Syftet med denna studie var att undersöka hurdet enskilda barnets olika behov synliggörs och tillgodoses i praktiken inom ramenför förskolans verksamhet, samt vilka strategier och metoder förskollärarna anseratt det finns i verksamheten för att se samt tillgodose barns olika behov. Studien är kvalitativdär åtta förskollärare intervjuades i syfte att få en djupare förståelse förderas perspektiv, samt hur de arbetar med att synliggöra och tillgodose deindividuella behov som finns i barngruppen. Resultatet visade att många av deintervjuade förskollärarna ansåg att det är svårt att hinna se alla barn varjedag. Vidare visade resultatet att de flesta av förskollärarna hade olikametoder och strategier.  Detta för attförsöka hinna synliggöra och tillgodose barns skilda behov i förskolansverksamhet. Slutsatser ifrån vår studie är att verksamma pedagoger i förskolanbehöver göra det bästa av situationen, se möjligheter, vara flexibla och hittafungerande metoder och strategier för att synliggöra och tillgodose barns skildabehov i det vardagliga arbetet.

Sammanfattning Undersökningen har strävat efter att besvara undersökningsfrågan ”Vad har förskollärare för strategier för att inkludera barn med kommunikativa funktionsnedsättningar?”. Allt fler barn i förskolan har kommunikativa funktionsnedsättningar, såsom en fastställd diagnos, annat modersmål eller är sen i talutvecklingen av andra orsaker. Det är därför viktigt att förskollärarna i förskolan hjälper dessa barn med kommunikationen samt inkluderar barnen i verksamheten och barngruppen. För att besvara undersökningsfrågan har intervjuer gjorts med sex förskollärare. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent. Därefter granskades det insamlade materialet och fem kategorier hittades och namngavs utifrån strategierna och informationen som de intervjuade förskollärarna gett vid intervjutillfället. I första delen av resultatet framkommer det vid vilka situationer barnens kommunikativa funktionsnedsättningar främst blir synliga. Det är först och främst i den fria leken som den bristande kommunikationen hos barnen blir märkbar. I den andra delen blir strategierna beskrivna med citat och exempel som förtydligar hur strategierna används. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att inkludera och utveckla barnen i kommunikation är kommunikation med bilder och tecken, kommunikation med handdocka, turtagning, bjuda in barnen och inspelning. Strategierna är sammanställda i en tabell med en beskrivning i slutet av resultatet. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. I diskussionen som följer efter resultatet diskuteras strategierna och hur de kan hjälpa barnen i deras kommunikativa utveckling och i deras kommunikation med andra. Det diskuteras om varför kommunikativa verktyg ska användas och att de bör ske på en intensivare nivå med fokus på bilder och tecken.

Konflikter finns naturligt i vår vardag och upplevs olika från person till person. Konflikter förekommer i förskolan, där barnen med hjälp av förskollärarna ska få möjlighet att tillägna sig kunskaper i konflikthantering. Förskollärarnas perspektiv på konflikthantering har en betydande roll för hur barnen sedan ska kunna hantera konflikter i framtiden. Syfte Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på konflikter och konflikthantering och arbetet med detta. Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat urval genomfördes och sex yrkesverksamma förskollärare valdes ut att delta i studien. Under intervjuerna användes ljudinspelning och stödanteckningar. Under studiens gång har de etiska principerna beaktats och tagits hänsyn till. Resultat Studien visar att förskollärarna menar att det finns ett lärande i konflikter. Det framkommer dessutom att förskollärarnas olika syn på konflikter spelar en avgörande roll för hur de bemöter barnen i konfliktsituationer. Resultatet visar att förskollärarna för olika resonemang kring konflikthantering samt att de använder olika tillvägagångssätt vid konflikter mellan barnen. Studiens resultat visar att kommunikation, bemötande och gemensam grundsyn i arbetslaget är olika aspekter som bidrar till en konstruktiv konflikthantering. En av de slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarnas arbete med konflikthantering kan ses som ett viktigt lärande för barnens framtid.

