Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i läroböckerna är relativt jämn

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer. / What significants does the native country hane for formation of identity during the adolescens.

This paper examines, through questionnaire, how young students in upper secondary school in Malmo experience social integration. It also contain what they think should be done in order to improve the integration between youth that are ethnic Swedish and youth that have a foreign background. To understand the subject we started with a review over Swedish integration politic and its influence over Malmo and social integration in the country. We have used such theoretical starting points as identity and ethnicity in relations to the social surroundings, social affinity theory and flexible mindedness, making of groups among youth and factors to promote social integration. Our conclusion is that the experience of social integration between the two groups depends on how you experience yourself. If you feel like a Swedish person you more likely experience a mix of relationships but if you feel like an immigrant you feel like there’s a big division between both groups. Another conclusion is that the youth wants to be involved in the process of making their surrounding social integrated.

Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen. Resultatet tyder på att kulturkompetens och etnisk mångfald är komplexa begrepp som är svåra att sammanfatta för sektionscheferna. Det finns också otydliga mål och riktlinjer ifrån organisationsledningens sida gällande hur arbetet kring begreppen ska se ut. Sektionschefernas erfarenheter kring begreppen tyder på ett ”vi” och ”de” tänkande inom verksamheten kring medarbetare med annan etnisk bakgrund. / From being a country with a relatively homogeneous population Sweden is today a multicultural society. Discussions on how municipalities and social services are going to be abel to meet the increasingly diverse society and its inhabitants is a hotly debated topic. In regular housing the organization and the supervisor of the homecare group have a great responsibility to offer and provide the care that the users are entitled to and to ensure that communication with the users work. In connection with the ethnic diversity in work organizations leadership work describes as central and an organizational climate that recognizes and values each person's special qualities. Aim of our study is to analyze and try to interpret the section managers to define cultural competence and ethnic diversity in employee issues and their view of how the organization manages and evaluates cultural competence and ethnic diversity in ordinary housing in municipal elderly care. The results we have presented indicates that cultural competence and ethnic diversity are complex concepts that are difficult to summarize for the section heads. It is also unclear objectives and guidelines from organization management regarding how to the work on the concepts should look like. Section managers experiences of the concepts indicating a "we" and "them" thinking around employees with different ethnic backgrounds.

Denna undersökning baseras på tidigare forskning som visar på kopplingen mellan förekomsten av stereotyper i dataspel och negativa stereotyper av olika etniska grupper hos spelarna. Bakgrunden beskriver de stereotyper som finns om olika etniska grupper och hur de representeras i digitala spel. Artefakten som användes i studien bestod av en serie karaktärsskisser med olika utseende baserat på länder från olika världsdelar. Utifrån dessa karaktärsskisser besvarade deltagarna enkätfrågor, kring vilka attribut de associerar med de olika karaktärerna. Studiens frågeställning gäller om uppfattningen av dessa karaktärer skiljer sig åt mellan de som spelar mycket och lite dataspel och i så fall på vilket sätt.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om diskriminering i rekryteringsprocessen med utgångspunkt från 13 deltagare som på olika sätt arbetar med urval och anställning på sina arbetsplatser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och materialet samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna var mellan 23 till 59 år varav 6 var kvinnor och 7 var män. Deltagarna kom från en och samma organisation men tillhörde kontor placerade på sju olika orter i Sverige. En tematisk analys tillämpades för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visade att diskriminering tenderar att uppstå i samspel mellan organisationsstrukturer och individer. Trots detta uppgav samtliga deltagare att grundläggande rekryteringsmetodik är förhållandevis objektiv.

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan från år 1998 och 2018 samt Kulturrådets sammanställning och urval av barnlitteratur från år 2018/19 ämnad för förskolan. Studiens syfte har varit att analysera vilka möjligheter förskolan har att arbeta med etnisk mångfald utifrån Kulturrådets urval och sammanställning av barnlitteratur och läroplanen. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod, på så vis har det framkommit hur etniskt mångfald synliggörs i barnlitteratur och styrdokument samt hur läroplanen och barnlitteratur möjliggör arbetet kring etnisk mångfald i förskolan. Genom att analysera barnlitteraturen och läroplanen utifrån den kritiska diskursanalysen ville vi lyfta fram språkbrukets dolda ideologi och dess konsekvenser för barn och samhälle. För att synliggöra detta har läroplanenernas texter och barnlitteraturens texter och bilder granskats. Analyserna har genomförts utifrån egna tolkningar baserade på iakttagelser av text och bild utifrån materialet. Studien består av två delstudier som är utförda individuellt men har bearbetats och sammanställts gemensamt. Utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv har den ena delstudien som tar sin utgångspunkt i barnlitteratur visat på en genomgående vithetsnorm där icke-vita blir underordnade västerländska ideal vilket innefattar att de exkluderas, får biroller, exotifieras samt framställs med stereotypa attribut. Den andra delstudien som tagit sin utgångspunkt i läroplanen, har utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visat på att det inte skett någon större utveckling från läroplanen 1998 fram till läroplanen 2018, bortsett från att de nationella minoriteterna har blivit representerade i större utsträckning än i tidigare läroplan. Barn som inte tillhör de nationella minoriteterna eller är etniskt svenska tillskrivs endast plats i läroplanen i samband med den svenska kulturen och det svenska språket. Däremot har det framkommit att läroplanen skriver ut kultur som något viktigt att bevara och främja. Kulturrådets sammanställning och urval har varit av intresse att undersöka då ambitionen varit att förmedla barnlitteratur som tar sin utgångspunkt i barns olika förutsättningar samt att litteratur från listan varit tillgänglig för förskolor i hela Sverige att beställa. Läroplanen ur ett etniskt mångfaldsperspektiv har varit av intresse att undersöka då den ligger till grund för hela förskolans verksamhet.

