Brottsigheten har de senaste åren gått längre ner i åldrarna påpekar Justitiedepartimentet (2023) och regeringen har lämnat in en rad åtgärder som ska bekämpa denna utveckling. Det var med detta i åtanke som jag formulerade mitt syfte, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de hanterar och hjälper känslostarka barn i den dagliga verksamheten på förskolan. Det ligger även i studiens intresse att undersöka vilken kompetens och kunskap förskollärarna anser sig ha när det gäller att använda sig av ett lågaffektivt bemötande. När jag samlat in det empiriska materialet har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semistruktuerade intervjuer. Eftersom detta är ett komplext ämnesområde har jag valt relationellt perspektiv, relationell pedagogik, pedagogiska relationer, omsorgsetik och tydliggörande pedagogik som analysverktyg. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärarna uppfattar att känslostarka barn ibland har svårigheter i att uttrycka sig verbalt och att de därför behöver hjälp och stöttning i att tyda och hantera dessa starka känslor. Förskollärarna uppmärksammar barns olikheter samt att alla barn behöver olika för att uppnå likvärdighet i den dagliga verksamheten på förskolan. Vidare uppfattar förskollärarna sig få kompetens och kunskap genom åren på förskolan eftersom det erbjuds fortbildning. Trots att jag haft svårigheter att hitta vetenskapliga belägg för att det lågaffektiva bemötandet fungerar, upplever jag att förskollärarna som deltagit i min studie upplever metoden som användbar i den dagliga verksamheten på förskolan.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i naturvetenskap på förskolegården. Två frågeställningar används för att konkretisera studiens syfte. Som metod användes en digital enkät, samt sex personliga intervjuer. För att analysera studiens resultat användes det sociokulturella perspektivet som teorianknytning. Studiens resultat visar att förskollärare ser förskolegården som en möjlig arena för undervisning i naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare använder olika material när de undervisar i naturvetenskap på förskolegården. Förskollärares närvaro i barnens utforskande inom naturvetenskap på förskolegården är något som är av vikt för att utmana barnen i sitt intresse. Att kunna begreppsliggöra barnens utforskande med naturvetenskapliga begrepp är något som framkommer i studiens resultat. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning och diskuteras med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning samt olika implikationer på förskollärarprofessionen. / The present work is a qualitative study which aims to contribute with knowledge about preschool teachers' perspectives on teaching science in the preschool yard. Two questions are used to concretize the purpose of the study. The method used was a digital survey, as well as six personal interviews. To analyze the results of the study, the socio-cultural perspective was used as a theoretical connection. The results of the study show that preschool teachers see the preschool garden as a possible arena for teaching science. The results also show that preschool teachers use different materials when teaching science in the preschool garden. Preschool teachers' presence in the children's exploration of science in the preschool yard is something that is important to challenge the children in their interests. Being able to conceptualize the children's exploration with scientific concepts is something that emerges in the results of the study. Furthermore, the results are compared with previous research and discussed based on the study's purpose and questions. In conclusion, suggestions for further research and various implications for the preschool teaching profession are described.

No description available.

Denna kvalitativa studie syftade till att synliggöra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande vid den pedagogiska måltiden. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där åtta yrkesverksamma förskollärare deltog. Studien avgränsades i två delstudier med utgångspunkt i undersökningens gemensamma syfte men anlade fokus på yngre respektive äldre barn. I delstudie A genomfördes semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar med yngre barn och delstudie B med förskollärare som arbetar med äldre barn. Detta för att ta reda på om förskollärare uttrycker sig olika om barns delaktighet och inflytande beroende av ålder. Med hjälp av tematisk analysmetod kategoriserades förskollärarnas svar utifrån en induktiv ansats vilket genererade teman som slutligen analyserades med utgångspunkt i Michel Foucaults teoretiska ramverk med tillhörande begrepp kring makt och maktrelationer. Studiens resultat visade att förskollärarna har en gemensam förståelse för barns delaktighet och inflytande. Pedagogens roll uppfattades vara viktig i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Centralt i förskollärarnas utsagor var vikten av att de utformade en verksamhet utifrån barnens intressen och behov genom att pedagogen är lyhörd och organiserar för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Resultatet påvisade även betydelsen av att pedagogen är medveten om sitt förhållningssätt och att hens förståelse för begreppen delaktighet och inflytande får konsekvenser för barnens möjlighet till detta i praktiken. I relation till den pedagogiska måltiden visade resultatet att det finns organisatoriska förutsättningar som enligt några kunde begränsa barns delaktighet och inflytande så som tidspress, stora barngrupper och personalbrist. Andra förskollärare lyfte möjligheter genom att, utifrån de förutsättningar man har, välja att prioritera måltiden i relation till övriga rutiner och aktiviteter.

