Den här studien syftade till att undersöka i vilken utsträckning eleverna gavs möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna från Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) i studien kallat de fem kompetenserna. Det med utgångspunkt i områdena algebra och statistik i åtta utvalda matematikläroböcker för årskurs 3. För studien användes kvantitativ innehållsanalys med en textanalytisk inriktning som metod eftersom förekomsten av kompetenser i uppgifter skulle räknas.   Analysen visade att samtliga fem matematiska kompetenser förekommer i matematikläroböckerna men att de prioriteras olika både i läroböckerna, mellan områdena algebra och statistik och i uppgifterna. Problemlösningskompetens visar sig exempelvis förekomma i få av uppgifterna medan begrepp- och metodkompetens förekommer i nästintill samtliga uppgifter. Efter analysen kan man som lärare ha blivit uppmärksammad på att det är nödvändigt att granska innehållet i matematikläroböckerna innan användning i undervisningen. Det för att läraren ska kunna planera sin undervisning därefter och eventuellt kunna komplettera med uppgifter som tränar andra kompetenser än de som matematikläroboken innehåller.

Syftet med den här studien är att undersöka vad gymnasielärare har för tanke och mål med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet är även att undersöka hur de digitala verktygen kan påverka lärandet hos eleverna och på så vis hur det påverkar de sju matematiska förmågorna som står med i den svenska ämnesplanen för matematik. För att utföra studien användes en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen bestod av intervjuer med fem stycken verksamma lärare runt om i Kronobergs län, Sverige. I samband med intervjuerna gjordes även deltagande observationer. Resultatet visade att de flesta av lärarna var positiva till en integrering av digitala verktyg i undervisningen. En av lärarna menade dock att användningen av räknaren, i för stor utsträckning, kunde påverka procedurförmågan negativt. Eleverna använde räknaren till uppgifter som de egentligen kunde klarat av med förenklingar och huvudräkning. Lärarna påpekade även att olika digitala verktyg passade in olika bra på de olika matematiska områdena som undervisningen berörde. Till exempel så kunde programmet Desmos vara lämpligt att använda då eleverna skulle utöka sin förståelse om funktioner och grafer. Då eleverna arbetade med geometri så beskrev en av lärarna att programmet Geogebra kunde användas för att befästa kunskap inom området. Då det gällde de sju matematiska förmågorna som matematikundervisningen på gymnasiet utgår ifrån, så ansågs dessa främjas på olika sätt då olika digitala verktyg användes i undervisningen. Som exempel fick eleverna under en av lektionerna träna på sin problemlösningsförmåga i samband med att programmet Desmos och den grafritande räknaren användes.

Denna uppsats har sin utgångpunkt i forskning som visar att läromedel ofta bestämmer vad skolmatematik definieras som samt att svenska elever presteras sämre inom matematik på de två internationella undersökningarna PISA och TIMSS. Undersökningen TIMSS visa att svenska elever presteras sämre inom området algebra samt att lärare oftast använder sig av läromedel i bokformat. Med detta vill vi undersöka om två utvalda läromedel behandlar det obligatoriska momenten i styrdokumenten för den första kursen på gymnasieskolan för skolämnet algebra. Det vill säga om läromedlen behandlar det centrala innehållet samt om eleverna får chans att träna på de sju förmågorna för att kunna nå de kunskapskrav som finns. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning av två läromedel, ett läromedel i bok form och ett digitalt läromedel, där vi undersökte om vi kan se att det centrala innehållet uppfylls samt om vi kan se om det finns aspekter som ger eleverna möjlighet att träna på de sju förmågorna. Resultatet av denna undersökning visar att läromedel behandlar de obligatoriska delarna från styrdokumenten på ett likvärdigt sätt bortsätt från att ena läromedlet har genomgångar och uppgifter med en verklighetsanknytning.

No description available.

Studiens utgångsläge är att bidra till att öka kunskapen som läroböckers innehåll i relation till styrdokumenten. För att studera hur väl fyra läroböcker för kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet överensstämmer med styrdokumenten har läroböckers innehåll granskats utifrån hur väl de överensstämmer med det centrala innehållet samt kunskapskraven. Vidare har även hur läroböckerna behandlar de analytiska förmågorna som är framskrivna i kunskapskraven undersökts. Metoden som använts är en kvalitativ riktad innehållsanalys. En deduktiv kodningen utifrån styrdokumenten har applicerats på läroböckernas innehåll. Resultatet visar på att det förekommer, ofta flertalet, skillnader mellan styrdokumenten och läroböckernas innehåll. När det kommer till förmågor skiljer det sig stort mellan förmågorna i läroböckerna. Alla läroböckers innehåll har en svaghet i att presentera förmågor men även i förklaring samt exemplifiering av dem. Avslutningsvis är några av de slutsatser man kan dra av studien är att som elev bör man inte förlita sig på läroboken då den inte är ett välfungerande verktyg för att utveckla de kunskaper som finns beskrivna i styrdokumenten. Även lärare bör vara mer medvetna om läroböckernas svagheter och avvikelser från styrdokumenten för att kunna göra medvetna val i sin läroboksanvändning samt vid framtida läroboksinköp för att säkra kvalitén på undervisningen.

