Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om lekens mångtydighet utifrån förskollärares perspektiv genom att undersöka hur de uppfattar barns lek och deras egen delaktighet och roll i den. Vi använde en semistrukturerad intervjumetod där vi intervjuade tio verksamma förskollärare, där alla arbetar inom förskolan. Vi utgick från en teoretisk tematisk analysmetod när vi analyserade det insamlade datamaterialet, i förhållande till Sutton-Smiths sju retoriker om lek och Enz och Christies fem roller. I analysen skapades tre huvudteman och sju underteman. Vårt resultat visar att synen på lek skiftar och där leken skapar olika möjligheter för utveckling och fantasi. Vi uppfattar även utifrån förskollärarna att makt och styrning kan ske både mellan barn och barn i lek men även mellan vuxna och barn i lek. Förskollärarnas uppfattningar om sin delaktighet och roll i barns lek gav uttryck för fyra olika roller; scenansvarig (delaktig genom att bidra till miljön i leken), medspelare (delaktig genom närvaro och verbal kommunikation i leken), lekledare (aktivt deltar för att stötta barnen i leken) och regissör (styrning i lek genom kontroll av den vuxne). Resultatet visar även ibland samband mellan lekretorikerna och rollerna. Slutsatsen i arbetet visar att leken öppnar upp för flera olika möjligheter där uppfattningar om barns lek och förskollärares delaktighet och roll i den både liknade varandra men i vissa fall skilde de sig även åt. Vi tolkar att förskollärarna gav uttryck för att leken kan förstås från olika perspektiv och att det skulle kunna vara situationsberoende. De samband vilka ibland kan tolkas mellan lekretorikerna och rollerna uppfattar vi påverkar komplexiteten då det finns flera olika sätt att förhålla sig till lek och förstå den. I förhållande till tidigare forskning kopplat till vårt resultat i denna studie kan det förstås att det både finns likheter och skillnader vilket skulle kunna tolkas vara på grund av lekens flertydighet och komplexitet. / <p>Betyg i Ladok.</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av arbetet med barns inflytande i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken aktiva förskollärare med olika arbetslivserfarenheter. Frågeställningar som formade intervjufrågorna och resultatets delar belyser förskollärares syn, metoder, möjligheter och utmaningar med barns inflytande i förskolan. Shiers delaktighetsmodell användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att det som förskollärarna ser som barns inflytande i förskolan är barnens möjlighet att få påverka sin vardag samt att göra aktiva val. Den största möjligheten för barns inflytande i förskolan visades vara den fria leken där barn själva blir aktiva i utformandet av leken. Genom att anpassa miljön och materialet efter intresset, dela in barnen i mindre grupper, alternativ kommunikation, diskutera och gemensamt forma utbildningen samt att låta barnen prova sina idéer och åsikter. Resultatet visar även på vilka möjligheter och utmaningar det finns i arbetet. Möjligheterna visades vara att genom barnens inflytande och delaktighet skapas större intresse för vidare utveckling och lärande. Förskollärarna betonar att språket är en stor utmaning för barns inflytande i förskolan, både saknad av det verbala språket eller annat modersmål lyfts. Vidare utmaningar för barns inflytande i förskolan beskriver förskollärarna är rutiner och personalens frånvaro. Sammanfattningsvis berörs dessa nyckelord i denna studie.

Uppsatsen syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring hur det är att arbeta med språkutveckling i olika socioekonomiska områden. Arbetet har genom en enkätundersökning, som besvarats av förskollärare, studerat pedagogers arbetssätt, samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser som påverkansfaktorer till skillnader i barns språkutveckling. Vi har kunnat urskilja både likheter och skillnader i informanternas enkätsvar. Likheter i pedagogers arbetssätt kunde urskiljas då alla förskollärare var eniga om att språket utvecklas relationellt. Utöver detta skiljde sig informanternas enkätsvar åt i frågorna som berörde samverkan med hemmen samt tillgångar till resurser. Skev resursfördelning och olikheter i vårdnadshavares engagemang synliggjordes i enkätsvaren. Vi kan utifrån resultaten påvisa att detta kan vara möjliga påverkansfaktorer till att skillnader i arbetet med barns språkutveckling uppstår. Vidare undersökning inom detta fält är behövligt för att kunna fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att skillnader kan uppstå i barns språkliga utveckling.