TAKK as an communicative tool in preschool Föreliggande studie bidrar med kunskap om förskollärares olika uppfattningar om och arbete med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolans praktik. Tidigare forskning som undersökt effekten av TAKK för barns språk- och kommunikationsutveckling uppvisar blandade resultat. Studien bidrar till en ökad förståelse av hur förskollärare använder TAKK som kommunikativt verktyg i arbetet för att främja barns språk- och kommunikationsutveckling. Arbetet tar utgångspunkt i förskollärares ansvar att främja alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Eftersom barn lär på olika sätt behöver förskollärare en verktygslåda med flera olika metoder för att möta barnen och behandla lärandeobjektet. Då tidigare forskning inom vårt område har fokuserat på barn med funktionsvariationer, bidrar föreliggande studie med delvis nytt perspektiv att synliggöra hur förskollärare använder TAKK som kommunikativt verktyg i praktiken. Det empiriska underlaget är kommet ur observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att förskollärarna generellt upplever och använder TAKK mer frekvent vid planerade och invanda situationer under dagen, medan förekomsten av TAKK är lägre i spontana situationer såsom lek, på- och avklädningssituationer. Det går även att dra slutsatsen att förskollärarna har en positiv inställning till att använda TAKK som kommunikativt verktyg för barns språk- och kommunikationsutveckling.

Studiens syfte är att ta reda på förskollärares uppfattning om sina roller och deltagande i barns fria lek. Vår kvalitativa studie bygger på semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och begrepp ur teorin. Resultatet visar att förskollärare intar olika roller för att gå in i den fria leken. De väljer att delta eller icke delta beroende på situation och utgår då ifrån sin lekkompetens för att avgöra vad som är bäst i stunden. Förskollärare lyfter både för och nackdelar med sitt deltagande. Slutsatsen är att förskollärarnas olika val får konsekvenser och att det krävs balans samt medvetenhet för att främja barnens fria lek

Denna kvalitativa studie syftar till att nå en fördjupad förståelse av förskollärares perspektiv och erfarenheter av undervisning i förskolans utomhusmiljö, samt förskollärares syn på potentiella didaktiska möjligheter och utmaningar i samband med undervisning i förskolans utomhusmiljö. Det övergripande motivet bakom studiens inriktning är förskollärares undervisningsuppdrag och ansvar att leda målstyrda processer utifrån både planerat och spontant innehåll i varierande miljöer både utomhus och inomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer utförts vid tre kommunala förskolor i Mellansverige, där sammanlagt åtta förskollärare deltog. Vid analysen av empirin har John Deweys pragmatiska perspektiv på lärande och syn på didaktik, samt den utvidgade didaktiska triangeln, används i syfte att fördjupa förståelsen av förskollärarnas resonemang om undervisning i utomhusmiljön. Resultatet av studien visar två olika didaktiska förhållningssätt bland förskollärarna i frågan om undervisning i förskolans utomhusmiljö. I det ena förhållningssättet framhävs det spontana lärandet genom barnens lek och intressen i den fysiska miljön, men med en avsaknad av undervisningsbegreppet. I det andra förhållningssättet framhävs förskollärarens ansvar att didaktiskt planera utomhusmiljön i syfte att balansera planerad/spontan undervisning och barns fria lek. Resultatet visar även att förskollärarna i denna studie framhäver hur det krävs mer av förskollärare och organisation som helhet för att förskolans utomhusmiljö ska prioriteras som en undervisningsmiljö och utvecklas i samma utsträckning som inomhusmiljön. Kompetensutveckling, en tydlig organisation, systematiskt reflektionsarbete och en samsyn kring utomhusmiljöns syfte beskrivs vara lösningarna för att kunna hantera de organisatoriska och yttre utmaningar som undervisningen i denna miljö ställs inför.

