Denna studie har för avsikt att ta reda på hur förskollärares uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan. Barns sexuella utveckling är biologiskt medfött och universell, men normer och samhälleliga förändringar kan påverka hur den hanteras. Att finna en balans mellan att skydda barn från risker, särskilt sexuella övergrepp, och att uppmuntra deras naturliga utforskning är en utmaning. Vuxnas tolkningar och handlingar varierar, och deras roll är central för att främja barns hälsa och välbefinnande. I denna studie undersöks förskollärares uppfattning och normer genom kvalitativa intervjuer, som analyseras utifrån Michel Foucault förståelse av sexualitet, vår tolkning av Gayle Rubins sexualitetsmodell och normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna önskar att få mer riktlinjer och utbildning om hur de ska hantera ämnet på ett rättvist och inkluderande sätt. De strävar efter att skapa en trygg och respektfull miljö samtidigt som det försöker lära barnen om gränser och sociala normer. Som slutsats synliggör vår modell intervjupersonernas uppfattning och normer kring barns sexualitet i förskolan.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på sin egen kompetens såväl som sitt förhållningssätt gällande att arbeta med digitala verktyg som en undervisningsresurs i förskoleverksamheten. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som fokuserar på att våra uppfattningar och erfarenheter om omvärlden konstrueras genom sociala processer. Detta är en kvalitativ studie där semistrukuterade intervjuer hölls med tre yrkesverksamma förskollärare för att synliggöra deras perspektiv på digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Materialet från intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i denna studie visade att förskollärarna generellt hade ett positivt förhållningssätt men sakande kompetensen för att kunna rättfärdiga användandet av digitala verktyg som undervisningsresurs och hur de skulle kunna ge barnen en adekvat digital kompetens. Det visade även på en positiv syn till det kollegiala lärandet när det kommer till digital kompetensutveckling. Slutsatser som kunde dras är att det finns en bristande samsyn angående hur arbetet med digitala verktyg ska bedrivas och att arbetet med digitala verktyg blev mer komplicerat än vad det behövde vara.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar fenomenet hållbar utveckling i förskolan och dess läroplan. Studien utgår från två frågeställningar som lyder • Hur uppfattar förskollärare de tre dimensionerna av hållbar utveckling? • Hur uppfattar förskollärarna att fenomenet hållbar utveckling implementeras i förskolans praktik? Studien har en fenomenografisk ansats där begrepp som uppfattning, likheter, skillnader samt variation står i fokus. Via semistrukturerade intervjuer har variationen av förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling trätt fram. Intervjuerna har analyserats och kategoriserats utifrån en analysmodell bestående av sex steg som resulterat i tre beskrivningskategorier. Kategorierna har ramat in det mest väsentliga beskrivningarna och de mest framträdande uppfattningarna som de intervjuade förskollärarna gett uttryck för. Resultatet av intervjuerna visar att hållbar utveckling i förskolan uppfattas som tvetydigt och tolkningsbart, att det är beroende av tid samt att arbetet med hållbar utveckling är både spontant och planerat. Utifrån den fenomenografiska ansatsen är vår studie induktiv, vilket ligger till grund för att en teoretisk modell skapats utifrån studiens resultat. I den teoretiska modellen synliggörs teoretiska slutsatser om hur hållbar utveckling i förskolan kan förbättras utifrån förskollärarnas uppfattningar. En central slutsats är att samtliga av de tillfrågade förskollärarna har kännedom om begreppet hållbar utveckling men att ämnet behöver prioriteras. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>

Syftet med studien är få en djupare kunskap om förskollärares arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att använda olika material och verktyg som underlättar arbetet med språkstimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Förskollärarna använder bland annat språklekar, rim och ramsor och även använder bild som stöd och TAKK-tecken samt Polyglott app för att både lyssna på och läsa böcker tillsammans med barnen. Resultatet visar också att förhållningssättet som förskollärarna har i förskolor är viktigt för stimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare påvisar resultaten att förskollärarna anser att vårdnadshavare är viktiga personer för de flerspråkiga barnens språkutveckling och att förskollärarna bland annat kan fråga vårdnadshavarna vad något ord heter på barnens förstaspråk. Slutligen betonar förskollärarna att det viktigt att barn kommer till förskolan, eftersom i förskolan lär sig flerspråkiga barn svenska tillsammans med sina kamrater och pedagoger.