Tidigare forskningsresultat visar olika språkutvecklande metoder som en pedagog kan använda sig av i relation till förskolans utbildningsinnehåll. Musik, högläsning, fysisk aktivitet är exempel på sådana. Vid analys av tidigare forskningsresultat kring språkutvecklande metoder upplevdes en svaghet inom området då förskollärares upplevelser av språkutvecklande metoder faller i skuggan av hur de språkutvecklande metoderna kan påverka barnens språkutveckling. Studiens syfte är att, genom kvalitativ metod, undersöka förskollärares upplevelser kring språkutvecklande metoder. Målet med studien är således att bredda våra kunskaper samt bidra till forskningsfältet språkutvecklande metoder och att vi, genom resultatet, kan agera utefter djupare vetenskaplig grund i våra kommande yrkesroller. Fyra frågeställningar ligger till grund för intervjuguidens utformning. • Vilka språkutvecklande metoder beskriver förskollärare i studien att de använder sig av? • Hur beskriver förskollärare i studien att de använder metoderna? • Varför använder förskollärare, i studien, metoden/metoderna? • Finns det metoder som förskollärare i studien är bekanta med, men inte använder sig av? Om så, varför? Förskollärares upplevelser har därför fokus i den kvalitativa studien. Nio förskollärare intervjuades med avstamp i den sociokulturella teorin. Insamlade data har analyserats genom Giorgis metodanalys, tagen ur den fenomenologiska metodologin. I resultatet går att utläsa en variation av språkutvecklande metoder, bland annat högläsning, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och GAKK (Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Även andra språkutvecklande metoder som inte används av förskollärarna går att utläsa. Bakgrunden till användandet av de språkutvecklande metoderna varierar. Fortbildningar samt kollegialt arbete lyfts av flera förskollärare som bakgrund till användandet av de olika språkutvecklande metoderna, likväl beprövad erfarenhet. Likaså framkommer, i resultatet, varierande upplevelser kring de språkutvecklande metoderna GAKK och Bornholmsmodellen

Inledning Studien handlar om att undersöka hur förskollärare förhåller sig till den planerade matematikundervisningen i förskolan. Tidigare forskning av Catucci (2021, s.37) visar att förskollärare har ett bristande självförtroende i ämnet matematik som grundar sig på negativa erfarenheter från barndomen och att förskollärarna vanligtvis upplever styrdokumenten som oklara. Studiens syfte Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar med planerad matematikundervisning och på vilket sätt matematikundervisningsmålen synliggörs utifrån läroplanen. Vi vill förstå vilka faktorer som inverkar på matematikundervisningen i förskolan. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår studie då det är en metod som kan ge detaljerade svar av respondenterna (Christoffersen &amp; Johannessen 2015, s.83). Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika verksamheter i Västsverige. Resultat I vårt resultat kan fyra olika kategorier utläsas utifrån vår analys av respondenternas svar, vilka är förskollärares förhållningssätt gentemot matematik, hur använder förskollärare matematiska begrepp i undervisningen, läroplansmål som upplevs vara svåra att förverkliga av förskollärare och förskollärares upplevelse av att ha tillräckliga kunskaper i matematik. Det framgick att samtliga respondenter efterfrågar fortbildning i matematik då de lyfter att ny forskning kan påverka undervisningen. Studien visar att förskollärarna har god kännedom om adekvata ämnesord men lyfter att de inte använder dem medvetet och systematiskt i undervisningen. De reflekterar även över att en del läroplansmål kan vara svåra att lära ut till barnen

Abstract I dagens digitala samhälle är det centralt att erbjuda barn i förskolan en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. För att detta ska realiseras i verksamheten är det därför väsentligt att förskollärare besitter kunskap om digitalisering samt hur de ska göra barn delaktiga när de digitala verktygen används. Syftet för studien är således att undersöka förskollärares perspektiv på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan. De frågeställningar som genomsyrat vår studie är: Hur ser förskollärare på användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur arbetar förskollärare för att göra barn delaktiga i användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur ser förskollärare på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan? När vi har samlat in det empiriska materialet har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkät samt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För att analysera det insamlade materialet utifrån studiens syfte har vi har använt oss av Deweys (1999) pragmatiska teori för att lyfta fram barns erfarenheter i förskolan, samt hur den sociala miljön kan främja barns delaktighet. Vi har även använt oss av Selander och Kress (2021) multimodala perspektiv för att få en moderniserad utgångspunkt i analysprocessen. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärare ser de digitala verktygen som en betydande del i förskolan samt att det ska komplettera det analoga materialet. Fortsättningsvis visar studien på hur förskollärare arbetar för att ge barn utrymme till inflytande och delaktighet i den dagliga verksamheten. Dock har analysen resulterat i att förskollärare behöver mer fortbildning för att ha möjlighet till att ge de digitala verktygen mer plats på avdelningen. På så sätt kan förskollärarna bidra till barns adekvata digitala kompetens samt ge förskollärare tillräcklig kunskap för att kunna stödja barn i användandet av de digitala verktygen och främja barns delaktighet.

