Att använda sig av estetiska uttrycksformer i förskolan gynnar en kunskapsutveckling där barn får möjlighet att knyta samman känslor, upplevelser, erfarenheter och kunskaper. Det framstår att det finns en samstämmighet i det som beskrivs i styrdokumenten, och det som erbjuds när det gäller estetiska uttrycksformer i förskolan.  Syftet med denna studie har varit att utifrån förskollärares erfarenheter öka kunskapen om hur de planerar och genomför undervisningen med estetiska uttrycksformer.  I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor, och erhållna data har analyserats i form av en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer både som mål och metod i undervisningen i förskolan. När förskollärarna planerar undervisningstillfällen utgår de från estetiska uttrycksformer. De beskriver flera fördelar och möjligheter med undervisning genom de estetiska uttrycksformerna. Det viktigaste är att arbetet med estetiska uttrycksformer gör att förskollärarna får syn på barns lärande och utveckling. En annan viktig aspekt är att barn tar till sig kunskap på olika sätt, och genom att erbjuda olika estetiska uttrycksformer möjliggör för att barn får lära sig på sitt sätt. Studien visar även att förskollärare upplever att när det saknas intresse och kompetens i en estetisk uttrycksform påverkas arbetet och undervisningen i den uttrycksformen, vilket har uppmärksammats i tidigare forskning. Ytterligare forskning skulle behövas för att påvisa vikten av kompetens inom de estetiska uttrycksformerna hos förskollärarna, och utifrån den forskningen satsa på mer utbildning i förskollärarutbildningen. Det skulle även behövas mer kompetensutveckling för redan verksamma förskollärare.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen kring förskollärares arbetssätt med musik som ämne i förskolan. Vårt syfte relaterar till tidigare forskning inom området som visar att musik kan upplevas som något som är svårt att ta sig an. Musik i förskolan tycks även vara något som många förknippar med att behöva ha en viss talang för att kunna undervisa i. Vi har därför genom kvalitativa intervjuer undersökt förskollärares arbetssätt med musik och hur det påverkar förhållandet till musikens didaktik. I vår analys av intervjuerna har vi tagit hjälp av musikdidaktisk teori för att försöka skapa en förståelse kring hur musikaktiviteter gestaltas i förskolan. Resultaten visar på att musik är något som samtliga informanter uppskattar och som de anser tillför stor glädje i förskolan men det råder en generell osäkerhet när det kommer till att undervisa i musik. Samtliga förskollärare tar sig an och praktiserar musik i verksamheten men den refereras oftare till som medel än som mål och förekommer i högre utsträckning som en oplanerad aktivitet än en planerad. Vår slutsats är att musik har en given plats i förskolans kontext och att vår studie synliggör att barn får möta musik på flera olika sätt än vad förskollärarna ger uttryck för i intervjuerna. Musik kan utifrån vårt resultat anses vara både medel och mål för lärande trots att den ofta refereras till som medel.

I denna kvalitativa studie undersöktes hur förskollärare anser sig använda högläsning i verksamheten, samt att undersöka hur pedagogerna uppfattar att högläsningen bidrar till barnens språkliga utveckling. Fem förskollärare observerades och intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys för att hitta likheter och olikheter i förskollärarnas svar. Vår studie visade att förskollärare anser att högläsningen är viktig för barn, dock visade intervjuerna på att det perfekta högläsningstillfället för förskollärarna såg olika ut. Faktorer som spelade in var den socioekonomiska status upptagningsområdet hade, tid för planering, gruppstorlek, samarbete med bibliotek samt verksamhetens rutiner. Skillnaderna som gestaltade sig var dels hur ofta högläsningen skedde, hur förskollärarna valde att involvera barnen i läsningen, vilka böcker som användes, samt vilka förväntningar förskollärarna hade på högläsning vid olika tidpunkter på dagen. Trots skillnader och likheter visar denna studie på att förskollärare nedprioriterar högläsningen till fördel för annat, trots att förskollärarna var väl medvetna om att högläsningen gynnade barnens språkliga utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Syftet med studien är att belysa diskurser om genus och jämställdhet som framträder i förskollärares utsagor om deras arbete i förskolan. Frågorna som besvaras av studien är “Hur talar förskollärare om könsstereotypa val och fria val i förskolan utifrån ett förutbestämt fall?” och “Framkommer det könsstereotypa normer i förskollärarnas utsagor? I så fall, vilka?”. Studiens datainsamling genomfördes genom en semi-strukturerad fokusgrupp med tre förskollärare och sammanlagt sex enskilda intervjuer. Resultatet presenteras i de fem diskurser som vi identifierat utifrån det insamlade materialet, vilka är diskursen om den manliga normen, diskursen om könsstereotypa normer, diskursen om förskollärares strategier, diskursen om förskollärares förhållningssätt och diskursen om “små-ord”. Studiens resultat påvisar att killar ofta ges mer uppmärksamhet vilket leder till att den manliga normen förstärks. I vissa av förskollärarnas utsagor gick det att utläsa att det fortfarande råder stereotypa normer i förskolan. Ur förskollärarnas utsagor framkom en viss osäkerhet kring arbetet med genus och jämställdhet, för att arbeta vidare med detta ämne inom förskolan anses det däremot viktigt med närvarande, aktiva pedagoger.

