Mot bakgrund av att svensk matematikundervisning visat sig vara strakt styrd av läromedel, vilket i sin tur visat sig påverka hur och om eleverna får möjlighet att utveckla matematiska förmågor. På grund av detta finns ett behov att bidra med kunskap om vilka förutsättningar läromedel ger att utveckla matematiska förmågor i förhållande till Lgr 2011. Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur två läromedel tillverkade efter 2011, som sägs vara anpassade efter rådande läroplanen behandlar området procent. Studien genomfördes med läromedelsanalys som metod, där kriterierna för de utvalda läromedlen var att de skulle vara producerade efter 2011 och behandla området procent. Studiens resultat visar att uppgifterna i de analyserade läromedlen främst ger förutsättningar att utveckla de matematiska förmågorna resonemangsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan och den minst komplexa delen av problemlösningsförmågan samtidigt som kommunikationsförmågan ges mindre förutsättningar att utvecklas i förhållande till de andra förmågorna. Resultatet visar även att möjligheten till begreppsinlärning inom området procent är förenlig med det centrala innehållet i den nuvarande läroplanen för området procent i de analyserade uppgifterna.

Den här systematiska litteraturstudien är uppdelad i två resultatdelar. Den första delen har fokus på de två första frågeställningarna i studien och består av två mindre forskningsöversikter angående vad som utmärker en elev med fallenhet, samt definitionen av problemlösningsuppgifter. Den andra delen har frågeställning tre som grund och är en metaanalys som visar vad problemlösningsuppgifter har för möjlig inverkan på elever med fallenhet. Resultaten visar att en elev med fallenhet för matematik ständigt hittar lämpliga tillvägagångssätt för att komma fram till rätt svar. De har en matematisk förmåga utöver en normalbegåvad elev och de utmärker sig i tidig ålder genom att vara nyfikna. Genom analysen framkom det att elever med fallenhet för matematik har en möjlighet att utveckla flera av sina matematiska förmågor vid problemlösning.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på fritidshemmet arbetar didaktiskt med det entreprenöriellt lärande, med fokus på de sociala förmågorna. Istudien deltog fyra legitimerade lärare på fritidshem. Studiens resultat visar attlärarnas tolkningoch kunskap av entreprenörskap/ entreprenöriellt lärande är skiftande. Det resulterar i skillnader i lärarnas planering och och arbetssätt av undervisningeni det entreprenöriella lärandet på fritidshemmet. Exempelvis arbetar ett fritidshem aktivt med det entreprenöriella lärandet med bas i ett års hjul. Genom det arbetssättetkopplas entreprenören och det entreprenöriella lärandet samman. Den praktiska aspekten och lärarnas kompetens är viktiga för att eleverna ska få förståelse för det entreprenöriella lärandet och utveckla de sociala förmågorna. Studien visar att den didaktiska planerings utgångspunkten är att eleverna ska få möjligheter att öva på de entreprenöriella förmågorna. Däremot visar resultatet att lärarna kan uppleva en viss problematik angående gruppkonstellationer och de sociala förmågorna hos vissa elever.

Den här studien har utförts inom ämnet matematik. Syftet med studien är att analysera hur mycket utrymme tid- och klockuppgifter ges i relation till andra storheter i två populära läromedel. Studien har baserats på analysering och tolkning av uppgifter i de två olika läromedlen som valts ut. Studien begränsas till att omfatta läromedel för årskurs 1-3. Det här området har valts eftersom läroplanen i matematik kan tolkas som relativt fåordig gällande tid och klockan, därför kan det ses intressant att analysera vilket utrymme uppgifterna får i olika läromedel. Studien har sin grund i det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människor lär i samspel med andra människor. Det sociokulturella perspektivet är det mest centrala perspektivet i läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2018) och är även starkt kopplat till de fem matematiska förmågorna som behandlas i den här studien. Studiens resultat visar att tid- och klockuppgifter var bland de mest förekommande uppgifterna, sett till de olika storheterna, i läromedlen. Resultatet som framkommit visar även att de fem matematiska förmågorna inte framkommer på ett tydligt sätt genom uppgifterna i läromedlen. De fem matematiska förmågorna kan dock genom tolkningar av de som arbetar med läromedlen synliggöras på olika sätt. Lärarhandledningar visade sig vara till hjälp i viss utsträckning när det kommer till att tolka vilka förmågor som kan övas genom uppgifterna. / This study has been done within mathematic education. The purpose of the study is to analyse how much space time- and clock assignments are given in relation to other quantities in two popular teaching materials. Analysis and interpretations of assignments from the two teaching materials have been the basis for the study.  The study has been restricted to containing teaching materials for grade 1-3. This subject was chosen because the curriculum in mathematic can be seen as rather slim when it comes to time and the clock, therefore it can be interesting to see how much space these assignments get in the different teaching materials. The study has its foundation in the sociocultural perspective, which means that humans learn in interplay with one another.  The sociocultural perspective is the most central perspective of the curriculum for the elementary school  (Skolverket, 2018) and is also strongly connected to the five mathematical abilities the study contains. The result also shows that the five mathematical abilities are not clearly shown through the assignments of the teaching materials. The result also shows that the five mathematical abilities are not revealed in a clear way through the assignments in the teaching materials. However, the five mathematical abilities can be made more visible through interpretations by those who work with the teaching material. Teacher manuals proved helpful to some degree when it comes to interpretation of what abilities that can be learned through the assignments.