Denna kvalitativa studie genomfördes med syfte att undersöka hur rektorer och förskollärare beskriver sitt ledarskap i relation till en utbildning för hållbar utveckling i förskolan samt kritiska aspekter som framträder i det arbetet. Studiens resultat visar att viktiga aspekter i rektorers och förskollärares förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling i förskolan är egen kunskap om de tre dimensionerna av hållbar utveckling är. Kritiska aspekter är förskollärarnas egen arbetsmiljö som utmanar både deras egen förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling samt rektorns förmåga till ett etiskt hållbart ledarskap. Diskussionen sätter ljuset på en ny dimension av Verhelst hållbart ledarskap i förskolans kontext (Verhelst m.fl., 2020) och innefattar yrkesprofessionens välmående som en utmaning i ett hållbart ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling i förskolan. En slutsats är att kompetensutveckling om de tre dimensionerna av hållbar utveckling kan vara ett sätt att utveckla en utbildning för hållbar utveckling, för både rektorer och förskollärare. Ytterligare en slutsats är att förskolans resurser innefattar yrkesprofessionens välmående samt att stödjande relationer inom och utanför förskolan bidrar till ett hållbart ledarskap för rektorer och förskollärare i förskolan. Sammanfattningsvis bidrar studien med nya insikter om hur förskollärarnas egen arbetsmiljö och stress påverkar deras ledarskap i relation till utbildning för hållbar utveckling samt hur rektorns förmåga att leda utbildning för hållbar utveckling framstår som en kritisk aspekt i detta arbete.     Nyckelord: rektorers och förskollärares ledarskap, utbildning för hållbar utveckling i förskolan

The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers describe the work with mathematics, linked to the responsibilities, to gain a deeper understanding of the conditions the children are given for mathematical learning.  The approach is qualitative. Six semi-structured interviews of preschool teachers were conducted, where the results were analyzed with Bronfenbrenner´s developmental-ecological systems theory. The results reveal differences in the preschool teachers´ descriptions of how mathematical teaching is conducted to create progression. It appears that proximal processes are created in planned teaching situations, everyday situations and through theme work. All teaching situations do not automatically start from the prevailing situation, the mikrosystem even if directions are always made. Based on the preschool teachers´ description that planned mathematical teaching is more aimed at the older children in the preschool. Greater need for supply of materials and resources is hereby described as required.  The planning time and documentation tools are described as important to ensure that teaching is carried out. Without documentation, it will be difficult to challenge and expand learning. Documentation tools in application, where curriculum goals can be linked are described to give a good overview of mathematics areas that have been worked on.  Dividing children into small groups creates good conditions for paying attention to all the children and following their progress. Children´s participation in teaching is described as the basis for being able to challenge the children further. Which when there are large groups of children is described as more difficult.  The study can contribute to an awareness among preschool teachers about which systems need to be developed and thus directions in the work with mathematics can be taken. Preschool teacher professional development is thus possible. A good mathematical foundation can thus be made possible, which benefits children’s future mathematical learning. / Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver arbetet med matematik, kopplat till deras ansvar, för att få djupare förståelse för vilka förutsättningar barnen ges till ett matematiskt lärande.  Ansatsen är kvalitativ. Sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare genomfördes, där resultatet analyserades med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. I resultatet framkommer skillnader i förskollärarnas beskrivningar av hur matematikundervisning bedrivs för att skapa progression. Det framkommer att proximala processer skapas i planerade undervisningssituationer, vardagssituationer samt genom temaarbete. Alla undervisningssituationer utgår inte automatiskt från den rådande situation, mikrosystemet, även om riktningar därtill alltid görs. Utifrånförskollärarnas beskrivningar framkommer att planerad matematikundervisning mer är riktat mot de äldre barnen i förskolan. Större behov av utbud av material och resurser beskrivs härmed krävas.  