BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang. Det fram-kommer även övriga faktorer såsom exempelvis beröm och utmanande aktivitet som för-skollärarna menar inverkar på barnets self-efficacy. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att få en bredare och djupare kunskap om åtta förskollärares förhållningssätt till extra anpassningar och särskilt stöd för barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien har utgått från en kvalitativmetod, där semistrukturerade intervjufrågor har gett oss svar på forskningsfrågorna som vidare har lett fram till studiens resultat. Analys av det insamlade materialet har både gjorts genom inspiration från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Resultatet visar hur förskollärare förhåller sig till att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare har ett förhållningssätt som innebär att de är positivt inställda till att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd i förskolan samtidigt som det också råder stor efterfrågan på djupare och bredare kompetens inom det specialpedagogiska området hos förskollärare.

The focus of this study is children´s influence and participation. This is an important part of preschool, according to the Swedish curriculum (Skolverket, 2010). Hoping to see another perspective of working with children´s influence and participation, my study took place in Nepal. The method used for this study is qualitative interviews. The interviews are made with teachers with insight in preschools in Nepal. The aim of my study is to find knowledge about these teachers' view regarding children´s influence and participation. I also wanted to find out more about their work with children´s influence and the teachers' perspectives on preconditions of this work. The result of this study shows that influence in preschool is important, according to the teachers. These teachers' view on children´s influence is about seeing and listening to the children and invite their ideas. My study has also made it visible that the main thing of these teachers' work with children´s influence is to let the children choose activities for them selves. The result also describe different preconditions which can affect the teachers' work with children´s influence. One example is teachers' approach which seems to be an important consideration for children´s possibilities to influence and participation. / Min studie fokuserar på barns inflytande, vilket ses som en viktig del i den svenska förskolan (Skolverket, 2010). Jag har valt att undersöka lärares arbete i Nepal för att få ett annat perspektiv på hur arbetet med barns inflytande kan se ut. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare med insyn i Nepals förskoleverksamhet. Syftet med min studie är att undersöka hur dessa lärare ser på och arbetar med barns inflytande i förskolan, samt vilka förutsättningar som finns för detta arbete. Resultatet visar att lärarna ser barns inflytande i förskolan som viktigt och det handlar bland annat om att se och lyssna till barn samt bjuda in deras idéer. Min studie visar också att lärarnas arbete med barns inflytande handlar till stor del om att barnen själva får välja aktiviteter. Resultatet i min studie beskriver olika förutsättningar som kan påverka arbetet med barns inflytande. Det kan till exempel handla om lärares förhållningssätt, vilket ses som en avgörande faktor för barns möjligheter till inflytande.

Syftet med studien har varit att studera hur förskollärare uppfattar sitt pedagogiska arbete med barns intresse för naturvetenskap i förskolan vid gruppdiskussion med andra för­skollärare. Vi har undersökt på vilket sätt förskollärare uppfattar: hur de utmanar barns lärande i naturvetenskap, hur barn visar intresse för naturvetenskap samt hur de fångar upp barns visade intresse i naturvetenskap. Studien är utförd som en fokusgruppsunder­sökning där två grupper legitimerade förskollärare verksamma i förskola har intervjuats. Det empiriska materialet har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet redovisas i teman (bakgrund och förutsättningar, strategier att utmana barns lärande samt fånga upp barns intresse, verktyg och barns intresse) och i kategorier (benämna begrepp, medforskande, miljö och material, observera, pedagogens kompetens, reflektion, skapad aktivitet, skolförberedande, uppmärksamma fenomen och visar intresse). De viktigaste resultaten vi ser i studien är att förskollärarna i fokusgrup­perna talar om att det behövs kunskap för att kunna arbeta med naturvetenskap i försko­lan, de talar om att ställa frågor och vara medforskande samt att observera barnen för att kunna fånga upp barns visade intresse i naturvetenskap.

