Denna studie har för avsikt att ta reda på hur förskollärares uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan. Barns sexuella utveckling är biologiskt medfött och universell, men normer och samhälleliga förändringar kan påverka hur den hanteras. Att finna en balans mellan att skydda barn från risker, särskilt sexuella övergrepp, och att uppmuntra deras naturliga utforskning är en utmaning. Vuxnas tolkningar och handlingar varierar, och deras roll är central för att främja barns hälsa och välbefinnande. I denna studie undersöks förskollärares uppfattning och normer genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån Michel Foucault förståelse av sexualitet, vår tolkning av Gayle Rubins sexualitetsmodell och normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna önskar att få mer riktlinjer och utbildning om hur de ska hantera ämnet på ett rättvist och inkluderande sätt. De strävar efter att skapa en trygg och respektfull miljö samtidigt som det försöker lära barnen om gränser och sociala normer. Som slutsats synliggör vår modell intervjupersonernas uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på sin egen kompetens såväl som sitt förhållningssätt gällande att arbeta med digitala verktyg som en undervisningsresurs i förskoleverksamheten. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som fokuserar på att våra uppfattningar och erfarenheter om omvärlden konstrueras genom sociala processer. Detta är en kvalitativ studie där semistrukuterade intervjuer hölls med tre yrkesverksamma förskollärare för att synliggöra deras perspektiv på digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i denna studie visade att förskollärarna generellt hade ett positivt förhållningssätt men sakande kompetensen för att kunna rättfärdiga användandet av digitala verktyg som undervisningsresurs och hur de skulle kunna ge barnen en adekvat digital kompetens. Det visade även på en positiv syn till det kollegiala lärandet när det kommer till digital kompetensutveckling. Slutsatser som kunde dras är att det finns en bristande samsyn angående hur arbetet med digitala verktyg ska bedrivas och att arbetet med digitala verktyg blev mer komplicerat än vad det behövde vara.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar fenomenet hållbar utveckling i förskolan och dess läroplan. Studien utgår från två frågeställningar som lyder • Hur uppfattar förskollärare de tre dimensionerna av hållbar utveckling? • Hur uppfattar förskollärarna att fenomenet hållbar utveckling implementeras i förskolans praktik? Studien har en fenomenografisk ansats där begrepp som uppfattning, likheter, skillnader samt variation står i fokus. Via semistrukturerade intervjuer har variationen av förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling trätt fram. Intervjuerna har analyserats och kategoriserats utifrån en analysmodell bestående av sex steg som resulterat i tre beskrivningskategorier. Kategorierna har ramat in det mest väsentliga beskrivningarna och de mest framträdande uppfattningarna som de intervjuade förskollärarna gett uttryck för. Resultatet av intervjuerna visar att hållbar utveckling i förskolan uppfattas som tvetydigt och tolkningsbart, att det är beroende av tid samt att arbetet med hållbar utveckling är både spontant och planerat. Utifrån den fenomenografiska ansatsen är vår studie induktiv, vilket ligger till grund för att en teoretisk modell skapats utifrån studiens resultat. I den teoretiska modellen synliggörs teoretiska slutsatser om hur hållbar utveckling i förskolan kan förbättras utifrån förskollärarnas uppfattningar. En central slutsats är att samtliga av de tillfrågade förskollärarna har kännedom om begreppet hållbar utveckling men att ämnet behöver prioriteras. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>

Syftet med studien är få en djupare kunskap om förskollärares arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att använda olika material och verktyg som underlättar arbetet med språkstimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Förskollärarna använder bland annat språklekar, rim och ramsor och även använder bild som stöd och TAKK-tecken samt Polyglott app för att både lyssna på och läsa böcker tillsammans med barnen. Resultatet visar också att förhållningssättet som förskollärarna har i förskolor är viktigt för stimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare påvisar resultaten att förskollärarna anser att vårdnadshavare är viktiga personer för de flerspråkiga barnens språkutveckling och att förskollärarna bland annat kan fråga vårdnadshavarna vad något ord heter på barnens förstaspråk. Slutligen betonar förskollärarna att det viktigt att barn kommer till förskolan, eftersom i förskolan lär sig flerspråkiga barn svenska tillsammans med sina kamrater och pedagoger.

