligger i norra Eskilstuna precis vid Mälaren. Vid första utformningen lade jag till en färjeförbindelse samt en strandpromenad som binder samman den norra sidan av Kvicksund med södra. I ”centrum” ligger en tågstation för Mälartåget som går genom alla stora städer runt Mälaren. Tack vare tillgängligheten vinklade vi Kvicksund till en studentstad och utvecklade studentbostäder intill stationen. Huset har inspirerats av kulturhuset och Fiskebäckskils ”Kristineberg”. Kulturhuset ger förbipasserande möjlighet att kunna se all aktivitet genom de stora fönstren. Jag tycker det är passande för ett hus med liv och valde att lägga många av de aktiva rummen mot fasad. Samtidigt blev den övre våningen en plats för upplevelse. Visionen är att det ska vara liv och rörelse på det nedre planet och det stillsamma lugnet på det övre. Forskningen som bedrivs är fokuserad på Mälaren och marinbiologi. För att inkludera de boende har plusprogrammet nischat in sig på medborgarforskning. Det innebär att forskare tar hjälp av allmänheten och då oftast skolklasser för att få hjälp med storskalig provtagning som annars kan vara svårt för ett litet team. Medborgarforskning hjälper också till att upplysa utomstående om forskning och varför den är viktig. I det här fallet är det ett försök till att lära barn, skolklasser och boende om vikten vid att ta hand om Mälaren samt hur man kan göra det.Bortsett från att Mälaren är i behov av miljöförbättring så finns också invasiva arter, däribland Vandrarmusslan. Vid efterforskning visade sig att den och samt många av våra egna musslor trivs bra i området runt Kvicksund. Därför har också projektet haft som sidospår att märka ut zoner för var dessa olika musslor håller till och vart forskarna såldes kan ta sig med båt för att titta mer på musslorna. Samtidigt var det viktigt att huset skulle kunna erbjuda studenter och boende något mer än enbart forskning. Huset fick därför ett bibliotek, en restaurang och stora ytor för utställningar. Dessa ytor används dessutom till de akvarium som krävs för att ta hand om proverna från den marina miljön. Huset är därför fyllt av akvarium som skolklasser/forskare kan använda och besökare titta på. Du kan också engagera dig i forskningen genom att följa med ut på fältstudier och lära dig mer om Mälaren.

The purpose of the project was to design and develop a public hybrid building, focusing on innovative ways to connect different needs that exist in society. You were assigned a basic program to interpret and develop in relation to a chosen site and the conditions of that area. Then you created a plus program that would interact with the basic program to create optimal conditions. Sites were chosen from a delimited part of Eskilstuna's rural area. This project focuses on sustainability and recreation; a greenhouse where neglected or unwanted plants can be restored and give joy to others. Some plants find new homes while others are placed in the greenhouse's showrooms where people of all ages can enjoy the environment. Here you have the chance to, for example, stroll around the various paths, sit down and sketch or enjoy a book. You can also take part in the greenhouse's workshops, for example, lectures on sustainability, film showings or painting opportunities. Here you will find something for all ages. The result became a hybrid building with focus on sustainability, where residents can relax, be inspired and deepen their knowledge on important subjects. / Syftet med projektet var att gestalta och utveckla en offentlig hybridbyggnad med fokus på innovativa sätt att koppla samman olika behov som finns i samhället. Inför projektet blev man tilldelad ett basprogram som man fick möjlighet att tolka och utveckla i förhållande till den plats man valt och områdets förutsättningar. Man fick sedan utveckla ett eget plusprogram som skulle samspela med basprogrammet för att skapa bra förutsättningar. Plats fick man välja fritt inom en avgränsning innefattande en del av Eskilstunas landsbygdsområde. Projektet fokuserar på återbruk och rekreation; ett växthus där man tar emot växter som behöver ett nytt hem och som istället för att försummas kan ge glädje åt andra. En del växter hittar nya hem medan andra planteras ut i växthusets utställningslokaler där folk i alla åldrar kan njuta av miljön. Här har man chansen att till exempel strosa omkring på de olika stigarna, sätta sig och skissa eller njuta av en bok. Man kan även ta del av växthusets workshops, som kan handla om föreläsningar om hållbarhet, filmkvällar eller måleritillfällen. Det finns något för alla åldrar. Resultatet blev en hybridbyggnad med hållbarhetsfokus och en knytpunkt för invånarna att koppla av, inspireras och fördjupa sina kunskaper.