Syftet med denna studie var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv analysera förskollärares reflektioner över begreppet barn i behov av särskilt stöd; vad som orsakar svårigheter samt uppdraget med dessa barn. Det gjordes utifrån det traditionella- och alternativa perspektivet samt dilemmaperspektivet. Metod för datainsamling var samtalsintervjuer. Sju förskollärare intervjuades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan utifrån de teoretiska perspektiven. Studien visar att förskollärare tycker att begreppet är stort och omfattande. De delar in barn i behov av särskilt stöd i främst två huvudkategorier av barn. Barn med diagnos eller barn utan diagnos som behöver särskilt stöd. De menar också att alla barn någon gång är i behov av stöd eller särskilt stöd. Ett nytt begrepp verkar vara på framfart också där särskilda rättigheter betonas. Förskollärare uttrycker både biologiskt betingade orsaker men också socialt/miljömässigt betingade orsaker till varför barn är i behov av särskilt stöd i förskolan. I denna studie betonades dock miljöorsaker vilket kan tyda på att ett skifte i synsätt håller på att inträda. Studiens resultat visar på att kunskapskompetensen inte saknas, men däremot möjligheten att ge barn i behov av särskilt stöd det stöd de behöver eftersom antalet barn per personal är för hög samt att ekonomin inte räcker till för att tillsätta de resurser som personalen efterfrågar.

Syftet med studien är att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik på förskolans utegård. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik på förkolans utegård främst sker genom att de benämner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att ställa frågor och på så sätt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nämner att de arbetar på ett undersökande sätt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar även lärtillfällen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter på utegården som berör matematik. Pedagogerna ser bara fördelar med att arbeta med matematik på utegården och att det främst är deras eget förhållningssätt som påverkar hur detta arbete ser ut. Slutsatsen är att pedagoger har en viktig roll när det gäller hur arbetet med matematik på utegården ser ut. Detta gör att det är intressant att se att resultatet ändå visade att arbetet med matematik på utegården främst sker på barnens initiativ. / The aim of this study was to investigate and analyze how preschool teachers use preschool yard in their work with mathematics. The method that was selected to collect data was qualitative interviews and observations. The result shows that preschool teachers work with mathematics mainly occurs through use of mathematics concept to term what the children are doing and by challenging them by asking questions that can develop thechildren´s activities. Some preschool teachers mention that they work in an exploratory manner with problem solving.Some preschool teachers also create learning opportunities by providing the children with materials or by working with planned activities on the preschool yard involving mathematics. The result shows that the preschool teachers only see benefits with working with mathematics on the preschool yard and that their attitudes affect how this work is done. The conclusion is that preschool teachers have an important role in how work with mathematics on the preschool yard appears. This makes it interesting that the result still shows that the work with mathematics on the preschool yard occurs primarily on initiatives from the children.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp förskollärare resonerar kring ochorganiserar den fysiska innemiljön för att uppnå mål utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98,(Skolverket, 2011) och dess riktlinjer. Hur resonerar förskollärarna om genomförandet av detpedagogiska uppdrag de har i den aktuella innemiljön? Hur organiserar förskollärarna sin innemiljö?För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolorinom en kommun i Mellansverige samt guidade rundvandringar på förskoleavdelningarna. Resultatetav studien visar att förskollärarna uppfattar innemiljön som en betydelsefull del i att uppnå målutifrån läroplanens riktlinje och att en viktig aspekt i utformningen av innemiljön är tydlighet. Vidarenämndes också rum i rummen, lugna platser, tillgängligt material och antal barn per rum sombetydelsefulla utformningar av innemiljön. Förskollärarnas egna förhållningssätt och barnensdelaktighet i utformningen av innemiljön var andra aspekter som framkom ur analysarbetet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-28</p>