De humanitära interventionerna (HI) som genomfördes i slutet på 1990-talet gav upphov till en mängd diskussioner såväl som skapande skiljaktigheter mellan världens nationer. Detta hade sin grund i de bakslag som de genomdrivande insatserna resulterade i. Med hänsyn till detta ämnar denna studie till att ta reda på utfallen av de humanitära interventionerna i fallen Rwanda samt Kosovo.  Utöver detta är syftet att se över FN:s lärdomar av dessa unika fall och utöka förståelse. Med anledning av detta används en jämförande fallstudie med innehållsanalystik insats såväl som FN:s principer om förpliktelser, efterlevnad samt genomdrivandet som grund för det teoretiska ramverket. Först undersöks utvecklingen av både fallen fram till den tidpunkten för argumentationer av hur genomdrivandet skulle framföras. Vilket slutligen leder till de utfallen samt lärdomar som medfördes i takt med händelseförloppen av både fallen. Resultaten från denna analys kommer därför att ge en bredare översyn av humanitära interventioner såväl som hur väl FN följer sina principer i praktiken. Materialet som används i denna studie är publicerade FN resolutioner från säkerhetsrådet såväl som forskningsstudier gjorda av personer med expertis i detta område. Denna studie fann att utfallen av både Rwanda samt Kosovo ledde till bakslag såväl som konsekventa efterföljder. Där operationerna som genomdrevs hade felbedömt sammanhanget på hur allvarlig situationerna var i både fallen. Med åtanke på detta kan lärdomar från dessa operationer bli användbara i framtida interventioner.

Bakgrunden till studien bygger på diskriminering av personal som har en annan etnisk tillhörighet än svensk tillhörighet. Utifrån Diskrimineringslagen (2008:567) utgör etnisk tillhörighet en av de sju diskrimineringsgrunderna, och avses när någon eller några personer tillhör en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande utsätts för diskriminering. Diskrimineringen av en annan etnisk tillbehörighet kan leda till en utveckling av olika psykosociala arbetsmiljöproblem, både på samhälls- och individnivå även organisationsnivå. Följande studie belyser vård och omsorgspersonals upplevelse av diskriminering utifrån etnisk tillhörighet inom omsorgsorganisationer. Syftet är att ge en förståelse om och i så fall hur undersköterskor upplever diskriminerande behandling, utifrån deras etniska tillhörighet, i organisationer inom omsorg. Därmed också dess påverkan på deras psykosociala arbetsmiljö med hänsyn till vilken roll chefen har när det handlar om den här behandlingen. Den valda metoden innefattar en intervjustudie med semistrukturerade frågor där åtta informanter deltog. Intervjuarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever orättvis behandling, vilket påverkar deras psykosociala arbetsmiljö på ett negativt sätt. Resultat redovisar dessa två huvudkategorier, hur anställda upplever diskriminering, och hur ledarskapet påverkar upplevelserna av diskriminering. Sammanfattningsvis framträdde ett stort behov av chefens stöd, samt att / The background of the study is based on the discrimination that applies to a group of staff that has a different ethnic accession than a Swedish accession. Based on the discrimination law (2008:567) ethnic accession is based on one of the seven main causes of discrimination, and refers to when someone or a few people belongs to a group with the same national or ethnic origin, skin colour or other similarities are exposed for discrimination. The discrimination of another ethnic origin can lead to the development of various psychosocial problems at the individual level as well as in the community level. The following study highlights care and social care staff's experience of discrimination based on ethnic affiliation within care organizations. The purpose of this qualitative research study is to provide an understanding of how the assistant nurses experience discrimination, based on their ethnic affiliation, at organizations within the care sector, as well as the discriminations impact on their psychosocial work environment. The study is based on the interview guide around assistant nurse’s experiences on discrimination as well as the managers support and awareness. The chosen method includes an interview study with semi-structured questions where eight informants participate. The interviews were analysed with the support of a qualitative content analysis which means that meaning units that equals with the purpose are extracted, after which the material is condensed, coded and categorized systematically. The results showed that the participants in the study experience unfair treatment, which affects their psychosocial work environment in a negative way. Results report these two main categories, how employees experience discrimination, and how leadership affects the experiences of discrimination. In the conclusion emerged a need for the managers support, as well that women feel as they are more affected by discrimination based on their clothes, especially Muslim women.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andra generationens invandrare uppfattar deras identitet i det svenska samhället och hur omgivning och språket kan tänkas påverka denna uppfattning. Studien utgår från en kvalitativ forskningsdesign där data har samlats in med hjälp av fyra individuella intervjuer. Teorier om den tredje identiteten, och språket och det sociala samt tidigare forskning inom ämnet används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar på att identiteten hos andra generationens invandrare är flexibel och påverkas av olika faktorer så som kontexten, exponering till kulturen, föräldrarnas egna attityder och engagemang till att upprätthålla det kulturella. Närhet och gemenskap till släkten visar på en positiv effekt på identiteten, även omgivningen och hur andra betraktar en och tillskriver ens egenskaper påverkar ens självidentitet. Språk och kunskaper i modersmålet visade sig ha både en positiv effekt på den etniska identiteten men tycks även ha en negativ effekt på den.