Singapores sätt att bedriva matematikundervisning kom till Sverige 2015 under namnet Singaporemodellen. Syftet med studien är att få kunskap om Singaporemodellen och hur den används i skolans tidigare år, samt synliggöra hur modellen förhåller sig till Lgr11. Studien baseras dels på en granskning av lärarhandledningarna till läromedlet Singma matematik som genomgående bygger på Singaporemodellen. Den baseras även på semistrukturerade intervjuer med en av författarna till Singma matematik och med lärare i grundskolans tidigare år som arbetar med läromedlet. Resultatet visar att lärarna arbetar med modellen genom att använda läromedlets lektionsstruktur med ett problemlösande förhållningssätt och ett stort fokus på att samtala och resonera. Studien visar även att arbetssättet är influerat av Vygotskijs teorier om hur barn lär och att Singma matematik ger eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna.

De problem som relaterar till navigering i komplexa miljöer kan alla på ett eller annat sättknytas till den information som finns tillgänglig i miljön. Den information som finns i komplexa miljöer måste vara anpassad till många olika behov vilket innebär att mängden information ofta blir stor. Detta ställer höga krav på människans kognitiva förmågor vilket innebär att det ofta går åt mycket tid och energi för att lösa problem som relaterar till navigering. För att komma till rätta med dessa problem är det nödvändigt att information utformas och presenteras på ett sätt som tar hänsyn till människans kognition och dess begränsningar. Detta examensarbete kommer presentera ett antal riktlinjer som är tänkta att användas för att utforma information rörande navigering i komplexa miljöer. Dessa riktlinjer är anpassade till den specifika kontext som råder på Danderyds sjukhus och bygger på teorier som relaterar till människans kognitiva förmågor och begreppet wayfinding som kommer ha en central betydelse i detta arbete.

Historiska talsystem är sedan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 en del av kursplanen i matematik. Det betyder i sin tur att läromedel som har för avsikt att spegla kursplanen i matematik säkerligen kommer ha uppgifter relaterade till exempelvis det babyloniska talsystemet eller det egyptiska talsystemet för att nämna ett par. Den här läromedelsanalysen har för avsikt att utforska just den här typen av uppgifter. Vad är utmaningen i uppgifterna? Hur kan dessa uppgifter utveckla elevers matematiska förmågor? Dessa två frågor är utgångspunkten för den här studien. Genom att kvalitativt undersöka fyra läromedel för årskurs 4 till 6 presenteras olika typer av uppgifter och vad de kan erbjuda elever gällande just utmaningar och matematiska förmågor.    Läromedlen som analyseras är fyra böcker som förekommer i svenska skolor; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b samt Mera favoritmatematik 6a. Ett brett spann av uppgifter analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk om konceptuella och kreativa utmaningar (Jäder, 2019; Lithner, 2008). I läromedlen finns det många liknande uppgifter men också många som skiljer sig åt vilket öppnar upp för olika typer av både konceptuella och kreativa utmaningar. Olika typer av uppgifter gör också att olika förmågor kan utvecklas. Vissa uppgifter har både potentialen att utmana elever konceptuellt och/eller kreativt, men också potentialen att utveckla de matematiska förmågorna. Den avgörande faktorn för huruvida de olika matematiska förmågorna kan utvecklas är oftast mängden information eller instruktioner som eleven ges av läromedlet. / Historical number systems are since 2011, when the new curriculum was introduced, part of the mathematical subject. That means that educational mathematical workbooks that intend to contain what is in the course plan surely will include tasks related to the Babylonian or the Egyptian number systems, for instance. The purpose of this analysis is to explore tasks of this subject. What is the challenge of these tasks? How can these tasks develop the mathematical skills of pupils? These are the two questions this study seeks to answer. Through a qualitative analysis of four different workbooks for year 4 to 6, various tasks are presented in terms of challenges and possibilities.   The four analysed workbooks are all used in Swedish schools; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b (Understanding mathematics) and Mera favoritmatematik 6a (More favorite mathematics). A wide range of tasks are analysed with a theoretical framework concerning conceptual and creative challenges (Jäder, 2019; Lithner, 2008). There are many similar tasks but also many different and unique ones which allows for different kinds of challenges and possibilities to develop mathematical skills. Some tasks have the potential to both challenge students conceptually and/or creatively but also develop their mathematical skills. The deciding factor whether a task has the potential to develop students’ mathematical skills is usually the amount of information or instructions provided by the workbook.