Munktellstaden i Eskilstuna har en historia som ett stort industriområde. Innan det omvandlades till en kulturell plats med konstmuseum, sporthall och andra kulturella faciliteter, var området känt för sin industriella verksamhet, särskilt inom mekanisk verkstad, som inkluderade Munktells Mekaniska Verkstad, som senare blev Volvo Construction Equipment. Som ett resultat av den industriella verksamheten och den tidigare hanteringen av olika material, har det rapporterats att det finns flera föroreningar i området. Dessa föroreningar inkluderar tungmetaller och petroleumprodukter. Delar av Munktellstaden i Eskilstuna har undersökts mellan år 1998 och år 2016. Att sammanställa resultaten från markundersökningar och rapporter ger en bra översikt över föroreningsnivåerna i området under den aktuella perioden. Diskussionen om möjliga källor till de påträffade föroreningarna är viktig eftersom det kan bidra till att identifiera de huvudsakliga källorna till föroreningarna och därigenom möjliggöra åtgärder för att minska eller eliminera dessa källor. Att påpeka luckorna i data är också relevant, eftersom det ger en insikt i vad som saknas i kunskapen om föroreningarna i området och kan fungera som riktlinje för framtida undersökningar. Diskussionen om icke undersökta föroreningar är betydelsefull eftersom det kan finnas potentiella föroreningar som ännu inte har upptäckts eller undersökts. Att identifiera dessa kan vara avgörande för att få en mer komplett bild av föroreningssituationen i området och möjliggöra mer målinriktade kontroll- och saneringsåtgärder. Riskanalysen som gjorts, där man diskuterade risker för människors hälsa, markmiljö och risken för spridning till Eskilstunaån, ger en övergripande förståelse för de potentiella konsekvenserna av föroreningarna i området. Detta kan hjälpa beslutsfattare och intressenter att prioritera och planera åtgärder för att hantera de mest akuta riskerna för människors hälsa och miljön.Studiens slutsats ger en tydlig bild av föroreningssituationen i området och de övergripande resultaten. Det är viktigt att notera att många ämnen i området har halter som överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) och de platsspecifika riktvärdena för grundvattnet. Dessutom identifierades föroreningar i vissa delar av området med halter som överskrider riktvärdena för farliga avfall (FA).Det faktum att existerande data inte är tillräckligt för att skapa en fullständig bild av föroreningarnas omfattning är en viktig insikt. Detta betonar behovet av ytterligare undersökningar och forskning för att få en mer detaljerad förståelse av föroreningarna och deras spridning i området.Det är positivt att risken för människors hälsa inte anses vara aktuell i nutiden, eftersom människors exponering för föroreningarna är begränsad. Ändå är det viktigt att fortsätta övervaka och överväga hälsoriskerna, särskilt om området skulle användas för mer känsliga ändamål i framtiden.Den identifierade risken att föroreningarna sprids till Eskilstunaån är en allvarlig fråga som måste tas på allvar. Vattenförorening kan ha långtgående konsekvenser för både den lokala miljön och för människor som är beroende av vattendraget för sina behov.Slutligen är rekommendationen om att införa kontrollprogram viktig för att hantera föroreningssituationen och minska risken för att föroreningar sprids vidare. Ett kontrollprogram kan bidra till att övervaka föroreningarna, implementera lämpliga åtgärder och se till att föroreningarna inte sprids till känsliga områden.