Denna kvalitativa studie genomfördes med syfte att undersöka hur rektorer och förskollärare beskriver sitt ledarskap i relation till en utbildning för hållbar utveckling i förskolan samt kritiska aspekter som framträder i det arbetet. Studiens resultat visar att viktiga aspekter i rektorers och förskollärares förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling i förskolan är egen kunskap om de tre dimensionerna av hållbar utveckling är. Kritiska aspekter är förskollärarnas egen arbetsmiljö som utmanar både deras egen förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling samt rektorns förmåga till ett etiskt hållbart ledarskap. Diskussionen sätter ljuset på en ny dimension av Verhelst hållbart ledarskap i förskolans kontext (Verhelst m.fl., 2020) och innefattar yrkesprofessionens välmående som en utmaning i ett hållbart ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling i förskolan. En slutsats är att kompetensutveckling om de tre dimensionerna av hållbar utveckling kan vara ett sätt att utveckla en utbildning för hållbar utveckling, för både rektorer och förskollärare. Ytterligare en slutsats är att förskolans resurser innefattar yrkesprofessionens välmående samt att stödjande relationer inom och utanför förskolan bidrar till ett hållbart ledarskap för rektorer och förskollärare i förskolan. Sammanfattningsvis bidrar studien med nya insikter om hur förskollärarnas egen arbetsmiljö och stress påverkar deras ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling samt hur rektorns förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling framstår som en kritisk aspekt i detta arbete.     Nyckelord: rektorers och förskollärares ledarskap, utbildning för hållbar utveckling i förskolan

Den 2 oktober kom den svenska regeringen med nya förslag om att avskaffa krav på användning av digitala verktyg i förskolans läroplan samt att förskolans utbildning i huvudsak ska vara skärmfri (Regeringskansliet, 2023). I samhället har det funnits delade meningar om huruvida digitaliseringen har en plats i förskolan, vilket har bidragit till debatt gällande barns skärmtid och skärmanvändning. Den här studien har syftat till att undersöka förskollärares erfarenheter gällande användningen av digitala verktyg i förskolan samt deras upplevelser av diskussionen om en i huvudsak skärmfri förskola.Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, med en föreställning om att allt samexisterar och att människan konstrueras utifrån ett givet sammanhang (Alford, 2012). Då syftet var att undersöka förskollärares perspektiv genomfördes studien utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Totalt fem förskollärare medverkade och det insamlade materialet från intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att de förskollärare som medverkade i studien upplevde att det finns en okunskap i samhället om hur digitala verktyg används i förskolans kontext. Det framträdde även en föreställning om att användning av digitala verktyg i förskolan kan vara gynnsamt för barns utveckling och lärande om det används utifrån ett pedagogiskt syfte. Vidare synliggjordes det hur förskollärarna upplevde att digitala verktyg och digitalisering är en del av barns erfarenhetsvärld samt att digital kompetens är viktig för barns framtid.

Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares reflektioner avseende deras didaktiska överväganden, ansvar och kompetens i sammanhang där digital teknik ingår i förskoleundervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellet perspektiv, vilket  innebär att människors kunskap ohc förståelse formas genom sociala interaktioner och kulturella kontexter, där olika artefakter och verktyg, som språk, spelar en stor roll. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra yrkeverksamma  förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visar  att förskollärarna betraktade digital teknik som ett pedagogiskt verktyg  och inte som  en enkel lösning för att hålla barnen sysselsätta. Förskollärarnas  besrkivningar visar att de planerade undervisning/aktiviteter utifrån de mål de önskade  uppnå för barnens lärande, vilket  kan innbärar en användning  av digitala eller analoga  verktyg. Förskollärarna betonade att det centrala för användning av digital teknik var att det bidrar till barnens utveckling och lärande. Enligt förskollärarnas beskrivningar var kunskap, kompetens och nyfikenhet om digital teknik avgörande för hur de digitala verktyg kunde användas i undervisningen.