Förskolans styrdokument ska ligga till grund för planeringen och utformningen av lärmiljöer i förskolan, för att ge barnen möjlighet till utveckling, lek och lärande. I denna studie har vi valt att undersöka förskollärares uppfattningar om lärmiljöer på förskolans gård. Följande frågor ligger till grund för studien; Hur beskriver förskollärare att de arbetar med utformningen av lärmiljön på förskolans gård? På vilket sätt skiljer sig förskollärares uppfattningar om lärmiljöer inomhus respektive utomhus? samt Vilka möjligheter och/eller hinder ser förskollärare i lärmiljön på förskolans gård? För att besvara syftet och våra frågeställningar har en enkät delats ut på olika förskoleforum på Facebook. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Analysen av resultatet hämtar inspiration från den sociokulturella teorin med fokus på barns samspel med miljön, dess omgivning och tillhörande artefakter. De slutsatser som dras är att i stort sett alla respondenter i studien har samma syn på lärmiljöer utomhus som inomhus. Vid frågan om vilka möjligheter och/eller hinder som förskollärare ser vid utformningen av lärmiljöer på förskolans gård, beskriver respondenterna hindren mer utförligt än vad de gör med möjligheterna. Det framkom även att barns intresse och behov ligger till grund för planeringen och utformningen av förskolegårdens lärmiljöer.

Barn spenderar en stor del av sina första år på förskolan och möjligheten att utveckla och upptäcka sin kropp genom rörelse är tydligt formulerat i förskolans styrdokument. Syftet är hur förskolan som läroinstans möjliggör och stimulerar barns medfödda behov av rörelse. Frågeställningarna är: Hur tolkas begreppet rörelse av pedagogerna? Hur planeras och genomförs undervisning med syfte att öka barnens rörelse? Har miljön betydelse om undervisningen bedrivs inomhus eller utomhus? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat fem förskollärare på tre olika förskolor där alla arbetar på olika avdelningar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra att samtalet håller sig relevant i förhållande till det bestämda syftet, samtidigt som det fanns möjlighet att följa upp och utveckla pedagogernas resonemang. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från John Dewey. Resultaten från vår studie visar att förskollärarnas tolkning av begreppet rörelse är enhetligt, något som är i förflyttning men vad som är i förflyttning skiljer sig åt. Detta visar att förskollärarna har en viss medvetenhet om vad rörelse är. Förskollärarna vi har intervjuat förknippar rörelse med att vara utomhus där den fria leken tar stor plats. Ett problem som majoriteten av våra förskollärare betonar är att det finns en utmaning i form av bristande kunskaper inom ämnet och därför planeras det inte i den utsträckning som behövs för att tillgodose barns rörelsebehov. Våra respondenter är överens om att de vill utvecklas och lära sig mer om hur de ska använda rörelse i den dagliga verksamheten. Erfarenhetsbyte är avgörande och viktigt för att kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper inom hälsa och rörelse, enligt en av våra respondenter.

Studiens syfte var att utveckla kunskaper om hur förskollärares förhållningssätt kan främja barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade och spontana undervisning. Studen var av kvalitativ karaktär och vi använde observation som metod med strukturerat observationsschema, samt kompletterande fältanteckningar. Riktad innehållsanalys var analysmetoden som avändes i bearbetningen av studiens insamlade material. Resultatet analyserade vi med hjälp av Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade på att när förskollärare levde sig in i den planerade och spontana undervisningen främjade det barns möjligheter till delaktighet. Förskollärare uppmärksammade det barn sade, gjorde, visade intresse för och byggde vidare på det vilket bidrog till att barn gavs inflytande i den spontana undervisningen. Studiens slutsats visade på att förskollärare gjorde barn delaktiga med hjälp av förskollärares kommunikation, kroppsspråk och material i den planerade och spontana undervisningen. Förskollärare gav barn inflytande i viss mån i den planerade undervisningen, medan i den spontana undervisningen var den mer i fokus.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares syn på undervisning utomhus ser ut. Vi har även undersökt om förskollärare använder tiden utomhus till någon planerad undervisning, vilka faktorer som påverkar hur de planerar för undervisning utomhus och vilka fördelar förskollärare ser med undervisning i utomhusmiljö. Studien är en kvalitativ studie och vi har intervjuat sex förskollärare. I analysen har vi använt oss av tematisk analys som stöd för att koda datamaterialet. Resultatet visar på att förskollärare tycker att det är betydelsefullt att vistas utomhus, men att undervisning utomhus sker i varierad mängd på de olika förskolorna. I vårt resultat framkom det olika faktorer som påverkar hur förskollärare planerar för undervisning utomhus. Sammanfattningsvis kunde vi se att det är förskollärarens personliga förhållningssätt och intresse som styr huruvida undervisning utomhus sker / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>