Tillgänglighet för hållbara trafikslag är något som blivit aktuellt de senaste decennierna för att ställa om transportsektorn till att bli mer klimatsmart. En kritisk punkt att hantera i städer är järnvägen, som å ena sidan är ett hållbart transportslag för resor mellan städer, men å andra sidan agerar barriär i städerna för övriga trafikslag. Ur historisk synpunkt har den varit en drivkraft bakom industrialismen och urbaniseringen i Sverige, och sitter därmed på betydande kulturvärden mitt inne i städer. Syftet med studien är att undersöka hur järnvägens barriäreffekt har påverkat andra trafikslag mellan år 1900 och idag. I arbetet studeras kartor under tidsperioden, samt översiktsplaner, detaljplaner och relaterade dokument undersökts för två fall: Eskilstuna och Växjö. Med hjälp av en komparativ gatunätsanalys och innehållsanalys har dokumenten studerats och jämförts utifrån forskningsfrågorna som ställts upp. Det teoretiska ramverket bygger på fyra begrepp som har stor betydelse inom arbetets område: barriäreffekt, tillgänglighet, hållbart resande och bilhegemoni. Resultatet och slutsatsen visar på att järnvägens dragning har påverkat gatunätet och tillgängligheten för övriga trafikslag, som nyttjar gatunätet, genom att agera som barriär. Det handlar bland annat om hur kommunerna historiskt har prioriterat olika trafikslag, och att bilen inte krävt nya sträckningar, vilket drabbat övriga trafikslag som fått sämre genhet i nätet och därmed lett till större behov av rörelse för människor. Sedan 1990-talet har synen på planering av trafikslag ändrats, och både i dokument från kommunerna och i gatunätet går det att se att tillgängligheten för gång- och cykeltrafik prioriteras högre än det gjort under stora delar av 1900-talet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur historiska beslut påverkar dagens gatunät, samt till att ge ett underlag för att djupare undersöka kulturmiljö relaterad till järnvägen i städer, vilket är relevant för dagens och framtidens planering.

Studien handlar om identitet och tillhörighet. Dess syfte är att studera hur personer som migrerat i unga år och som har bott i det ´nya´ landet i flera årtionden identifierar sig, var de känner sig vara tillhöriga och vilka slags band de utvecklar genom åren dels till den gamla hemorten och dels till den nya hemorten. I fokus för studien finns personer som var unga då de på 1950-, 1960 och 1970-talen flyttade från Finland till Sverige. De är från Haapajärvi i Österbotten. De är sedan länge bosatta i Eskilstuna. Studien är baserad på både intervjuer och deltagande observationer. Informanterna identifierar sig än idag efter den gamla hemorten. Studien visar hur de fortsätter att upprätthålla sociala relationer där. Med tiden har dock dessa tunnats ut. Den gamla hemorten har delvis förlorat i betydelse. Mycket känns bekant på den. Men mycket är också förändrat vilket inger informanterna känslan av att åtminstone till viss del vara utanför och annorlunda i relation till människor som bor kvar. Av studien framgår hur Eskiltuna har blivit en hemort för informanterna. Det vore dock fel att säga att de har bytt hemort under sitt livslopp. Snarare har de skapat en hemort till, utöver den gamla. Med tiden har det utvecklats långvariga relationer till Eskilstuna. Det är där de känner sig tillhöriga och har sitt hem. Den nya hemorten har liksom den gamla blivit förknippad med minnen och känslor. Informanterna identifierar sig som eskilstunabor. I skildringar av Eskilstuna finns inte känslor av att vara utanför eller känna sig annorlunda i relation till människorna där. Studien visar att informanterna var delar av en kedjemigration. Närverket av släktingar och tidigare grannar var verksamt i Sverige då man år 1970 beslutade bilda en egen hemortsförening, vars syfte är att värna om kultur och traditioner från den gamla hemorten, upprätthålla kontakter med den och skapa en mötesplats för människor med anknytning till den gamla hemorten. / This study is concerned with identity and belonging. The overall aim of the study is to look at how people that migrated when they were young, and who have lived in their "new" country for several decades, identify themselves, where they feel they belong and what kinds of ties they have developed over the years to both the old home district and to the new. The study focuses on people that were young when they moved from Finland to Sweden during 1950s, 60s and 70s. They come originally from Haapajärvi in Österbotten (Northern Ostrobothnia) and have lived in Eskilstuna for many years. The study is based on a combination of interviews and participant observations. The study shows how individuals continue to maintain social relationships in their former place of abode; relationships that have nevertheless dissipated with time. The interviewees still identify with their former home district, even though this has diminished in significance and there are no longer as many important relationships as before. There is still a lot that feels familiar. But much has changed, too, which to a certain extent