Studiens syfte är att ur ett interkulturellt perspektiv få insyn och kunskap om hur föräldrarna till barn som kommer som nyanlända till Sverige uppfattar mötet med svenska förskolan. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och undersökningsinstrumentet som kommer att användas är en intervjuguide. Deltagarna i intervjuerna är nio nyanlända föräldrar på fem olika förskolor i två olika kommuner, varav en förskola endast har nyanlända barn. Resultat i studien visar att nyanlända föräldrar uppfattar att det finns mycket kontakt med förskolan och att den första kontakten skedde med tolk eller på engelska. Kontakten och bemötandet fungerar bra och pedagogerna gör sitt bästa för att lyckas skapa bra kommunikation och bemötande. Det framkommer även i studiens resultat att kulturer ser olika på tid samt att användandet av tolkar i kommunikationen mellan de nyanlända föräldrarna och pedagogerna fungerade mindre bra. Studien kommer att avslutas med en diskussion där syftet, resultatet, bakgunden och det teoretiska perspektivet diskuteras och problematiseras.

This master’s thesis suggests that Oi! - lyrically – gives voice to a youth community whose identity lies in everyday working class life. The identity in question is based upon class, gender, sexuality, nationality, and community awareness. As these are intertwined, the thesis shows a more complex genre than that of Matthew Worley’s “Oi! Oi! Oi!: Class, Locality, and British punk”.   On the other hand, using the above categories - derived from the studies of Kathryn Woodward – allows this essay to detect a genre identity made from a distinct “the Same” and “the Other” – us and them, as described by Stuart Hall. The latter consists of members of the middle and upper classes along with all kinds of intellectuals. “The Same” is based upon a common belonging to the working class and its local communities, but also on nationhood. On the contrary, the male gender in general and the male sexuality in particular adds to the idea of Oi!´s “the Same”. In contrast to the idea of “the Same”, Stephen Greenblatt’s idea of dissonance works to explain cracks in the façade of Oi! as explained in the spatiotemporal discourse.  Moreover, Oi!’s “the Same” is quite alike the subaltern of Antonio Gramsci. This concept suggests that the members of the proletariat are too unaware to be ideologically enlightened and therefore their culture expresses the way of working class life as it is, complete with eventual moral flaws. Whereas Gramsci uses the subaltern as a description of the rural proletariat of southern Italy and suggests folklore as the cultural outcome of that particular discourse, this essay aims to use it similarly but with Britain of the 1980’s and Oi! at its focal point.  Furthermore, this essay describes the “Circuit of Culture” - as explained by Woodward - and puts Oi! into that model, which enables an understanding of the genre as an expression of produced, consumed, regulated, and represented identity.  In conclusion, this master’s thesis do not refute Worley´s description of Oi! as a socioeconomic product, but rather adds to that by intertwining Woodward´s categories. The intersectional understanding of Oi! states that class, gender, community, sex, and nationality work together to create a genre, which represents a Gramscian subalternative proletariat. However, Hall’s “the Other” makes it perfectly clear that there is a distinct gap between Oi! and white power-music, which is also proved - throughout the essay -  by the two genres regard to whiteness studies.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till beskrivning och utveckling av transkulturellt familjearbete. Sex familjebehandlare inom socialtjänstens öppenvård intervjuades med fokus på betydelsen av deras etnicitet/kultur i möte med familjer samt likheter/skillnader i arbetssätt i att möta svenska respektive invandrade familjer. Utskrifterna av intervjuerna analyserades med kvalitativ metod. Resultatet visar på att behandlarens etnicitet/kultur har betydelse men att också socioekonomisk klass har betydelse. I studien framgår att det finns både skillnader och likheter i arbetssätet med invandrade respektive svenska familjer. De tydligaste skillnader som framkommer i arbetssätet i att möta invandrade respektive svenska familjer beskrivs i kategorierna: att informera, att möta andra värderingar och att inte veta. Likheter beskrivs i kategorierna: att se det allmänmänskliga, att skapa relation och att se resurser.  I resultatet beskrivs också vad som är viktigt för en nyanställd i invandrartäta områden att tänka på samt vad familjebehandlare menar att transkulturellt arbete betyder för dem. / The overall aim of this study is to contribute to the description and development of cross-cultural family work. Six family therapists in social services outpatient were interviewed with a focus on the importance of their own ethnicity/culture in the meeting with the families and the similarities/differences in working approach with the Swedish and immigrant families. Interviews were analyzed using qualitative method The results shows that the therapist’s ethnicity/culture are important but socio-economic classis important too. My stud shows that there are both differences and similarities in working approach with immigrant families and Swedish families. The clearest differences that emerge in working approach with immigrants are described in the categories: to inform, to meet, different values and not knowing. Similarities are described in the categories: to see the universally human, to create relationships and to ensure resources, The result also describes what is important for a new employee to think about in an areawhere many immigrants live and what cross-culture work means to family therapists.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur familjekonstellationer med avseende på genus, etnicitet och sexualitet framställs i nyutgiven skönlitteratur för barn i åldrarna 10–12 år, och hur gestaltningarna korrelerar med värdegrunden i läroplanen Lgr 11. De teorier som använts till analysen är dekonstruktion, feministisk litteraturteori, postkolonialism och queerteori, där dekonstruktion även fungerat som metod. Till analysen har fem skönlitterära böcker valts ut. Med avseende på genus visar analysen att kärnfamiljsmammor och kärnfamiljspappor är den vanligaste representationen av föräldrar. De beskrivs oftast normativt med stereotypa drag samtidigt som många avvikande egenskaper även gestaltas. Flickor beskrivs vanligtvis som modiga och framåt, även om de på stereotypt sätt framställs som intresserade av utseende och kärlek. Få återgivningar av pojkar ges och inga specifika drag kan ses som mer framträdande. Gällande etnicitet nämner endast en bok explicit karaktärer med avvikande etnicitet. Angående sexualitet är heteronormativitet den enda representation som återfinns i materialet, med ett undantag. De vuxnas sexualitet ges i princip inget utrymme i skönlitteraturen medan barnens sexualitet och lust får ta något större plats. Analysen av skönlitteraturen visar att böckerna ur vissa aspekter korrelerar med läroplanen.