BakgrundBakgrunden för arbetet är hämtat från den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lärande genom det sociokulturella perspektivet på lärande. Genrepedagogiken handlar också om att lära språk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det är cirkelmodellen som det här arbetet kommer att handla om. Vi har också valt att belysa cirkelmodellens arbetssätt utifrån Lgr11 och utveckling av elevers förmågor.SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på hur ett antal lärare som undervisar i årskurs 2-6 resonerar kring att använda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet är kvalitativ intervju. Urvalet är strategiskt och undersökningen har genomförts med hjälp av inspelning och transkribering av lärarnas svar. Vid analysarbetet delades lärarnas svar upp i cirkelmodellens fyra faser. Kategoriseringen gjordes utifrån våra frågeställningar. De fyra kategorierna i analysen är: lärarens syn på lärande, Lgr11, elevers förmågor samt didaktiska konsekvenser av att använda cirkelmodellen i undervisningen.ResultatResultatet av undersökningen visar att lärarna anser att eleverna med hjälp av cirkelmodellen kan öka sin kvalité i sina texter. De vinner en säkerhet i att formulera sig muntligt och skriftligt och känner en tillit till sin förmåga. Lärarna påtalar att arbetet med cirkelmodellen tar tid, men att eleverna utvecklar den analytiska, kommunikativa och metakognitiva förmågan samt den begreppsliga förmågan och förmågan att hantera information. Lärarna är eniga om att genom cirkelmodellens arbetssätt har fler elever en chans att lyckas. / Program: Lärarutbildningen

Studiens syfte är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan matematikuppgifter i nivåindelade läromedel. Fokus ligger på att studera om och i så fall hur de fem matematiska förmågorna aktualiseras i uppgifterna på respektive nivå. Insamling av data har skett baserat på särskilda urvalskriterier och datamaterialet har sedan analyserats genom en innehållsanalys där matematikuppgifter i nivåindelade läromedel kategoriserats utifrån en matris baserad på studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att det finns en liten men genomgående skillnad mellan nivåerna där nästan varje matematisk förmåga aktualiseras i fler uppgifter på den avancerade nivån jämfört med den grundläggande. På den avancerade nivån finns även fler uppgifter där flera förmågor tränas i en och samma uppgift. För att kunna använda läromedel på bästa möjliga sätt krävs därmed en kännedom om dess innehåll och uppbyggnad för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla alla matematiska förmågor oavsett vilken nivå de arbetar på i läromedlet.

I denna studie undersöker vi i vilken utsträckning idrottslärare anger att de användande av digitala verktyg för att utveckla. Att de använder sig av digitala verktyg för att utveckla elevers motoriska förmågor i idrott och hälsa. Tidigare forskning talar om att digitala verktyg öppnar upp för flera både undervisnings- och inlärningsmöjligheter och genom användandet av digitala verktyg kan eleverna utveckla förmågorna och kunskaper inom idrott som de annars kanske inte kunnat göra. Den tidigare forskning som vi har tagit del av visar också tydligt att det är filminspelningar som till största del används för att utveckla elevernas motoriska Förmågor.Vi har gjort en enkätstudie där 55 idrottslärare har deltagit. Resultaten av denna enkätstudie visar att de allra flesta av de deltagande lärarna använder sig av digitala verktyg på olika sätt i undervisningen Kanske visa ännu tydligare vad resultaten visar när det gäller hur verktygen används för att utveckla elevernas motoriska förmågor. Här blir det som att ni lägger fokus på annat istället.. De allra vanligaste digitala verktygen som används är surfplattor, datorer och projektorer. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>