Syftet: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om små barns inflytande iförskolan. Vilken syn har förskollärare på små barns inflytande och hur arbetar förskollärare med barns inflytande i verksamheten. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsamtal. Vid två tillfällen har vi valt att bjuda in förskollärare att sitta med och diskutera små barns inflytande. Varje fokusgruppssamtal bestod av 5 respektive 4 förskollärare. Vid samtalen använde vi oss av förberedda frågor och korta textstycken för att få igång samtalen. Allt eftersom samtalets gång var det moderatorns uppgift att leda samtalet och ställa öppna frågor och få med respondenter som inte var aktiva i diskussionen. Resultat: I vår studie diskuteras barns inflytande och förskollärarna är överens om begreppets innebörd då de anser att det handlar om att få möjlighet att som barn få utforma sin dag, bli sedd, hörd och självständig. I samtalen med förskollärarna tycker de att barnen har mycket inflytande under sin dag i förskolan. Som förskollärare handlar det om att vara en förebild för hur ett demokratiskt samhälle ser ut. I våra samtal diskuteras förskollärares olikheter, alla har skilda tankar kring hur de tolkar olika begrepp. Det vill säga att samma ord behöver inte behöver ha samma betydelse för olika individer. Något som är återkommande i fokusgruppssamtalen är att alla efterfrågar mer tid för reflektion där förskollärarna får diskutera begrepp och förhållningssätt. Det är tydligt att det finns andra aspekter att ta hänsyn till som ibland visar sig bli hinder i arbetet med barns inflytande, de så kallade yttre faktorerna där förskollärarna står maktlösa utan möjlighet till att påverka sitt arbete med barnen.

Syftet med den här studien har varit att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar om barns könsskapande samt vilka hinder och möjligheter som de ser i arbetet att motverka traditionella könsmönster i förskolan. Studien genomfördes genom enskilda intervjuer med sex förskollärare som fick möjlighet att berätta om sina erfarenheter och tankar. Tidigare forskning visar att barn bemöts olika utifrån sitt fysiska kön och där igenom upprätthålls rådande könsnormer. Resultatet i studien visar på en insikt i betydelsen av att vara medveten om sina egna föreställningar. Förskollärarnas berättelser synliggör en strävan efter att skapa en verksamhet där barnen ges samma möjligheter och där stereotypa könsroller ifrågasätts. Tidigare forskning belyser hur arbetet med att motverka traditionella könsmönster i förskolan är en komplex uppgift där till synes enkla lösningar indirekt kan förstärka dessa. / <p>Godkännade datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om förskollärares bemötande av utmanande beteende i barngruppen i relation till rådande normer och värden. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare undersöks vid vilka aktiviteter förskollärarna återkommande upplever utmanande beteende samt hur de resonerar kring sitt bemötande och de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som de möter i samband med utmanande beteende. Studiens resultat visar att förskollärare upplever utmanande beteende både i lärarledda och ej lärarledda aktiviteter, med viss överrepresentation av de lärarledda aktiviteterna. De har en vision av att inta ett relationellt perspektiv på barnen och bemöta dem utifrån ett kommunikativt handlande, men så blir inte alltid fallet. Detta kan bero på de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som uppstår i samband med utmanande beteende och som villkorar bemötandet. Dessa är exempelvis situationer då förskollärarna behöver stoppa fysiskt utagerande barn, motsättningar i arbetslaget angående vilket bemötande som anses bäst och försvårande ramfaktorer såsom brist på tid och för stora barngrupper. Studien har också synliggjort att förskollärare inte alltid är medvetna om den värdepedagogik som de förmedlar då de fostrar barnen till mer önskvärda beteenden. Socialkonstruktivismen utgör grunden för studiens teoretiska ramverk och är det perspektiv som har präglat studiens utveckling. Detta med utgångspunkt i att de normer och värden som kommuniceras i talet om och bemötandet av utmanande beteende är socialt konstruerade och därför också något som är föränderligt över tid beroende på samhällets, och i förlängningen förskolans läroplans, utveckling. För att analysera resultatet och den kommunikation som präglar förskollärarnas bemötande av utmanande beteende används strategiskt kontra kommunikativt handlande samt det kategoriska och relationella perspektivet.