leads to feelings of being an outsider and being therefore different to people that still live there. The study shows that Eskilstuna has become a home district for the interviewees. It would be misleading to say that they have just changed home district during their lifetime, however. They have rather created another home district while retaining the old one. With time they have developed sustained relationships with Eskilstuna. They feel that they belong here and that it is here they have their home. Like their old community, the new is associated with memories and feelings. The interviewees clearly identify themselves as inhabitants of Eskilstuna. Their portrayals of Eskilstuna don't include feelings of being outsiders or different in any way to other people there. The study also illustrates that the interviewees were part of a chain-migration. Staying in touch with relatives and former neighbours was important in Sweden during the 1970s when the decision was taken to create a local heritage association designed to safeguard the culture and traditions of the old home base, maintain contact with it and create a meeting place for people that were from Haapajärvi.

<p>Radon is a hazardous substance that cannot be perceived by our senses. It has long been known that exposure to high radon levels for a long period of time will ultimately cause lung cancer. The Swedish Radiation Safety Authority estimates that 500 people die annually due to this. Although most of them are smokers, even non-smokers suffer from lung cancer caused by radon. The statutory value for radon in homes today is 200 Bq/m³. Several years of research points to the fact that 63% of all those who develop lung cancer have been exposed to radon levels between 100-200 Bq/m³. This is why the WHO has lowered the recommended value to  100 Bq/m³,  and The Radiation Safety Authority of Sweden also has the same recommendation today. This study has been rendered to the Municipality of Eskilstuna, and its environmental and emergency management. The study has identified 72 % of the rental properties for radon measurements and action through personal visits to 14 large and medium-sized property managers in Eskilstuna. Several conclusions can be made from the study. Generally, very few measurements have been made and these have shown 6 % of high radon levels. The various property managers are at very different levels regarding their work with radon and there are very big differences amongst them as regards giving priority to the issue with radon. In 2020, the Swedish parliament has decided that no one should be exposed to radon levels above 200 Bq/m³ in their homes. Today there is legislation that applies against radon in apartment buildings as well as effective methods to reduce radon levels. However, the problem is instead the fact that there is a lack of resources at hand for the public health inspectors. Consequently, it seems rather impossible achieving the goal set for 2020. Thus it is of utmost interest to highlight this problem for the politicians that ultimately set the budget for the services in the municipality.</p>

Radon is a hazardous substance that cannot be perceived by our senses. It has long been known that exposure to high radon levels for a long period of time will ultimately cause lung cancer. The Swedish Radiation Safety Authority estimates that 500 people die annually due to this. Although most of them are smokers, even non-smokers suffer from lung cancer caused by radon. The statutory value for radon in homes today is 200 Bq/m³. Several years of research points to the fact that 63% of all those who develop lung cancer have been exposed to radon levels between 100-200 Bq/m³. This is why the WHO has lowered the recommended value to  100 Bq/m³,  and The Radiation Safety Authority of Sweden also has the same recommendation today. This study has been rendered to the Municipality of Eskilstuna, and its environmental and emergency management. The study has identified 72 % of the rental properties for radon measurements and action through personal visits to 14 large and medium-sized property managers in Eskilstuna. Several conclusions can be made from the study. Generally, very few measurements have been made and these have shown 6 % of high radon levels. The various property managers are at very different levels regarding their work with radon and there are very big differences amongst them as regards giving priority to the issue with radon. In 2020, the Swedish parliament has decided that no one should be exposed to radon levels above 200 Bq/m³ in their homes. Today there is legislation that applies against radon in apartment buildings as well as effective methods to reduce radon levels. However, the problem is instead the fact that there is a lack of resources at hand for the public health inspectors. Consequently, it seems rather impossible achieving the goal set for 2020. Thus it is of utmost interest to highlight this problem for the politicians that ultimately set the budget for the services in the municipality.

