Gustavsson, S och Hamilton, L. Sjuksköterskors erfarenheter av förberedelser inför lumbalpunktion på barnakutmottagning. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. Bakgrund: Tidigare forskning har visat att lumbalpunktion är en vanligt förekommande procedur som barn och ungdomar kan utsättas för på en barnakutmottagning. Sjuksköterskans förberedelser inför en smärtsam procedur är av stor vikt för att kunna säkerställa vården och erbjuda en optimal omvårdnad med syfte att främja och stötta barns välbefinnande vilket är extra viktigt under smärtsamma procedurer som en lumbalpunktion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av förberedelser inför lumbalpunktion på barnakutmottagning. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes på sjuksköterskor verksamma inom barnakutmottagning. Innehållsanalys utifrån Burnard m. fl. har använts för att analysera, tolka och sammanställa materialet. Resultat: Två slutgiltiga kategorier framkom i dataanalysen, vikten av att vara förberedd och faktorer att ta i beräkning. Slutsats: Mycket görs idag för att ge barn god omvårdnad vid förberedelser inför LP samtidigt som många områden är eftersatta. Sjuksköterskor är i behov av ytterligare kunskap om förberedelser och användandet av farmakologiska- och ickefarmakologiska metoder. Det är svårt att dra några slutsatser då studien är begränsad och deltagarantalet lågt. / Gustavsson, S and Hamilton, L. Nurses ́ experiences of preparation for lumbar puncture in children emergency. A qualitative interview study. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University. Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Introduction: Previous research has shown that lumbar puncture is a common procedure that children and adolescents can be exposed to at the children’s emergency. Preparing for a painful procedure is vital for ensuring nursing care and providing optimal care for the purpose of promoting and supporting children’s well-being, which is particularly important during painful procedures such as a lumbar puncture. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses’ experiences of preparation for lumbar puncture in the children’s emergency. Method: Ten semi-structured interviews were conducted on nurses’ active in children emergency. Content analysis based on Burnard et al. has been used to analyse, interpret and compile the data. Results: Two final categories emerged from the data analysis, the importance of being prepared and factors to be taken into account. Conclusion: Today much is being done to give children good care when preparing for LP while many areas are in demand. Nurses’ are in need of further knowledge about the preparation and use of pharmacological- and non- pharmacological methods. It is hard to draw any firm conclusions as the study is limited and the number of participants is low.

De nationella proven i svenska ställer höga krav på eleverna att prestera. Flera av omständigheterna kring proven kan inte eleverna påverka och de måste göra sitt bästa utifrån situationen de är i. I denna studie undersöks elevers attityder till de nationella proven i svenska på gymnasiet och hur eleverna tycker de förbereds av sina lärare. Studien utreder även elevernas upplevelser av de nationella proven i svenska ur aspekterna stress och motivation. Undersökningens metod är en enkätstudie. Resultaten visar att eleverna tycker de nationella proven är viktiga och något som de värdesätter. Eleverna beskriver hur de kan visa vad de kan för läraren i slutet av läsåret och få ytterligare en chans att prestera. De tycker dock att de nationella proven i svenska tillför mycket stress och krav på prestation. Alla undersökta elever angav att de var stressade inför proven och att de glömde bort saker på grund av stressen. Eleverna angav även att de inte var motiverade att genomföra det nationella provet även om de tyckte det var bra för deras utbildning. Eleverna tyckte att de förbereddes bra av sina lärare inför proven och att den vanliga undervisningen var tillräckliga förberedelser för att klara av proven. Den slutsats som dras är att de nationella proven och den vanliga undervisningen visar på en samstämmighet i dess innehåll. De undervisande lärarna och provgruppen tolkar kursplanerna på samma/liknande sätt och skapar goda möjligheter för eleverna att prestera. Ytterligare en slutsats är att eleverna är stressade inför proven och att de saknar motivationen att genomföra dem. Lärare behöver hantera detta så att elevernas resultat inte blir lidande på grund av provens betydelsefullhet.