Denna studie syftar till att beskriva och diskutera hur förskollärare konstruerar sin kunskap inom kemi och fysik i förskolans undervisning. Detta har genomförts med en fokusgruppsdiskussion med förskollärare för att besvara forskningsfrågorna. En kvalitativ metod har använts för att få fram essensen av förskollärarnas erfarenheter och konstruktioner av deras individuella kunskaper inom kemi och fysik och hur detta tar uttryck i förskolans undervisning som resultat. Resultatet av studien belyser de synsätt som framkommer i relation till kemi -och fysikundervisning där förskollärarnas konstruktioner av deras kunskap varierar beroende på deras tidigare erfarenheter och upplevelser, och att ytterligare kunskap krävs för att genomföra denna undervisning. Studien belyser även vilka möjligheter och utmaningar som existerar i relation till förskollärarnas osäkerheter och rädslor samt förskollärarnas önskan kring vidareutbildning för att kunna utveckla kemi -och fysikundervisning i förskolan.

Syftet med vår studie är att undersöka svårigheterna i pedagogers arbete med flerspråkighet, i förhållande till målet i förskolans läroplan. Målet i Läroplan för förskolan: Lpfö 18, (Skolverket 2018) betonar att “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 18 s. 8). Fokuset har även varit att tydliggöra hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn och hur barnen får de rätta förutsättningarna för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. För att kunna få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i förskolan.  För att analysera vår insamlade empiri har vi använt oss av läroplansteorin med koppling till formulerings, - transformerings, - och realiseringsarenan för att kunna se hur pedagogernas arbete i förskolan främjar utveckling och lärande för flerspråkiga barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet men det framkommer även att det kan finnas svårigheter i arbetet med flerspråkighet. I pedagogernas arbete använder de sig av verksamma metoder för att flerspråkiga barn ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla båda sina språk.   Vår slutsats är att inte se flerspråkighet som ett hinder utan som en tillgång som öppnar upp dörrarna till nya möjligheter och till en gemenskap. En annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete och uppmärksamma för ta tillvara på de olika språk som barnet besitter.

Syftet med denna studie avser att undersöka förskollärares didaktiska perspektiv på introduktioner, om dessa förändrades under pandemin samt om nya arbetssätt implementerats i nuvarande arbetssätt. För att svara på detta lutar sig studien mot tre frågeställningar; Förändrades förskollärarens arbetssätt vid introduktionen av nya förskolebarn under pandemin och i så fall på vilket sätt? Hur påverkades relationsskapandet mellan dels förskollärare och barn dels mellan förskollärare och vårdnadshavare under pandemin? Innebar pandemin att arbetssättet för att introducera barn till verksamheten har ändrats i nuvarande arbetssätt?För att få en fördjupad förståelse för förskollärares erfarenheter av introduktioner och hur det påverkades av pandemin har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts. Sammanlagt intervjuades sju respondenter varav alla förskollärare.Anknytningsteorin har valts som ett teoretiskt ramverk i studien. För att få fram ett resultat har den insamlade empiri bearbetats och analyserats utifrån begreppen trygg bas och säker hamn samt primär och sekundär anknytningsperson. Resultatet påvisar vikten av att skapa trygga relationer samt att barnet får en anknytning vid introduktioner till förskolans verksamhet. Vidare framkommer det att relationen till både barn och vårdnadshavare blivit påverkade till följd av det sociala och fysiska restriktioner pandemin medförde. Resultatet lyfter att nya arbetssätt under pandemin tog form såsom introduktioner utomhus.