Studien behandlar hur illustrationer i matematikläromedel representerar normer som inkluderar eller exkluderar, med fokus på genus, etnicitet och funktionsförmåga. Temat är viktigt att undersöka då mångfald måste representeras i klassrummets läromedel, utifrån läroplanens värdegrund och uppdrag. Arbetet för jämställdhet ska genomsyra skolan samt bidra till diskussioner om könsmönster och hur dessa kan begränsa människors livsvillkor. Att matematik anses vara en manlig domän kan påverka vissa elevers fortsatta studier samt yrkesval. Det åligger alla professionella lärare att granska och välja lämpliga läromedel sedan den centrala läromedelsgranskningen lades ned. Problemställningen är vilka representationer av normer som representeras och hur representativa respondenter identifierar genus, om de sam­stämmer med utvalt förlagets manér utifrån en utvald illustration. Bildanalys samt Kahoot har använts som empiriska metoder. Repres­entationer i bild och text analyserades ur de tre första kapitlen samt omslagsbild från totalt tio läromedel från sex olika förlag, utifrån symboliska attribut som markörer för genus, etnicitet och funktionsförmåga. Undersökningen visar på en viss balans läromedlen sinsemellan i fråga om genus, etnicitet och funktionsförmåga. Undersökningen visar även på förbättringspotential i samtliga sociala kategorier, framför allt normbrytande funktionalitet.

This study aims to investigate how second-generation immigrants with roots from former Yugoslavia construct their identities in relation to the concepts of "Swedish" and "immigrants".  The issues that make up the study are how young women experience that the environment views them in relation to "Swedish" and "immigrants" and how they experience their own identity based on the two cultures in which they live. A qualitative method with semi-structured interviews has been used to gain a deeper understanding of the women's experiences. The theoretical perspectives that are used for the purpose to analyze the collected material are Symbolical interactionism, Goffman's theory about roles, and the identity theory.  The results of the study show that the women find it difficult to identify themselves as “Swedish” as they have a strong connection to their parents' culture. Furthermore, they experience that those around them see them as immigrants, partly because of how they look and how they behave.

Skolverksamheterna i Sverige är en spegling av samhället där sociala och kulturella möten frodas och ska hjälpa elever att utveckla förståelsen för en kulturell mångfald i en globaliserad värld. Historieundervisningen ska bidra till att elever får förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadsätt. De ska även få olika perspektiv på hur historien har och kommer att påverka människans identitet, föreställningar och värderingar. Den här studien har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur historieundervisningen bedrivs i en mångkulturell skola med ett interkulturellt perspektiv med inriktning till årskurs 4–6. Identitetsfrågan har även lyfts då den har en viktig roll i elevers egna identitetsbildningar genom historieundervisningen i och utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka vad forskningen säger om den interkulturella undervisningen inom historieämnet i en mångkulturell skola och hur elevers identitet påverkas. Studiens arbete baseras på en litteraturöversikt som visar vetenskaplig forskning kring det området som belyst genom olika databassökningar och kedjesökningar. Den interkulturella undervisningen inom historieämnet är något som alltid behöver utvecklas och arbetas flitigt med i skolan. Mångfalden som ökar i samhället påverkar skolan idag där vi kan se att det mångkulturella klassrummet är omöjligt att undgå. Med tanke på det påverkas det interkulturella lärandet där ömsesidig respekt, jämlikhet, öppenhet och respekt är etiska värden som uppmärksammas för interkulturalitet. Det har framkommit att historieundervisningen kan påverka elevers identitet. De mångkulturella klassrummen gör att identitetsfrågan blir ständigt mer betydande där skolan, lärare och samhälle spelar en viktig roll för elevers identitetsskapande.

Denna studie undersöker hur kvinnor med utländsk bakgrund upplever möjligheter och svårigheter på vägen till en ledande position, samt hur kvinnor med utländsk bakgrund utövar sitt ledarskap inom välfärden. Studien analyserar kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor på chefsposition i kommunal regi. Intervjupersonerna är födda mellan 1970 - 1980 talet i Europa. Samtliga har genomgått svensk skolgång och har akademisk examen. Resultatet visar på varierande upplevelser av svårigheter och möjligheter de mötts av på vägen, där en framträdande svårighets faktor var bristande socialt kontaktnätverk, och att intervjupersonerna upplevt svårigheter deras utbildning och kompetens inte tillvaratagits som kan ha hämmat deras utveckling och karriärmöjligheter. Intervjupersonernas drivkraft och utbildning tycks ha varit framgångsfaktorer. Det tycks skett en förändring inom ledarskapet där förmåga på tydlig kommunikation och mjuka värden att hantera varierande relationer tycks blivit det nya ledarskapet. / This study examines how women with a foreign background experiences of opportunities and difficulties on the way to a leading position, as well as how women with a foreign background exercise their leadership in welfare. The study analyzes qualitative interviews with eight women in managerial positions under municipal auspices. The interviewees were born between the 1970s and 1980s in Europe. All have completed Swedish schooling and have an academic degree. The results show varying experiences of difficulties and opportunities they encountered along the way, where a prominent difficulty factor was lack of social contact network, and that the interviewees experienced difficulties their education and skills were not utilized that may have hampered their development and career opportunities. The interviewees' drive and education seem to have been success factors. There seems to have been a change in leadership where the ability for clear communication and soft values ​​to handle varying relationships seems to have become the new leadership.

