Digitaliseringen har blivit en del av samhället och människors vardag. Det gäller även för barn i förskolan som nu enligt den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, ska ges möjlighet att använda digitala verktyg i förskolan. Det påbudet ligger till grund för vår studie där vi har valt att studera förskollärares syn på digitaliseringen i förskolan. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar med digitala verktyg i förskolan. Intervjuerna har spelats in och transkriberats varpå de har analyserats för att få en fördjupad förståelse. Resultatet av vår studie visar att det finns olika syn och förhållningssätt gentemot det ökade ansvaret att arbeta med digitala verktyg, samt hur det fungerar i praktiken ute i verksamheterna. Vidare fann vi att det finns olika synsätt på hur barn kan ta till sig digitala literacyförmågor, alltså förmågan att hantera digitala verktyg. Vissa av informanterna menar att barn bör ha tillgång till digitala verktyg för att kunna tillägna dessa kunskaper, medan andra påvisar att barn kan få en förståelse för digitalisering genom att öva analog programmering.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Studien grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 9 förskollärare samt gruppintervjuer med 10 barn. Utifrån barns perspektiv och barnperspektiv analyserades empirin som i sin tur bildade tre huvudkategorier samt åtta underkategorier som beskriver hur förskollärare och barn uppfattar vuxnas deltagande i leken. Resultatet visar att barnen har olika uppfattningar om vuxnas deltagande i leken där vissa barn tycker om att leka med de vuxna medan andra föredrar att leka själv med en kompis. Förskollärarna hade en gemensam syn på att deras deltagande i leken är betydelsefull för att stödja barns utveckling. Slutsatsen visar att förskollärarna har en pedagogisk syn på lek medan barnen verkar leka mestadels för att det är roligt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur förskollärare resonerar om den fria leken och deras egen roll i relation till den fria leken. Urvalet innefattar sex förskollärare från två förskolor med olika pedagogiska inriktningar, i samma kommun. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförs med semistrukturerade intervjuer med hjälp av ljudupptagningar. Den insamlade datan tolkas och analyseras genom tematisering utifrån intervjufrågorna, för att skapa en mer ingående förståelse. I resultat- och analyskapitlet används tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen målorienteringen skapas i interaktionen och begränsningar som berikar, för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Resultatet synliggör både likheter och skillnader gällande hur förskollärarna resonerar om den fria leken. Det framkommer att den fria leken beskrivs som ett viktigt verktyg för barns utveckling och lärande, där förskollärarens roll framförallt bottnar i barns kunskaper, behov och intressen samt vilka begränsningar det finns i verksamheten.

No description available.

I vår studie vill vi undersöka vad förskollärares syn är på lekens betydelse samt undervisande lek då det inte finns mycket tidigare forskning relaterat till området. Syftet med studien handlar om förskollärares syn på undervisande lek och vad lekens betydelse har för barns lärande och utveckling. För identifiera förskollärares syn intervjuades förskollärare för att synliggöra vad de anser lek och lärande har för påverkan på barns utveckling och lärande, samt hur de resonerar om undervisande lek.  Studiens intention är att undersöka förskollärares tankar kring lek och undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Vi tar avstamp i Vygotskijs teori om lek och det sociokulturella perspektivet som teoretiska utgångspunkter i vår studie. Vår valda metod för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat kunde vi se att samtliga förskollärare som intervjuats förklarar att leken är en viktig del för barns liv och i förskolan, samt att den bidrar till lärande och utveckling. Vi kunde även se att förskollärarna uttrycker olika tankar om undervisande lek.

Syftet är att bidra med kunskap om samlingen i förskolan, samt synliggöra uppfattningar om samlingen som fenomen, utifrån barns perspektiv och förskollärares perspektiv. Studien utgår ifrån fenomenografisk teori, och bygger på kvalitativa intervjuer med sju stycken barn i femårsåldern och fyra av deras förskollärare på olika förskolor. Undersökningen visar att samlingen ses som viktig och har ett flertal olika syften. Men det främsta, enligt förskollärarna, är att barnen ska få en rolig stund, uppleva gemenskap och att alla ska få känna sig sedda. Bland de intervjuade barnens uppfattningar om samlingen, var svaren varierande. De gav uttryck för att samlingen handlade om disciplin, lärande och information. Men även att samlingen är viktig och rolig ibland.

