Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares reflektioner avseende deras didaktiska överväganden, ansvar och kompetens i sammanhang där digital teknik ingår i förskoleundervisningen. Studien utgår från ett sociokulturellet perspektiv, vilket  innebär att människors kunskap ohc förståelse formas genom sociala interaktioner och kulturella kontexter, där olika artefakter och verktyg, som språk, spelar en stor roll. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra yrkeverksamma  förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visar  att förskollärarna betraktade digital teknik som ett pedagogiskt verktyg  och inte som  en enkel lösning för att hålla barnen sysselsätta. Förskollärarnas  besrkivningar visar att de planerade undervisning/aktiviteter utifrån de mål de önskade  uppnå för barnens lärande, vilket  kan innbärar en användning  av digitala eller analoga  verktyg. Förskollärarna betonade att det centrala för användning av digital teknik var att det bidrar till barnens utveckling och lärande. Enligt förskollärarnas beskrivningar var kunskap, kompetens och nyfikenhet om digital teknik avgörande för hur de digitala verktyg kunde användas i undervisningen.

The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers describe the work with mathematics, linked to the responsibilities, to gain a deeper understanding of the conditions the children are given for mathematical learning.  The approach is qualitative. Six semi-structured interviews of preschool teachers were conducted, where the results were analyzed with Bronfenbrenner´s developmental-ecological systems theory. The results reveal differences in the preschool teachers´ descriptions of how mathematical teaching is conducted to create progression. It appears that proximal processes are created in planned teaching situations, everyday situations and through theme work. All teaching situations do not automatically start from the prevailing situation, the mikrosystem even if directions are always made. Based on the preschool teachers´ description that planned mathematical teaching is more aimed at the older children in the preschool. Greater need for supply of materials and resources is hereby described as required.  The planning time and documentation tools are described as important to ensure that teaching is carried out. Without documentation, it will be difficult to challenge and expand learning. Documentation tools in application, where curriculum goals can be linked are described to give a good overview of mathematics areas that have been worked on.  Dividing children into small groups creates good conditions for paying attention to all the children and following their progress. Children´s participation in teaching is described as the basis for being able to challenge the children further. Which when there are large groups of children is described as more difficult.  The study can contribute to an awareness among preschool teachers about which systems need to be developed and thus directions in the work with mathematics can be taken. Preschool teacher professional development is thus possible. A good mathematical foundation can thus be made possible, which benefits children’s future mathematical learning. / Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver arbetet med matematik, kopplat till deras ansvar, för att få djupare förståelse för vilka förutsättningar barnen ges till ett matematiskt lärande.  Ansatsen är kvalitativ. Sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare genomfördes, där resultatet analyserades med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. I resultatet framkommer skillnader i förskollärarnas beskrivningar av hur matematikundervisning bedrivs för att skapa progression. Det framkommer att proximala processer skapas i planerade undervisningssituationer, vardagssituationer samt genom temaarbete. Alla undervisningssituationer utgår inte automatiskt från den rådande situation, mikrosystemet, även om riktningar därtill alltid görs. Utifrånförskollärarnas beskrivningar framkommer att planerad matematikundervisning mer är riktat mot de äldre barnen i förskolan. Större behov av utbud av material och resurser beskrivs härmed krävas.  Planeringstiden samt dokumentationsverktyg beskrivs betydelsefulla för att säkerställa att undervisning bedrivs. Utan dokumentation blir det svårt att utmana och vidga lärandet. Dokumentationsverktyg i applikation, där läroplansmål kopplas beskrivs ge en god överblick av matematikområden som har arbetats med.  Indelning av barn i smågrupper framkommer skapa goda förutsättningar för att uppmärksamma alla barn och följa deras progression. Att barn är deltagande i undervisning beskrivs vara grunden till att kunna utmana barnen vidare. Vilket när det är stora barngrupper beskrivs vara svårare.  Denna studie kan bidra till en medvetenhet hos förskollärare om vilka system som behöver utvecklas och därmed kan riktningar i arbetet med matematik därtill tas. Förskollärarprofessionsutveckling blir härmed möjlig. En god matematisk grund kan därmed möjliggöras som gynnar barns framtida matematiska lärande.