I dagens mångkulturella samhälle är skolan en viktig mötesplats för barn och unga från olika kulturer där skolan ämnar utveckla förståelse och solidaritet för andra människor. Barnlitteratur har en väsentlig roll i skolans uppdrag och i vår framtida yrkesroll som lärare är det därför viktigt att skapa förståelse för vad litteraturen har för betydelse för barnen och hur den påverkar dem. Syftet med den här uppsatsen är att synliggöra hur mångkultur och stereotyper kan framställas i barnböcker från olika tidsperioder. Vi har analyserat fyra olika barnböcker från fyra olika tidsperioder som alla skildrar mångkultur. Studien är baserad på en kvalitativ metod och ett sociohistoriskt perspektiv. Böckerna har analyserats med hjälp av en mimetisk analysmodell och en komparativ analys där vi jämfört böckerna med varandra. Resultatet visade att böckerna skildrar mångkultur på olika sätt, i vissa fall genom fördomar och förtryck och i andra fall positivt och naturligt. Gemensamt för tre av böckerna är att kulturmöten endast sker mellan den svenska kulturen och en annan kultur. En viktig slutsats för studien är även att omfattningen av mångfald bland barnböcker påverkar barns självbild, motivation till läsning och bild av verkligheten.

The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation. / Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.

Syftet med den här uppsatsen är att med designaktivism som perspektiv undersöka hur den etniska mångfalden inom designbranschen ser ut i Sverige och hur några etablerade designbyråer jobbar med mångfaldsfrågan. Den är avsedd att bidra till en reflektion av hur det i sin tur påverkar skapandet  som delas med samhället.  Det empiriska materialet samlades in genom metoderna kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ intervju. I undersökningarna ingick det totalt femton designbyråer i den kvantitativa undersökningen för att sedan avgränsas till fem byråer för intervjuer. För räkningen av mångfalden på designbyråerna användes Hübinettes definition av synliga minoriteter. Studiens resultat och analys visar att mångfald, specifikt etniskt mångfald, är ett stort problem inom designbranschen som behöver belysas och aktivt arbetas med. Normen inom designbranschen är vit och branschen är alltså väldigt homogen. De designbyråerna som intervjuades har börjat aktivt arbeta med etniskt mångfald, genom utbildning, positiv särbehandling i rekryteringsprocessen, samarbete med organisationer med bred mångfald och att aktivt vända sig till målgruppen som inte är en del av normen. De har sett många fördelar med etnisk mångfald – det bidrar till variation i perspektiv, tankar och ökning av idéer och uttryck. Men förändringarna sker långsamt och en del av det har med designskolorna att göra. Designskolorna är väldigt vita och utbudet av personer av annan etnicitet är litet.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed  undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam.  Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande. / Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

The theme of the work is very central and is often addressed during debates, in the media and in general in society. Second-generation immigrants may find it difficult to understand the conflicts that exist around fitting into a society and shaping themselves according to social reality. Therefore, the aim of this study is to highlight, on the basis of second-generation immigrants with roots in the Balkans, the concept of identity that is formed at the intersection of the values of the majority society and the cultural background of immigrant parents.  This study consists of primary data through qualitative, semi-structured interviews. Interview technology is based on predetermined questions based on my chosen themes. The chosen theoretical perspectives include: Symbolic Interactionism and the impact of ethnicity in social interaction. The conclusions of this study are that second-generation immigrants are being squeezed with their cultural affiliation because they cannot be fully accepted, either in Sweden or in their parents home country. Furthermore, second-generation immigrants are formed on the basis of both their parents cultural background and the majority society.

The public library is said to play an important role when it comes to reducing inequalities in society. According to the Library law, the public library is supposed to be accessible for everyone. The purpose of this thesis is to examine the public library’s relation to users and the public library’s accessibility for different categories of users. It is done through a qualitative text analysis of articles in the library journal Biblioteksbladet, applying an intersectional theorethical framework. The three most frequently occurring categories of users were selected for the analysis: users with norm breaking ethnicity, users in social deprivation and users with norm breaking sexual orientation/gender identity. According to the result of the thesis, problems can be found in parts of the relation between the public library and the selected groups of users. A lack of accessibility, regarding the public library’s activities, exists at some level in at least two of the three categories.