Denna studie lyfter förskollärares uppfattningar kring barns inflytande. Det har även undersökts vilken barnsyn som syns genom resultatet. Barnsyn innebär vilka perspektiv förskollärarna har på barn och deras inflytande. Det vill säga barns perspektiv, barnperspektivet, vuxenperspektivet och maktperspektivet. Dessa olika barnsyner visar sig genom förskollärarnas svar i resultatet och har till viss del en påverkan i barnens möjligheter till inflytande. Förskollärarna uppfattningar kom fram genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med 6 förskollärare från två olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes genom tre steg, första steget innebar att framställa vilka uppfattningar förskollärarna hade, andra steget kategoriseras uppfattningarna efter begrepp de nämnt och i tredje steget analyserades deras svar med hjälp av barnsyner som syntes i deras svar. Syftet med denna studie är att synliggöra att det finns olika uppfattningar om barns inflytande, men också olika barnsyner. Detta kan till viss del begränsa barns möjligheter men också ge barnen större möjligheter till inflytande. Det är därför av stor vikt att förskollärare är medvetna om detta och reflekterar över sin egen syn.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt till planerad undervisning utomhus samt om miljö och material kan ha en påverkan på detta. För att ta reda på hur förskollärare talar om sitt eget förhållningssätt utfördes fem semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Studien utgår ifrån tidigare forskning och relevant litteratur kring författarnas problemområde. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet detta framträder i utförandet av studien samt i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har författarna genomfört analysen med utgångspunkt i perspektiven kultur, miljö, kommunikation, interaktion, material och artefakter. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt till att planera för undervisning utomhus men att det finns faktorer som påverkar att den planerade undervisningen verkligen genomförs. Respondenterna talar om miljö och material som både fördelar och nackdelar till att planerad undervisning utomhus sker. Utifrån studiens resultat önskar författarna bidra till en diskussion och reflektion i professionen där förskollärare ges möjlighet att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur hen ställer sig till att bedriva planerad undervisning utomhus.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån diskurser undersöka hur förskollärare talar om deras arbete när det kommer till barns språkutveckling i förskolan. Studien har följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om sitt arbete för att främja barns språkutveckling i förskolans miljö? Hur resonerar förskollärare över sin kompetens kring barns språkutveckling? Studien grundar sig i socialkonstruktionismen, i studien används diskursanalys som ett verktyg, för att analysera förskollärares tal kring barns språkutveckling. Studien utgår utifrån åtta intervjuer med förskollärare, på åtta olika förskolor i två kommuner. Utifrån diskurserna i resultatet framkommer det att förskollärare behöver kompetens men att det framkommer inte vilka kompetenser som behövs, vilket påverkar deras arbetssätt med barnens språkutveckling. Utifrån förskollärarnas sätt att tala framkommer det att tiden samt personaltätheten påverkar förskollärarnas arbete, då det blir svårt för förskollärarna att hinna samtala och reflektera med barnen när det inte finns tid eller personal. I tidigare forskning lyfts det fram vikten av inkludering för barnen i förskolan, vilket resulterar i att barnen inte är delaktiga i miljöns utformning, utan att fokuset ligger på hur förskollärarna ska utforma miljön för att gynna barnens språkutveckling. Därför är våra förhoppningar att vår studie ska kunna att synliggöra hur förskollärare samtalar om en inkluderande verksamhet och på så vis väcka diskussioner på andra förskolor.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring utomhuspedagogiken kopplat till hållbar utveckling. I dagens samhälle nyttjar vi jordens och naturens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Vi vill därför synliggöra hur vi kan påverka barnen som är vår framtid, till att vilja värna om vår natur och planet på ett hållbart sätt i denna studie. Utomhuspedagogiken i förskolan är ett arbetssätt som ger barnen utvecklingsmöjligheter inom olika områden vilket i sin tur även påverkar hälsan och deras välbefinnande i positiv bemärkelse. Det finns statistik som visar på att daglig kontakt med naturen även kan minska både stress och ångest (Ginsburg och Audley, 2020).   Vid studiens början var vi överens om att barnens möjligheter till utomhuspedagogik och arbetet med hållbar utveckling på förskolan påverkas av förskollärarnas förhållningssätt. För att undersöka vårt syfte och frågeställningarna har vi använt oss av två metoder, intervjuer samt enkätfrågor. Alla som deltagit i studien var utbildade förskollärare.   Resultatet av studien visar att förskollärares synsätt på utomhuspedagogik har betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling. Sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling görs synligt i studien genom de svar som inkommit från respondenterna. Respondenterna menar bland annat att om barnen får ökade möjlighet till att vistas i naturen och skapa sig en relation till naturen kommer sannolikt viljan att värna om miljön att utvecklas.

Svensk titel: Rutiner i förskolan - En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till förskolans rutiner   English title: Routines in preschool – A qualitative study of preschool teachers’ approach to preschool routines   Studiens syfte är att undersöka hur de förskollärare som intervjuats förhåller sig till verksamhetens rutiner. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. De områden som kommer att belysas är förskollärarnas syn på rutiner, hur de förhåller sig till dessa och hur rutiner påverkar barns sociala samspel. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens struktureringsteori. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till rutiner kan göra skillnad för barns sociala interaktion. Rutiner skapar möjligheter, såsom en känsla av trygghet, kontroll, gemenskap och socialt samspel i mindre grupper. Men det kan även leda till begränsningar i form av höga krav, exkludering och avbrott i barns fria lek.

Sverige har blivit ett allt mer heterogent samhälle, vilket synliggörs i den nuvarande läroplanen för förskolan. Förskollärare ansvarar för att barnen på förskolan ska utveckla en förståelse för olika kulturer och mångfald. Barnen ska också få en möjlighet att stärka sin egen kulturella identitet (Skolverket, 2018). Baserat på detta undrar vi hur arbetet med det mångkulturella uppdraget ser ut på svenska förskolor. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för förskollärares upplevelser av utmaningar och möjligheter med förskolans mångkulturella uppdrag. Studien utgår från en kvalitativ metodansats där sex stycken förskollärare deltagit. Empirin har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna för studien är det monokulturella respektive interkulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det finns en viss osäkerhet kring hur begreppet mångkultur ska förklaras, vilket kan vara en variabel till varför en del förskollärare anser att arbetet är svårt. Förskollärares egen inställning är en av de viktigaste delarna i arbetet med det mångkulturella uppdraget. Läroplanens otydliga riktlinjer för hur förskollärare ska arbeta med det mångkulturella uppdraget försvårar arbetet, detta leder till att förskollärare själva får hitta egna tillvägagångssätt för att genomföra uppdraget. De flesta av förskollärarna använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med mångkulturalitet, medan en del medvetet eller omedvetet visat ett inslag av ett monokulturellt synsätt.

I förskolans utbildning ska miljöer utformas och planeras utifrån förskolans styrdokument. Genom detta skapas möjligheter för barn att utvecklas och få ett ökat lärande. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med utformningen av lärmiljöer i förskolan. De frågeställningar som ligger till grund för studien är Hur förhåller sig förskollärare till styrdokumenten i utformandet av lärmiljöer? samt Vad utgår förskollärare från när lärmiljöer planeras och skapas? För att besvara syftet och frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med sex förskollärare. Analysen har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och dess tankar kring samspel i lärandet. Slutsatser som kan ses i studiens resultat är att förskollärare utgår ifrån sitt uppdrag och arbetar utifrån de didaktiska frågorna samt barns inflytande och delaktghet då de utformar lärmiljöer.