Syftet med detta arbete är att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. I vårt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anställda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfällen och analyserat de dokument i vilka perspektiven är formulerade. Vårt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten är i stort formulerade så att påståenden om samhället, kunskap och individer framställs som självklara och odiskutabla sanningar. Intervjuerna visar att perspektiven anses viktiga av de anställda, men en viss osäkerhet råder gällande definitioner, innehåll och implementering i undervisningen. Våra observationer visar att ämnen som kan relateras till de olika perspektivområdena tas upp i undervisningen, även om perspektiven aldrig nämns explicit. Vår slutsats är att vi ser ett samband mellan hur perspektiven är formulerade och lärarnas sätt att arbeta med dem. Perspektivdokumentens otydliga retorik riskerar att fortplanta sig till undervisande lärare och skapa osäkerhet om perspektiven i undervisningen, både hos lärarna och i sista hand kanske även hos studenterna.

Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer.Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar. Den kvalitativa metoden har gett flera resultat och ytterligare kunskap i ämnet. Genom intervjuer i form av samtal har elevernas egen erfarenhet och uppfattning av lärarens förhållningssätt och dess påverkan på dem tagits upp och diskuterats. Utöver intervjuerna har jag kompletterat med egna reflektioner som har antecknats efter mötena . Resultatet visar att lärarens förhållningssätt påverkar eleverna starkt om än på olika sätt.Av studien framgår att lärare i den mångkulturella skolan påverkar elevers identitetsskapande samt skolprestationer negativt genom tillsägelser och påpekningar om att eleven inte följer svenska normer och värderingar. Det visar sig att vissa lärare i den mångkulturella skolan har svårt att på ett pedagogiskt sätt hantera den mångfald av elever som finns i skolan. Genom arbetet har det framkommit att de olikheter som har påpekats från lärarnas sida har varierat mellan religion, kön, klass samt etnicitet.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och om olika typer av religion, etnicitet, funktionsnedsättning och sexualitet framställs och förekommer i tre läroböcker i spanska för högstadiet samt undersöka könsfördelningen. Detta för att ta reda på hur läroböckerna kunde kopplas till den del av läroplanen som handlar om att skapa förståelse för andra människor och att ingen ska diskrimineras på grund av ovanstående grunder. Uppsatsen utgick från ett intersektionellt perspektiv och metoden var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att funktionsnedsättning, religion, etniska minoriteter och personer som inte är heterosexuella är ovanliga i dessa läroböcker. Det visade sig också att män till viss del är överrepresenterade, främst vad gäller kända personer. De flesta texterna utspelas i Spanien, följt av Mexiko, Chile och Peru. Slutsatsen av undersökningen är att det värdegrundsrelaterade uppdraget som handlar om att få förståelse för andra människor och förhindra diskriminering inte i tillräcklig grad förmedlas i dessa läromedel.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet idet svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativstudie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats.Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripandeforskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egnaupplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevdatillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenskahistoriekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende avhärkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen.Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, såställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som ennaturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningenstraditionella innehåll kan utmanas och förändras. Genom att ha ett intersektionelltförhållningssätt, med globalt fokus, ses möjlighet att många av de tomrum eleverupplever i historien kan fyllas igen.

Denna studie tittar närmare på representationen av genus och etnisk mångfald i barnlitteraturen på tre mångkulturella förskolor. Alla skolorna kommer från olika stadsområden i Uppsala och studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är delvis att se hur representation framstår i barnlitteratur och delvis hur dessa böcker väljs och presenteras för barnen. Studien är uppdelad i två delstudier, den första är en kvantitativ studie där alla bilderböcker på de valda avdelningarna räknas och sammanställs i grafer som visar antalet pojkar och flickor som huvudkaraktär. Ytterligare en graf har sedan skapats för att se hur etnisk mångfald presenteras i böckerna. Den andra delstudien är en kvalitativ text- och bilderboksanalys av sex utvalda böcker från de valda förskolorna. Dessa böcker inkluderar någon form av etnisk mångfald eller genus. Utöver dessa två delstudier har det även gjorts intervjuer med en förskollärare från varje vald förskola om hur barnlitteratur införskaffas till förskolorna och hur den används. Resultatet av studien är att representationen av flickor och minoritetsgrupper i barnböcker har förbättrats mot tidigare forskning, dock är de två grupperna fortfarande underrepresentaterade.