Denna studie undersöker hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet och integration till det svenska samhället respektive tillhörigheten till det område de bor i. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet bestod av ett snöbollsurval med åtta svenskfödda informanter mellan arton och trettio år, vars föräldrar var födda utanför Europa. En tematisk analys genomfördes och visade att majoriteten av informanterna upplevde en stigmatisering och utanförskap som bl.a. beror på att de bor i vissa bostadsområden vilket påverkar informanternas identitetsutformning och sociala band. Detta överens stämmer av med tidigare forskning som visat att personer som lever med dubbla etniciteter lever med en ständig kamp för att bli accepterade bland majoritetsgruppen i det svenska samhället och denna kamp har lett till att personerna i studien upplevde utanförskap. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av följande teorier; Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om stigma och Scheffs teori om skam och stolthet. / This study examines how second generation immigrants perceive their belonging and integration into Swedish society and their belongings to the area in which they live in. The study has a qualitative approach and semistructured interviews have been conducted. The selection consisted of a snowball survey with eight Swedish-born informants between the ages of eighteen and thirty whose parents were born outside of Europe. A thematic analysis was conducted and showed that the majority of informant experienced stigmatization and exclusion, partly because of that they live in certain residential areas which affect the identity of the informants design and social ties. This is supported by earlier research which showed that people living with dual ethnicities live with a constant struggle to be accepted among the majority group in the Swedish society, and this struggle has led to the people in the study experiencing exclusion. The empirical material was analyzed using the following theories: Richard Jenkins theory of social identity, Ervin Goffmans theory about stigma and Scheffs theory of shame and pride.

Studiens syfte ligger på medverkande arbetslags arbetssätt med interkulturalitet samt hur de planerar och arbetar utifrån ett interkulturellt perspektiv. Studien genomsyras av ett tänk kring vi och de andra. Det svenska samhället präglas av många olika hemkulturer och med detta i åtanke anser vi att människor behöver få en förståelse och visa solidaritet för varandra, detta för att kunna skapa ett hållbart samhälle. Tidigare forskning beskriver även att ett tänk kring vi och de andra måste försvinna för att alla människor i samhället ska kunna se varandra som likvärdiga. Pedagoger i förskolan har som uppdrag att bland annat föra det svenska kulturarvet såsom traditioner och högtider vidare till barnen i verksamheten. I studien samlades data in genom ett kvalitativt frågeformulär där sex arbetslag från två olika förskolor deltog. Resultatet visar att arbetslagen arbetar interkulturellt genom att intressera sig för barnens olika hemkulturer och hemspråk. Studien visar även hur jul, påsk, midsommar och barnens födelsedagar är de högtider och traditioner som är centrala i de förskolor som studien utgår från. I arbetslagen utgår pedagogerna från svenska normer och deras egen hemkultur när de väljer vilka högtider och traditioner de ska uppmärksamma tillsammans med barnen. Analysen av resultatet fokuserar på hur pedagogerna i studien anser att ett tänk kring vi och de andra inte får förekomma men trots detta är ändå en teori kring vi och de andra det som genomsyrar hela resultatet.