Syftet med denna studie var att få vetskap om hur lärare använder sig av Favoritmatematik i undervisningen för att främja elevernas kunskaper i de femförmågorna. Syftet var även att få en uppfattning om hur läraren förhåller sig tillundervisningen om läromedlet inte räcker till. Vi valde att utföra kvalitativaintervjuer via zoom med F-3 lärare. Urvalet består av sex erfarna lärare som hararbetet med matematikundervisning i lågstadiet i minst 4 år. I vårt resultatframkommer det att lärarna använder sig av läromedlet i stor utsträckning menatt de behöver komplettera detta med övningar och extra material.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de förändringar som uppstår vid införandet av en ny kursplan i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare år då vi anser att en ny läroplan innebär förändringar. Förändringarnas innehåll ska också sätta avtryck i själva undervisningen i ämnet och därför vill vi med denna undersökning finna dessa förändringar och diskutera förändringarnas innehåll utifrån teorier om ungdomars lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera de förmågor som krävs av eleverna utifrån den tidigare och den nya kursplanen i samhällskunskap och diskutera dessa. Med förmågor menar vi det som krävs av eleverna för att uppnå betyget godkänt i ämnet. Vi har valt att använda oss av är en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nämligen en textanalys då vi ansåg det vara mest lämpligt i relation till vår undersökning. En del av de slutsatser vi har kommit fram till är att den nya kursplanen Lgr11 kräver att eleven kan tillämpa samhällsvetenskapliga begrepp i större utsträckning än i den tidigare kursplanen Lpo94 samt att eleven kan tillämpa modeller i sina beskrivningar. Vidare så stärker Lgr11 en mer individuell identitetsutveckling.

Syftet med denna studie var att belysa hur progression och färdighetnivåerna från den Gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) kan vara till stöd för lärare. Ett exempel kan vara att hjälpa lärare vid val av läromedel för att synliggöra hur läromedlen stöttar elevernas utveckling av förmågorna lyssna, skriva och tala. För att uppfylla detta syfte formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vilket utrymme får förmågorna skriva, lyssna samt tala i respektive läromedel? 2. Vilken färdighetsnivå enligt GERS kräver övningarna för förmågorna skriva, lyssna och tala? och 3. Hur ser progressionen ut för förmågorna skriva, lyssna och tala i de granskade läromedlen i relation till nivåerna i GERS? Studien granskade två läromedel varav ett läromedel var helt digitalt och det andra var ett tryckt läromedel i bokform. I studien analyserades uppgifterna med hjälp av GERS och kategoriserades med hjälp av Littlejohns ramverk. Studien använde dessutom en metodkombination, där både kvalitativa och kvantitativa metoder brukades. Resultatet visade att det finns en skillnad vad gäller det utrymme förmågorna får, samt att övningarna i läromedlen kategoriserades inom olika färdighetsnivåer. Dessutom visade det ena läromedlet på en tydligare progression inom GERS färdighetsnivåer.

Autismspektrumtillstånd är en neurologisk funktionsnedsättning som kännetecknas av svårigheter med beteende, sensorisk integration, social förmåga och begränsade intressen. Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd begränsas i sitt aktivitetsutförande och delaktighet i aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner som kan främja sensorisk integration, reglering av beteenden och social förmåga hos barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Apa Psycinfo. Åtta studier inkluderades. Tre inriktningar skapades: interventioner som förbättrar sensorisk integration, interventioner som främjar social förmåga, interventioner med strategier för reglering av beteenden och känslor. Resultatet varierade för de olika interventionerna. Ett antal interventioner främjade beteende och sensoriska svårigheter, social förmåga och känsloreglering. Det framkom även interventioner som inte bidrog till positiv förbättring hos deltagarna. Slutsatsen visar på vikten av fortsatt forsking och att arbetsterapeutiska interventioner för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd bör utvecklas.

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet. Resultatet visar att elever med väl utvecklade matematiska förmågor utmärker sig gentemot klasskamraterna i form av den drivkraft och glädje till ämnet eleverna har. Lärarna har metoder och arbetssätt som de menar kan utmana alla elever i klassen.