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality’s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas. The effects caused by meat production and consumption are, among others, greenhouse gas emissions and increased risk of some forms of cancer. The effects of pesticides are not fully stated but present studies indicate that the effects, especially regarding the environment, are negative. The study then narrows and describes the situation and organization in Eskilstuna municipality and finally describes the possible implementation process. The conclusion of the study was that an implementation is possible and a needed step towards a reduction of negative environmental and health impact. Learned habits that are created in an early age can act as a base for present and future challenges. Children will become the consumers of the future. An organic and lacto-ovo-vegetarian diet reduces the amount of antropogenic distributed compounds and greenhouse gases to the environment and can function as an instrument towards the achievement of the Swedish Environmental Objectives. Goals that are set by Eskilstuna municipality can also be favored by an implementation of the suggested diet in the public preschool.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

By using already available resources, you not only think sustainably, but at the same time increase the value of the existing. Kvicksund in Eskilstuna is today a place that lacks commercial and cultural service. The idea of having to fetch something from the outside to increase site value is not the only solution, but the chance of reusing the  existing resources is still possible. The goal is to create a type of gathering place to bring Kvicksund's three generations together and reduce segregation between the ages. Today the primary age group consist of people between 55-85 years old. Even when this population is not considered to contribute to a beneficial function for the society, these people have a wealth of knowledge, knowledge that can be used. However, there is a number of shortcomings amongst this targeted group, such as a lack of knowledge in the technological era that we today rely so heavily on. When it comes to the younger generation (11-16 years of age), there are also strengths and weaknesses in knowledge, but in different fields. The young people's modern knowledge is in direct contrast to the older generation. We have two age groups who both have what the other lacks. The concept for this project is to create a education center for all generations, an "All-Aged" School, where the older and younger take part educating each other from their strengths and weaknesses. For example, there can be a retired math teacher who holds courses for school students, while the young people guide the elderly through the internet, social media, physical activity, etc. / Genom att använda sig av redan tillgängliga resurser tänker man inte bara hållbart, utan man höjer samtidigt värdet av det befintliga. Kvicksund i Eskilstuna är idag en plats som saknar kommersiell och kulturell service. Tanken med att behöva hämta något utomstående för att höja platsen värde är inte den enda lösningen, utan chansen för redan befintliga resurser är möjligt.  Målet är att skapa en samlingsplats för att föra samman Kvicksunds tre generationer och minska segregationen mellan åldersgrupperna. I dagsläget ligger den primära åldersgruppen i Kvicksund mellan åldrarna 55-85 år. Även då denna befolkning inte anses bidra med en gynnande funktion för samhället sitter dessa människor på mänger av kunskap, kunskap som kan nyttjas. De finns dock ett flertal brister bland denna målgrupp, exempelvis kunskap inom den teknologiska eran värden idag förlitar sig på. När det kommer till den yngre generationen (11-16 års ålder), ligger även här styrkor och svagheter inom kunskap, dock inom olika fält. Ungdomarnas moderna kunskaper ligger i direkt kontrast till den äldre generationens. Vi har två åldersgrupper som båda har det den andre saknar.  Konceptet för detta projekt är att skapa ett studiecenter för alla generationer, en ”All-Aged” School, där de äldre och yngre tar del av varandras styrkor och svagheter. Det kan exempelvis vara en pensionerad mattelärare som håller kurser för skoleleverna, medan ungdomarna vägleder de äldre genom internet, sociala medier, fysisk aktivitet, m.m.