Genom hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande varit tydlig och att vi som förskollärare har ett ansvar att se till att leken ligger till grund för allt som vi gör i förskolan. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares förhållningssätt till barns lek i planeringen av verksamheten och på så sätt bidra med kunskap kring hur leken kan ta form i förskolans verksamhet. Genom intervjuer, som analyserats med fenomenografi som metodansats, har de två deltagande förskollärarna visat en uppfattning där de tar barnens lek på allvar. Resultatet visar att förskollärarna har ett förhållningssätt som genomsyras av en barnsyn där barn ses som medmänniskor. Förskollärarna planerar verksamheten på ett sådant sätt att leken får ta en stor plats där också barnen får inflytande. Förskollärares förhållningssätt är ett intressant fenomen som jag efter att ha genomför denna studie menar får konsekvenser för barns lärande och utveckling i förskolan. / Throughout the preschool teacher education, the importance of play for children´s learning has been clear. We as preschool teachers have a responsibility to ensure that play is the foundation of everything we do in preschool. The purpose of this study is to shed light on preschool teachers´ approach to children’s play in the planning of the activity and in that way contribute with knowledge about how play can take shape in the preschool activity. Through interviews, analyzed with phenomenography as a method approach, the two participating preschool teachers have shown a perception where they take children’s play seriously. The results show that preschool teachers have an approach that is permeated by a view of children where children are seen as fellow human beings. The preschool teachers plan activities in such a way that the play can take a large place where the children also have an influence. Preschool teachers´ approach are an interesting phenomenon that after completing this study I mean will have consequences for children´s learning and development in preschool.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma förskollärare uppfattar bråklek i förhållande till barns utveckling. Anledningen till val av ämne var ett genuint intresse för leken som fenomen, efter vi läst forskning kring lek framkom det att det var brist på forskning kring ämnet bråklek kopplat till barns utveckling. Det bidrog till att det blev ett självklart ämne att studera för att bidra med ytterligare kunskap. Studien har baserats på 7 semistrukturerade intervjuer, en intervjuguide med frågor till informanten utformades vilket kännetecknar en semistrukturerad intervju (Bryman, 2018). Genom frågorna från intervjuguiden har verksamma förskollärare berätta tom sina uppfattningar kring det valda området. I vårt resultat uppfattade informanterna olika betydelsefulla aspekter kring barns bråklek, vilka var miljön, förskollärares roll samt barnsutveckling. Diskussionen har baserats på våra teoretiska utgångspunkter, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding för att få en djupare förståelse kring vårt insamlade datamaterial i förhållande till vårt syfte och tidigare forskning kring ämnet. Utifrån vårt resultat och diskussion kunde vi dra slutsatserna att alla dessa aspekter är beroende av varandra. Förskollärarna i studienlyfte fram att beroende på hur bråklek uppfattas av förskollärare inverkar på hur den får komma till uttryck i förskolan, de uppfattade även att deras roll är betydelsefull för att stödja och stimulera barn ideras utveckling. Det framfördes även att miljöns utformning har betydelse för hur barns bråklek möjliggörs eller begränsas och avslutningsvis uppfattade förskollärarna att det finns möjligheter förbarn att utvecklas genom bråklek. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

Vårt syfte med studien är att belysa förskollärares uppfattningar gällande barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen och genom detta bidra med kunskap inom området. Studien har två frågeställningar: Vad kännetecknar enligt förskollärare deras arbete med att göra barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationsprocessen och vilka strukturella faktorer bidrar enligt förskollärare till att begränsa respektive möjliggöra barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen. För att besvara forskningsfrågorna valde vi att använda oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den insamlade empirin analyserades sedan utifrån Knaufs (2015) delaktighetsmodell. Det empiriska materialet visar att samtliga förskollärare ser barns delaktighet som en central aspekt i förskolans verksamhet. Samtidigt visar resultatet på att barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan upplevas som komplext då förskollärare har olika uppfattningar och visioner om begreppet delaktighet. Trots att förskollärarna i studien lyfter vikten av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan det många gånger vara svårt att tillämpa till fullo, då olika faktorer påverkar.