Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik. I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande. Samtliga förskollärare menar att matematik är ett viktigt ämne som redan i förskolan bör läggas mycket fokus vid. Resultatet visar även att de matematiska aktiviteterna i förskolan till stor del om handlar om att väcka ett intresse hos barnen samtidigt som förskollärarna försöker synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. En skillnad som synliggörs i resultatet är att några ansåg att matematik handlar om siffror och räknetal medan andra betonade att matematik fanns överallt i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad förskollärare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhåller sig till dem. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor: Vilka situationer på förskolan beskriver förskollärarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollärare etiska dilemman och vilka pedagogiska värden och perspektiv beaktas? På vilket sätt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att få svar på syftet och frågeställningar används en kvalitativ intervjuguide och som hjälp vid analysen av empirin används värdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likaså poängterades ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget. Tiden framkom som en faktor som påverkar etiska dilemman och ställningstagande, reflektionstiden upplevdes för kort för dessa diskussioner. Yrkesetiska riktlinjer för förskollärare framkom som bristande och något som saknas. De överväganden förskollärarna gör handlar oftast om de ska tänka utifrån barnets eller verksamhetens bästa. Vad som väger tyngst bestäms av situationen.

Läroplanen för förskolan strävar mot att skapa samma villkor och möjligheter för alla individer oavsett kön (Skolverket, 2010). Mot bakgrund av det är det viktigt att synliggöra förskollärares perspektiv på genus- och jämställdhetsarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares perspektiv på genusarbete i spänningsfältet mellan läroplanens mål och den dagliga pedagogiska praktiken. I vår undersökning har vi intervjuat sju förskollärare i tre kommuner, samtliga kvinnor i 50- årsåldern, om deras syn på genus och jämställdhetsarbete. Insamlad data har kategoriserats och därefter analyserats med hjälp av bakgrundsteori och tidigare forskning. Resultatet visar att förskollärarna definierar jämställdhetsbegreppet olika samt lägger olika stor vikt vid genus och jämställdhetsarbete i förskolan. Studien indikerar att förskollärares perspektiv i allmänhet kännetecknas av ett neutralt synsätt gentemot barnen. Generellt visar studien att förskollärarnas perspektiv grundas på ett visst förhållningssätt till genusfrågor gällande miljö, kläder och lekar på förskolan. Dock är förhållningssättet till stor del präglat av personligt intresse och engagemang. Synligt är meningsskiljaktigheterna förskollärarna emellan beträffande hur mycket fokus som bör läggas på genusarbete i förskolan. Resultatet visar en genuskultur som påverkar de intervjuade förskollärarnas möjligheter till genusarbete. Vi presenterar tidigare forskning som visar att det brister i förskollärares genusmedvetenhet. Vi vill veta mer om varför. Vårt bidrag är att lyfta fram förskollärares förhållningssätt till genus- och jämställdhetsarbete och problematisera spänningsfältet mellan läroplanens jämställdhetsmål och den dagliga pedagogiska praktiken. Studien begränsas av att samtliga informanter är i samma ålder samt vårt subjektiva förhållande till ämnet genus och jämställdhet. Vidare forskning på området kan vara att intervjua en annan kategori av förskollärare, samt att undersöka hur motivationen till att lära sig mer om genus och jämställdhet kan ökas.

How do preschool teachers express the clarified responsibility to educate children in preschool? This study focused on the resposibility preschool teachers interpret and experience concerning the clarified resposibility of teaching in preschool that the curriculum 2010 states. Further, the aim was to fins out if the responsibility according to them has affected the education in the preschool and in that case how. Did this reform raise the quality of the education according to the preschool teachers? This study was conducted through interviews with 3 preschool teachers and also a questionnaire which was answered by 46 preschool teachers. The result showed that the participants had a variety of experiences in regards to the clarified responsibility. Theres was a range from not having implemented it at all to that the preschool teachers actively and consciously reflected upon their responsibility and through systematic quality work raise the quality at the preschool.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur förskollärare arbetar med könsstereotyper genom högläsning; en undersökning som skett genom kvalitativa, strukturerade intervjuer med förskollärare utifrån deras förhållningssätt till högläsningsmaterial och könsstereotyper i förskolan. Vidare har vi utforskat möjligheten att eventuellt synliggöra skillnader mellan förskollärares arbetssätt i relation till vilket klassområde förskolan de arbetar på är belägen. Resultatet visar på att förskollärare i stor utsträckning använder högläsning som en metod för att arbeta med könsstereotyper. Däremot uppmärksammas en särskiljning i vilken litteratur förskollärarna väljer att använda, och hur de väljer att använda litteraturen, för att belysa och utmana könsstereotyper i relation till högläsningen. Detta har uppmärksammats genom redovisade intervjuer där förskollärarna tenderar att skilja sig i förhållning till om de använder normkritisk litteratur eller inte, samt hur de hanterar stereotyp litteratur. Resultatet visar också på att vilket arbetssätt förskolläraren väljer inte har en specifik koppling till vilket socioekonomiskt upptagningsområde förskolan är belägen i.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av och perspektiv på mobbning samt beskrivningar av arbetet med att motverka detta i förskolan. Symbolisk interaktionism utgjorde studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio förskollärare från fyra olika förskolor som sammantaget representerade två olika socioekonomiska områden. Analysen av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av metoder från konstruktivistisk grundad teori. Genom denna analysmetod kunde vi dela upp resultatet i olika kategorier och dessa kunde sedan relateras till varandra. I resultatet framkom olika definitioner av begreppet mobbning, olika erfarenheter, orsaker samt arbetssätt men även vilka grunder som fanns för deras uttalanden och strategier. Flertalet förskollärare definierade mobbning som upprepande elaka handlingar och inkluderade även social utfrysning. Stora barngrupper framhölls som en viktig orsak till varför mobbning uppstår. Förskollärarna nämnde olika strategier och arbetssätt vilka bland andra var att dela upp barnen i mindre barngrupper, föräldrakontakt samt närvarande pedagoger. Som stöd för sina resonemang hänvisade de till likabehandlingsplanen, läroplanen samt egna erfarenheter.