At the current time Sweden is, like many other countries, characterized by a variation of different cultural and ethnical groups. Previous research has concluded that there are some difficulties among social workers who work with child protection cases to identify whether something is child abuse or whether it is the upbringing influenced by the culture within the ethnical group. How child protection cases with families of a foreign ethnicity is treated in relation to child protection cases with families of a Swedish ethnicity is therefor of interest – as well as this study’s primary inquiry. To find answers to this, two different vignettes were created where the only significant difference were the families’ names. In the first vignette the name of the family was of Swedish ethnicity, and in the second the name of the family was of foreign ethnicity. The vignettes were sent in the form of web surveys to social workers who work with child protection cases. The surveys were answered by 17 respectively 22 social workers. The result was then presented in the form of descriptive statistics and a thematic analysis. It showed more similarities than differences in the social workers assessments. The few differences that could be identified were found mainly in the way the social workers categorized their concern for the child.

Den här uppsatsen grundar sig i ett intresse för normkritisk pedagogik samt visuell kultur;vilka normer som görs i det visuella. I lärarutbildningen på Konstfack har vi många gångertalat om unga människors identitetsskapande processer, vilket har väckt frågan:Vilka subjektspositioner blir möjliga i förhållande till de visuella representationer som användssom exempel i bildundervisningen och vilka normer manifesteras i diskurserna?För att undersöka detta har material från tre bildlärare i grundskolan samlats och analyserats.Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk grundsyn, och först och främst användsMichel Foucaults diskursanalys som teori och metod. I utbildningen vid Institutionen förbildpedagogik brukas vetenskapliga och konstnärliga metoder parallellt och examensarbetetbestår av en skriftlig samt en gestaltande del. Den gestaltande delen i detta examensarbete harinspirerats av konstnären Marianne Lindberg de Geers bok ”Jag tänker på mig själv” och bestårav en bildserie som fått namnet ”Jag ser på mig själv”.Undersökningens främsta slutsats är att vi verkar behöva reflektera mer över vilka bilder,blickar och berättelser vi förmedlar. Kanske i synnerhet i skolan, som har vad Foucault skullekalla ett högt sanningsanspråk. Eftersom den kunskap, makt och mening som bilderna producerarär beroende på sin kontext; hur de presenteras och behandlas, borde de flesta bilder kunnaanvändas i undervisning så länge maktförhållanden synliggörs. Men vi måste också aktivtarbeta med att inkludera så många olika människor och synsätt som möjligt, i de bilder ochberättelser vi använder oss av, med vilka vi framställer och formar världen, oss själva ochandra.

Studien syftade till att genom manipulation av namn på en fiktiv sökande till en ledig professur granska om bedömningar vid en professorstillsättning inom akademin i Sverige påverkas av sökandes kön och etnicitet. Anställda vid Högskolan i Gävle läste ett sakkunnigutlåtande och besvarade därefter en serie frågor om en sökandes lämplighet för tjänsten som professor. Sökandes kön och etnicitet manipulerades genom att ändra den sökandes namn. Inga signifikanta skillnader i bedömningen av den sökandes lämplighet baserat på kön eller etnicitet förelåg. Kvinnor skattade de sökandes lämplighet för professorstjänsten högre än män. Det fanns en skillnad vid bedömning mellan etnicitet då deltagaren fick svara på om de själva tyckte att den sökande skulle få tjänsten och om de trodde att den skulle få tjänsten. Avsaknaden av signifikanta effekter av kön och etnicitet hos den bedömda sökande kan försiktigt tolkas som att jämställdhetsarbetet inom akademin börjat ge resultat. / The purpose of the study was through manipulation of the name on a fictional applicant for a vacant professorship review if the assessments within the Academy of Sweden were shifting, depending on the applicant’s gender and ethnicity. Staff from Högskolan i Gävle read an expert opinion and then answered a series of questions about an applicant's suitability for a vacant professorship. The applicant’s gender and ethnicity were manipulated by changing the applicant’s name. No significant differences in the assessment of the applicant's suitability based on gender or ethnicity existed. Women estimated the applicant’s suitability for the professorship higher than men did. The participants made a difference by ethnicity if they themselves thought that the applicant would receive the professorship and if they thought that the applicant would receive the professorship. The lack of significant effects of gender and ethnicity of the assessed applicant can cautiously interpreted as the fact that the gender equality work within the academy has begun to profit results.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag. Genom att studera de diskurser som påverkar och reglerar deras sätt att tala om arbetet på anstalten såväl som dess praktiker söker uppsatsen ge ökad kunskap om mångfaldsproblemet inom kriminalvården och framförallt ge en bild av hur detta kan komma till uttryck på en av dess anstalter.