Bakgrund: Etnisk diskriminering innebär att missgynnas på grund av utseende, språk eller kultur. Diskriminering skapar fysisk och psykisk ohälsa. När sjuksköterskor och hälso- och sjukvården diskriminerar patienter på grund av etnicitet utsätts patienterna för vårdlidande. Vård ska, enligt lag, ges på lika villkor där alla människor, oavsett etnicitet, har rätt till adekvat vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av etnisk diskriminering i hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats vilken baseras på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter upplever etnisk diskriminering i hälso- och sjukvården vilket synliggörs i tre teman; orättvis vård, orättvist bemötande och minskad delaktighet. Konklusion: Patienter riskerar att bli utsatta för etnisk diskriminering i samma stund de söker sig till hälso- och sjukvården. Diskrimineringen kan pågå genom hela vårdkedjan, oberoende situation, vårdinrättning och land. Etnisk diskriminering sker på både organisations- och individnivå. För att undvika orsaka patienterna vårdlidande på grund av etnisk diskriminering bör sjuksköterskan utmana och reflektera över egna fördomar. / Background: Ethnic discrimination means being disadvantaged because of appearance, language, or culture. Discrimination creates physical and mental illness. When nurses and the health care system discriminate against patients based on ethnicity, patients are exposed to care suffering. Care must, according to law, be given on equal terms where all people, regardless of ethnicity, have the right to adequate care. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of ethnic discrimination in health care. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach which is based on nine scientific articles. Findings: Patients experience ethnic discrimination in healthcare, which is made visible in three themes; unfair care, unfair treatment and reduced participation. Conclusion: Patients risk being exposed to ethnic discrimination at the same moment they seek health care. The discrimination can continue throughout the care chain, independent situation, care facility and country. Ethnic discrimination occurs at both organizational and individual levels. To avoid causing the patients suffering due to ethnic discrimination, the nurse should challenge and reflect on their own prejudices.

The purpose of this degree project is to gain more knowledge about how the supervisorsin the KROM program describe any experiences of ethnic and other forms ofdiscrimination towards the participants and what other factors affect the participant'sopportunities to establish themselves in the labor market. A qualitative study wasconducted using six semi-structured interviews with the supervisors in KROM (Kundvalrusta och matcha). When analyzing the results, it appears that a majority of the supervisorswho have been respondents feel that there has been ethnic discrimination against theparticipants in connection with job seeking. This could involve anything from a moresubtle exclusion, for example by unspokenly hiring people with a Swedish ethnicbackground even though the criteria met were the same between the Swedish and non-Swedish applicants, to a more direct statement. An example of this is when recruiters saythat they in truth do not want certain ethnic groups in their workplace. The conclusion istherefore that yes, they experience ethnic discrimination against the participants, and thatit is both direct and indirect discrimination. Based on the analysis and results of this study,the conclusion that it is to some extent a matter of exclusive competencies, such as therequirement for Swedish education, despite the fact that the job seeker has foreigneducation and experience, but also major competencies in the social field. But severalsupervisors describe the importance of personal drive as the crucial factor in the questionof employability or not. At the same time, human capital factors such as language,education and social network can affect a jobseeker's opportunities in the Swedish labormarket.

Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ”Citizenship education” och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om elever i år 5 är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de är medvetna om att det finns länder som saknar dessa friheter. För att mäta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet använde vi enkät. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frågorna och dessutom är de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla länder. Beroende på vilken opinionsfrihet det gäller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten. Vår frågeställning är: Är elever toleranta och kunniga om opinionsfriheterna lokalt och är de medvetna om opinionsfriheterna globalt?

Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt. I vår analys använder vi oss av Pierre Bourdieus och Yvonne Hirdmans teorier om kön och klass. Vår slutsats efter genomförd undersökning och analys är att pedagogerna är medaktörer i barns skapande av könsidentitet genom att de befäster den manliga normen. Detta gäller oavsett vilken klass eller etnicitet barnen tillhör. Vår upplevelse är att barnen har tankar kring de traditionella könsmönstren i dialoger med pedagogerna och de är tydligt medvetna om samhällets syn på normer och värderingar i hur könsidentitet skapas.