Denna studie har sin utgångspunkt i förskollärares intresse för barnlitteratur och hur det kan kopplas till hur de arbetar med barnlitteratur i sin verksamhet. I studien deltog totalt 98 förskollärare från större delen av Sverige, vi intervjuade fyra förskollärare och resterande svarade på en online-enkät, vilket gör att det bli både en kvalitativ och en kvantitativ studie. För analys så användes en tematisk innehållsanalys där teman skapades via färgkodning. Vi fick inga svar av förskollärare som inte var intresserade av att arbeta med barnlitteratur, vilket gjorde det svårt att få svar på hur förskollärarnas individuella intresse kan speglas i deras arbete med barnlitteratur. Däremot uppstod några skillnader mellan de som hade ett starkare samt svagare intresse för barnlitteratur, där arbetssätten skiljde sig åt. Till exempel att fler av de med starkare intresse använde sig av barnlitteratur i sina temaarbeten. Däremot är slutsatsen att fortbildning kan vara nödvändig för att förskollärare ska få en större kunskap om barnlitteratur vilket också kan leda till ett större intresse. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av hur fysiska aktiviteter kan påverka barns utveckling i förskolan. I studien undersöks även hur förskollärare beskriver sin roll i arbetet med barns fysiska aktiviteter. Studien är en kvalitativ ansats som genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarna arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av det Sociokulturella perspektivet, bakgrundskapitlet samt den tidigare forskning som lyfts fram. Resultatet visar att förskollärarna upplever att fysisk aktivitet påverkar barns grovmotoriska och kognitiva utveckling. Förskollärarna lyfter att den mesta fysiska aktiviteten sker utomhus och är spontan på eget initiativ av barnen. Förskollärarna belyser vikten av deras roll för hur mycket fysisk aktivitet barn får tillgång till. Resultatet visar även att fysiska aktiviteter påverkar barns självkänsla, självförtroende och deras sociala liv. I diskussionen lyfts aspekter som under arbetets gång diskuterats utifrån resultatet med koppling till bakgrundskapitlet och tidigare forskning. Även val av metod och utformningen av intervjuerna samt vad som påverkat studiens resultat diskuteras.

Forskning visar att barn blir allt mer inaktiva i dagens samhälle och att barns lek i stor utsträckning sker inomhus. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka förskollärares föreställningar om utomhusaktiviteter i relation till verksamheten och barnen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts på en förskola i södra Sverige. Resultatet tolkades och analyserades genom att använda utvecklingspedagogisk teori samt det nationella centrum för utomhuspedagogiks (NCU, 2017) tolkning av utomhuspedagogik som begrepp. Det empiriska materialet visar att förskollärares förhållningssätt bidrar till intresse och upptäckarlust hos barnen. Det ses som en viktig del att vara en medforskande och närvarande pedagog. Studiens resultat visar att utomhusvistelse är en central del i barns vardag på förskolan. Resultatet av det empiriska materialet visar även att informanterna anser att barns hälsa främjas bäst vid utomhusvistelse, speciellt gällande immunförsvaret och den motoriska utvecklingen. Vidare menar förskollärarna att utomhusvistelse utmanar barns kreativitet och fantasi, då miljöns utformning och material ser annorlunda ut i utomhus- jämfört med inomhusmiljö.

Syftet med studien är att analysera förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och lärande då svenska forskningsstudier visar att förskolebarnen idag rör på sig för lite. Studien har ge- nomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där tre förskollärare har intervjuats kring deras uppfattningar, medvetenhet och engagemang, samt hur de ser på möjligheterna att skapa en utbildning med fysisk aktivitet som verktyg. Studien har en teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det insamlade materialet har analyserats ur en fenomenogra- fisk analysansats. Resultatet visade att förskollärarna hade kännedom kring betydelsen av rö- relse och fysisk aktivitet och såg kopplingar mellan rörelse och lärande. De uttryckte samtidigt ett behov av förtydliganden i läroplanen att ta stöd av i arbete med fysisk aktivitet. Resultatet visade även, utöver de fördelar fysisk aktivitet har för inlärningsförmågan och den individuella utvecklingen, positiva effekter som förbättringar av gruppdynamiken, samarbetsförmågor och framför allt hur de såg att rörelse kunde förena barn. Därutöver visade resultatet betydelsen av lek, förskollärarnas synsätt, samt möjligheter och hinder som påverkar barnens möjligheter till fysisk aktivitet.