Syftet med vår uppsats är att få en djupare inblick i hur pedagoger beskriver arbetet med språkutveckling och hur de kan stötta barnens språkutveckling. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer för att få undersöka vad förskollärarna gör för att hjälpa barnen att utveckla sitt språk. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys för att undersöka mönster och skapa teman. För att hitta likheterna i svaren använde vi våra begreppsliga glasögon hämtade från den sociokulturella teorin. Det vi kom fram till var att högläsning till stor del används med språkutveckling som syfte, samt användandet av bildstöd och alternativ kommunikation. Något som dock genomsyrade allas svar var hur viktigt de tycker språkutveckling är i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 240319.</p>

Syftet med denna studie är att diskutera förskollärares syn på och erfarenheter av arbetet med barn som agerar utmanade i den planerade undervisningen. I läroplan för förskolan (Lpfö 2018) anges förskollärarens ansvar för undervisning som syftar till utveckling och lärande hos barnen. Alla som arbetar inom förskolan är viktiga förebilder och pedagogers förhållningsätt och engagemang är avgörande för en god utbildning. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med sex förskollärare där materialet analyserats utifrån teorier om barnsyn och pedagogiska atmosfärer. Resultatet visar att förskollärare beskriver ett utmanande beteende på olika sätt där både utåtagerande beteenden och tysta barn synliggörs. Vidare förklarar förskollärarna att olika faktorer och omgivningens krav kan bidra till utmanande beteenden. Resultatet visar även att förskollärarna använder sig av olika strategier i mötet med barn som agerar utmanande och där de försöker hitta individuella lösningar för varje barn.

Bakgrunden till studien är jag uppmärksammat att det finns en ojämn balans i vilka barn som får mest utrymme i förskolan, vilket kan ses som ett osynligt problem. Syftet med undersökningen är att synliggöra några förskollärares uppfattning, bemötande och inkluderande av de tysta barnen i förskolan. Tre frågeställningar har utformats i syfte att besvara problematiken kring ämnet. Undersökningen har genomförts via semistrukturerade intervjuer, med fyra förskollärare, vilka sedan transkriberades och delades in i teman. Valda teorier och inriktningar som använts för att analysera resultaten är det relationella perspektivet, teoretiska perspektiv på introvertism samt ett inkluderingsperspektiv.   Studiens resultat visar att det är de tysta barnen som uppfattas hamna i bakgrunden i förskolan. En tolkning, vilken bildas utifrån förskollärarnas sätt att tala om de tysta barnens tendens att hamna utanför, kan innebära att förskollärarna inte riktigt verkar vara medvetna om problematiken kring tysta barns beteende. Däremot menar förskollärarna att de arbetar för att inkludera och bemöta tysta barn, exempelvis genom att dela in dem i mindre grupper och bygga relationer till dem. En ytterligare slutsats med studien är att tysta barn inte prioriteras i förskolan eftersom undervisningen ska utgå från alla barn och inte specifikt de tysta barnen.