Planeringstiden samt dokumentationsverktyg beskrivs betydelsefulla för att säkerställa att undervisning bedrivs. Utan dokumentation blir det svårt att utmana och vidga lärandet. Dokumentationsverktyg i applikation, där läroplansmål kopplas beskrivs ge en god överblick av matematikområden som har arbetats med.  Indelning av barn i smågrupper framkommer skapa goda förutsättningar för att uppmärksamma alla barn och följa deras progression. Att barn är deltagande i undervisning beskrivs vara grunden till att kunna utmana barnen vidare. Vilket när det är stora barngrupper beskrivs vara svårare.  Denna studie kan bidra till en medvetenhet hos förskollärare om vilka system som behöver utvecklas och därmed kan riktningar i arbetet med matematik därtill tas. Förskollärarprofessionsutveckling blir härmed möjlig. En god matematisk grund kan därmed möjliggöras som gynnar barns framtida matematiska lärande.

This study focuses on the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool and preschool teachers' perceptions of this phenomenon. The purpose of the study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason about the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool. A qualitative method with semi-structured interviews has been used to get answers to the study's purpose and questions. The collected empirical data was analyzed using a phenomenographic method approach. We have also used concepts from childhood sociological theory in the analysis of the outcome in order to gain a deeper understanding of the pre-school teachers' perceptions of the phenomenon.  The results show three categories in how the preschool teachers view the phenomenon of the youngest children's participation and influence in the planned teaching in the preschool. Within the category of the preschool teacher's approach, it emerged that the preschool teachers perceive that they need to be responsive and attentive to the youngest children. In the democratic approach category, it appears how the preschool teachers perceive that they are working to enable the youngest children to influence and participate. Two aspects emerged in the category of challenges. These are organizational challenges as well as the lack of the youngest children's verbal language. The study's conclusion shows that responsive and attentive educators are required, who are aware of the youngest children's way of communicating in order to enable the youngest children's participation and influence in the planned teaching. In conclusion, a well-planned organization is needed to enable the participation and influence of the youngest children. / Denna studie fokuserar på de yngsta barnens delaktighet och inflytande i denplanerade undervisningen i förskolan och förskollärares uppfattningar av dettafenomen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärareresonerar kring de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen i förskolan. En kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer har använts för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Deninsamlade empirin analyserades med hjälp av en fenomenografiskmetodansats. Vi har dessutom använt oss av begrepp från denbarndomssociologiska teorin i analys av utfallet för att få en djupare förståelsegällande förskollärarnas uppfattningar kring fenomenet.I resultatet framkommer tre kategorier i hur förskollärarna ser på fenomenet deyngsta barnens delaktighet och inflytande i den planerade undervisningen iförskolan. Inom kategorin förskollärarens förhållningssätt framkom det attförskollärarna uppfattar att de behöver vara lyhörda och inlyssnande gentemotde yngsta barnen. I kategorin demokratiskt förhållningssätt framgår det hurförskollärarna uppfattar att de arbetar för att möjliggöra för de yngsta barnensinflytande och delaktighet. Två aspekter framkom i kategorin utmaningar.Dessa är organisatoriska utmaningar samt avsaknaden av de yngsta barnensverbala språk. Studiens slutsats visar att det krävs lyhörda och inlyssnandepedagoger, som är medvetna om de yngsta barnens sätt att kommunicera föratt möjliggöra för de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen. Avslutningsvis behövs en välplanerad organisation för attmöjliggöra de yngsta barnens delaktighet och inflytande.