Bakgrund: Planeringen och utförandet av en säker anestesi och kirurgi innefattar flera steg innan patienten anländer till operatuin. Preoperativa fötberedelser är baserat på evidensbaserad forskning med syfte att minska risken för postoperativa komplikationer.  Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av faktorer som påverkar hur de preoperativa förberedelserna genomförts på patienter som ska genomgå kirurgi. Matod: Studien har en induktiv ansats och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Resultat: Patientsäkerheten blir lidande om de preoperativa förberedelserna inte genomförs på et adekvat sätt inför kirurgi. Vikten av samarbete, tydlig dialog och fungerande kommunikation inom alla yrkeskategorier för att varje enskild patient ska vara optimat förberedd inför sin opertion. Studien belyser även vikten av att tydliga rutiner etableras och hålls uppdaterade för att underlätta de peroperativa förberedelserna, inte minst hos oerfaren peronal. Slutsats: Samarabete och kommunikation tillsammans med erfarenhet och väl etablerande inom preoperativa förberedelser bidrar till ökad patientsäkerhet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att kartlägga rekryters fysiska förberedelser inför genomförandet av Grundläggande militär utbildning kopplat till skadeutfall under utbildningen. Detta kan bidra med information i ett försök att identifiera möjliga lösningar på den problematik med skadeutfall som finns i dagsläget. - Hur ser rekryters fysiska förberedelser ut inför GMU? - Vilka faktorer bidrar till att de fysiska förberedelserna ser ut som dom gör? - Finns det kopplingar mellan graden av fysiska förberedelser och prevalensen av muskuloskeletala skador hos rekryterna? - Finns det skillnader i skadeutfallen mellan män och kvinnor? Metod Kvantitativ enkätstudie utfördes på 100 rekryter från regementet Livgardet i Stockholm. Den gavs ut i pappersform och innehöll totalt 22 frågor. De svarande bestod av 71 män och 29 kvinnor mellan 18 och 35 år. Enkäten genomfördes efter avslutad Grundläggande militär utbildning (GMU), vilket är en 3 månader lång grundkurs som samtliga svenska soldater genomgår innan de utbildar sig mot en mer specifik befattning. Resultat 65 % av rekryterna ökade sin träningsdos eller förändrade sina träningsvanor då de blev antagna till GMU. En tredjedel av de svarande uppgav att de fått för lite eller ingen information från Försvarsmakten om hur de fysiskt bör förbereda sig inför GMU. Prevalensen av skador korrelerade med hur vältränad individen var samt dess idrottsliga bakgrund. 40 % av deltagarna skadade sig under GMU. Av dessa uppgav en fjärdedel att skadan var så omfattande att den begränsade deras möjlighet att ta del av utbildningen. Slutsats En bakgrund präglad av hög fysisk aktivitet under flertalet år minskar risken för skada under GMU. Anpassad träning under 1-6 månader tycks inte kunna påverka skadeutfallet. Givet detta bör Försvarsmakten ge rekryten mer tid för individuell träning, ställa tydligare krav på fysik förmåga kopplat till specifik tjänst och åtgärda den kunskapsbrist kring relevant träning inför GMU, som studien har identifierat. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Bakgrund: Få studier har undersökt barns egna erfarenheter av att förberedas inför procedurer. Cancersjuka barn utsätts för mycket påfrestningar såsom smärta från medicinska procedurer. Syfte: Att undersöka cancersjuka barns erfarenheter av förberedelser inför smärtsamma procedurer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Barn (n=34) i åldrarna 7–17 år på ett barnonkologiskt centrum i Mellansverige besvarade en enkät med 16 frågor under våren 2019. Deskriptiv statistik, chitvåtest och Fishers exakta test användes för analys. Resultat: Majoriteten av barnen (62 %) förberedde sig på ett speciellt sätt och de flesta ansåg att de var tillräckligt förberedda inför procedurerna. Knappt en tredjedel (32 %) uppgav att de sällan eller aldrig blev tillfrågade om hur de ville förberedas. Drygt en tredjedel (35,5 %) av barnen uppgav att de alltid eller ofta kände sig rädda inför en procedur. Knappt en tredjedel (32 %) uppgav att vårdpersonalen sällan eller aldrig berättade om procedurens genomförande men inga barn uppgav att de fick för lite information. Inga skillnader sågs i om barnen kände sig tillräckligt förberedda utifrån ålder eller tid med cancerdiagnos. Slutsats: Det finns brister i vårdpersonalens kommunikation om förberedelser. Det är viktigt att alla barn får ge sin syn på hur de vill förberedas och att de förstår informationen som ges om proceduren. Flera barn kände sig rädda inför procedurerna, om denna rädsla inte hanteras kan den ge kort- och långsiktiga konsekvenser. Resultatet tyder på att individanpassade förberedelser är viktigt oavsett ålder eller tid med cancerdiagnos. / Background: Research about the children's own experience of preparation before procedures is limited. Children with cancer are exposed to a large amount of distress. Pain from medical procedures is one reason. Aim/objective: To examine the children´s experiences of preparations before