Den här studien handlar om flerspråkighet iförskolan med fokus på förskollärarnas arbetssätt för barns språkutveckling. Antalet flerspråkiga barn ökar i förskoleverksamhet då de har olika bakgrund och använder olika språk (Skolinspektionen 2017, s. 5), vilket ställer krav på att förskollärare ska planeraundervisningen på ett inkluderande sätt som kan tillgodose barns olika behov. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna arbetar i förskolan med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som mediering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Förskollärarensstöttning och interaktion med barnen står i fokus där lärandet sker i samspel med andra. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Femförskollärare väljs ut på olika förskolor i samma kommun. Genom intervjuer medförskollärarna försöker jag få svar på hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att flerspråkiga barns språk ska utvecklas och vilka möjligheter respektive utmaningar beskriver förskollärarna att de har i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om deras roll för språkutveckling och använder olika strategier för att stötta flerspråkiga barn. Samarbetet med vårdnadshavare sker dagligen och förskollärarna försöker ta del av barns intresse, språk och kultur. Flerspråkig personal fattas i förskolan och förskollärarna lyfter fram vikten av att få flerspråkstödjare i verksamheten. Förskollärarna har möjligheter för kompetensutveckling men det är svårt att anpassa undervisningen för det enskilda barnet. Modersmålet lyftsäven som viktigt för barns lärande. Mer resurser behövs i förskolans verksamhet för att ökakvaliteten på undervisningen. / This study is about multilingualism in preschool with a focus on preschool teachers' working methods for children's language development. The number of multilingual children increases in preschool activities as they have different background and uses different languages (Skolinspektionen 2017, p. 5), which requires that preschool teachers must plan teaching in an inclusive way that can accommodate children's needs different needs. The aim of the study is to investigate how the preschool teachers work in the preschool with multilinguals children's language development. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on central concepts such as mediation, scaffolding and the proximal development zone. The preschool teacher's support and interaction with the children are in focus where learning takes place in interaction with others. The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Five preschool teachers are selected at different preschools in the same municipality. Through interviews with the preschool teachers I try to get answers to how the preschool teachers describe that they work to multilingual children’s language must be developed and which opportunities and challenges are described the preschool teachers that they have in their language development work with multilingual children. The result shows that the preschool teachers are aware of their role in language development and use different strategies to support multilingual children. Cooperation with guardians takes place daily and the preschool teachers try to take part in children’s interest, language and culture. Multilingual There is a shortage of staff in the preschool and the preschool teachers highlight the importance of getting more language assistants in the business. Preschool teachers have opportunities for skill development, but it is difficult to adapt the teaching for the individual child. The mother tongue is also highlighted as important for children learning. More resources are needed in the preschool’s operations to increase the quality of the teaching.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt och hur de uttrycker sig om sitt ansvar för att skapa trygga och sociala relationer för alla barns utveckling och lärande. I förskolans läroplan anges det att förskolan ska genomsyras av en levande social gemenskap. Förskolan ska dessutom erbjuda alla barn en trygghet och tillsammans skapa lustfyllda stunder att lära. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som har delgett sina erfarenheter och uppfattningar om deras förhållningssätt och ansvar för att skapa trygga relationer tillsammans med barnen. Resultatet har kategoriserats utifrån förskollärarnas resonemang och beskrivningar där fem underteman har skapats med hjälp av en tematisk analys. Dessa teman är: Förskollärares beskrivningar om sitt ansvar att skapa trygga relationer, introduktion och trygghet, relationer till barnens vårdnadshavare, förskollärarens förhållningssätt, personal- och tidsbrist. Vår empiri har därefter analyserats ytterligare med hjälp av Maria Fredrikssons tolkningar av Martin Bubers dialogfilosofiska teori samt med hjälp av den relationella pedagogiken. Huvudresultaten i studien visar att förskollärarna är enstämmiga om att sociala relationer och barns trygghet i förskolan är grunden för barnens utveckling och lärande. Förskollärares förhållningssätt som genomsyras av nyfikenhet, ömsesidig respekt, acceptans och empati gynnar en god relation mellan förskollärare och barn. Vidare förklarar förskollärarna att det viktigaste mötet i förskolan är mötet med barnen där barnen får känna sig betydelsefulla och viktiga. Förskollärarna betonar att alla barn är lika mycket värda och att det är deras ansvar att skapa och bevara en god och trygg relation till varje barn. Förskollärarna är enstämmiga om att personal- och tidsbrist är en hämmande faktor för att skapa trygga relationer till barnen, detta menar dem påverkar barns utveckling och lärande.

Syftet med studien är att undersöka vad för uppfattningar förskollärare har om sin närvaro i den fria leken i förskolan. Leken är en viktig beståndsdel i barnens livi förhållande till deras lärande. Detta framhålls både inom forskning och i förskolans läroplan, där de betonar vikten med leken som viktig för barn att utvecklas både psykiskt och fysiskt.  I tidigare forskning och bakgrund redogörs forskning kring förskollärarens roll och uppfattningar om den fria leken i förskolan. Teoretiska perspektiv synliggörs om förskollärarens roll i barns fria lek, något som har en inverkan på förskolans verksamhet och läroplanens utformning. Metodvalet för denna studie är semistrukturerade intervjuer, som har tematiserats och färgkodats. Det valda teoretiska perspektiven handlar om förskollärarens roll att vara en aktiv lekpartner kontra observatör i relation till den fria leken. Dessa ligger till grund när vi analyserade resultatet kring vår undersökning. Resultatet visar på att den fria leken i förskolan aldrig någonsin är "fri". Att den fria leken är en svår balansgång för förskollärarna att låta barnen leka fritt och parera mellan att sätta gränser. Slutsatsen visar att beroende på om barn är leksvaga eller lekstarka uttrycker fler av förskollärarna vikten av att vara lyhörd inför barns fria lekar, för att kunna avgöra behovet av vägledning beroende på hur de tolkar barnens behov och fria lekar.