painful procedures. Method: A quantitative cross-sectional study. Children (n=34) aged 7-17 at a children's oncology center in central Sweden completed a questionnaire with 16 questions during Spring, 2019. Descriptive statistics, chi-square test and Fisher’s exact test were used to analyze the data. Results: The majority of the children (62 %) prepared themselves in a particular way and most of them felt sufficiently prepared before the procedure/s. Approximately one third (32 %) stated that they seldom or never were asked how they wanted to be prepared. Just above one third (35,5 %) stated that they always or often were afraid before a procedure. Approximately one third (32 %) stated that the health care professionals never or seldom explained the procedure. However, none of the children stated that they had insufficient information. There were no differences in whether the children felt sufficiently prepared depending on age or time with cancer diagnosis. Conclusion:  The communication about preparations from the healthcare staff were insufficient. It is important that children get to express their own opinions about preparations and understand the given information. Several children felt afraid prior to the procedures which might cause short and long-term consequences. The result indicate that individual preparation is important regardless of age or time of cancer diagnosis.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning. Det har dock inte förekommit några ingående undersökningar kring huruvida professionen är förberedd på förändringarna. Syftet med studien har därför varit att försöka fastställa hur förberedelserna kan förete sig inom professionen. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av två kapitel vilka skildrar såväl nuvarande regleringen som de eventuella konsekvenserna vid ett slopande. I det förstnämnda avsnittet behandlar författaren vad lagstiftningen i dagsläget kräver gällande såväl revisorns arbete som de mindre aktiebolagens ansvar. I det andra avsnittet presenteras bland annat tidigare uppsatser, debattartiklar och en avhandling av Tobias Svanström vid Umeå universitet i syfte att klarlägga vilka konsekvenser ett slopande kan medföra. Empiriavsnittet består av redogörelserna av de sex halvstrukturerade intervjuer vilka författaren genomfört tillsammans med revisorer från såväl större som mindre revisionsbyråer. Den övergripande intervjustrukturen har presenterats i en bilaga. Genom att applicera de ur teorin fastställda centrala konsekvenserna vid ett slopande av revisionsplikten på den insamlade emiriska informationen har författaren genomfört en analys i syfte att tydliggöra problemfrågeställningen. De konklusioner vilka kunnat identifieras presenteras sedan i det slutliga avsnittet, tillsammans med förslag till fortsatt forskning. Författaren har kunnat identifiera att förberedelserna vid tidpunkten av studiens genomförande i viss utsträckning varit tillfredställande, samtidigt som det finns en hel del att åtgärda. Detta beror i stor utsträckning på att byråerna inte utarbetat några ingående handlingsplaner eller strategier baserade på sina styrkor och klienternas behov. / Uppsatsnivå: D

<p>Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ”Pegasus” på Skanska Sverige AB. Dessutom kartläggs förberedelser en organisation och dess medarbetare bör beakta. Resultatet baseras på halvstrukturerade intervjuer med åtta medarbetare, med god erfarenhet ifrån det gällande cross-culture, tvärkulturella, projektet. Dessa tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. Studien visar på vikten av att tillägna sig och försöka få en så god förförståelse, uppfattning och medvetenhet som möjligt för vad det innebär att komma ifrån olika kulturer. Det handlar om att gå in i projektet med öppna ögon och se till, istället för att bortse ifrån, de kulturella skillnaderna så att internationella projekt kan nå bästa möjliga resultat.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation.</p><p>Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.</p><p>Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.</p><p>Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). </p><p>Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.</p><p>Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.</p><p>Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.</p>

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ”Pegasus” på Skanska Sverige AB. Dessutom kartläggs förberedelser en organisation och dess medarbetare bör beakta. Resultatet baseras på halvstrukturerade intervjuer med åtta medarbetare, med god erfarenhet ifrån det gällande cross-culture, tvärkulturella, projektet. Dessa tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. Studien visar på vikten av att tillägna sig och försöka få en så god förförståelse, uppfattning och medvetenhet som möjligt för vad det innebär att komma ifrån olika kulturer. Det handlar om att gå in i projektet med öppna ögon och se till, istället för att bortse ifrån, de kulturella skillnaderna så att internationella projekt kan nå bästa möjliga resultat.