This study focuses on the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool and preschool teachers' perceptions of this phenomenon. The purpose of the study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason about the youngest children's participation and influence in the planned teaching in preschool. A qualitative method with semi-structured interviews has been used to get answers to the study's purpose and questions. The collected empirical data was analyzed using a phenomenographic method approach. We have also used concepts from childhood sociological theory in the analysis of the outcome in order to gain a deeper understanding of the pre-school teachers' perceptions of the phenomenon.  The results show three categories in how the preschool teachers view the phenomenon of the youngest children's participation and influence in the planned teaching in the preschool. Within the category of the preschool teacher's approach, it emerged that the preschool teachers perceive that they need to be responsive and attentive to the youngest children. In the democratic approach category, it appears how the preschool teachers perceive that they are working to enable the youngest children to influence and participate. Two aspects emerged in the category of challenges. These are organizational challenges as well as the lack of the youngest children's verbal language. The study's conclusion shows that responsive and attentive educators are required, who are aware of the youngest children's way of communicating in order to enable the youngest children's participation and influence in the planned teaching. In conclusion, a well-planned organization is needed to enable the participation and influence of the youngest children. / Denna studie fokuserar på de yngsta barnens delaktighet och inflytande i denplanerade undervisningen i förskolan och förskollärares uppfattningar av dettafenomen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärareresonerar kring de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen i förskolan. En kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer har använts för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Deninsamlade empirin analyserades med hjälp av en fenomenografiskmetodansats. Vi har dessutom använt oss av begrepp från denbarndomssociologiska teorin i analys av utfallet för att få en djupare förståelsegällande förskollärarnas uppfattningar kring fenomenet.I resultatet framkommer tre kategorier i hur förskollärarna ser på fenomenet deyngsta barnens delaktighet och inflytande i den planerade undervisningen iförskolan. Inom kategorin förskollärarens förhållningssätt framkom det attförskollärarna uppfattar att de behöver vara lyhörda och inlyssnande gentemotde yngsta barnen. I kategorin demokratiskt förhållningssätt framgår det hurförskollärarna uppfattar att de arbetar för att möjliggöra för de yngsta barnensinflytande och delaktighet. Två aspekter framkom i kategorin utmaningar.Dessa är organisatoriska utmaningar samt avsaknaden av de yngsta barnensverbala språk. Studiens slutsats visar att det krävs lyhörda och inlyssnandepedagoger, som är medvetna om de yngsta barnens sätt att kommunicera föratt möjliggöra för de yngsta barnens delaktighet och inflytande i den planeradeundervisningen. Avslutningsvis behövs en välplanerad organisation för attmöjliggöra de yngsta barnens delaktighet och inflytande.

Abstract Title: Media and Information Literacy (MIL) in kindergarten: A phenomenological study of preschool teachers' perceptions, competencies and preconditions for the introduction of media information literacy (MIL) in preschool. Author: Paramaporn Erdtman Instructor: Janne Kontio Autumn Term 2016 Various studies have shown that there has been a great increase in the use of digital media for children of all ages, especially children of preschool age. A need for skills and knowledge in how we as educators should be able to help children manage digital media and information has become essential. In 2011, UNESCO presented the concept of media information literacy or MIL, which is a collective concept of media literacy and information literacy in a network society. According to state media council, MIL is a tool to enhance understanding and critical abilities and to manage the problems that will arise in everyday media. Such skills are essential in order for children to be able to exercise both their rights and their responsibilities in a democratic society. The purpose of this study is to examine the different conditions that exist amongst pre-school teachers which will help in introducing media - information literacy in the preschool context. The study is based on a quantitative method, i.e. survey and qualitative interviews. The study is aimed toward preschool teachers who have worked with digital tools in preschool. The result shows that there are positive opportunities for working with MIL in preschool. Preschool teachers have some understanding of the concepts of media and information literacy are about. Preschool teachers consider themselves to have the most of the important skills in order to bring MIL into the preschool. The result also indicates that children need more opportunities to create and communicate in intercultural dialogues and critical discussions with the help of digital media. Early childhood educators approach to children's use of digital media and information is a prerequisite to MIL's implementation in preschool. Early childhood educators are in favor of working with MIL's main points which they have already implemented in the preschool.

The purpose of this study is to gain understanding of when and how the preschool teacher is working with physics in preschool, and if there is any difference in the work depending on the age of the children. The survey was conducted with qualitative interviews with ten preschool teachers. The result of the survey showed that there are some differences and similarities in the work of physics in preschool depending on the age group you are working in. The activities chosen to make physics visible to the children, and how to help each other in different departments to get tips and advice for work with physics was different. The teachers of toddlers section (1-3) saw physics in everyday situations and tried to take advantage of these situations and they felt lonely in their planning of work with physics. While large children's departments (3-5) had planned activities and took advantage of physics in everyday situations with the work with physics and they had more collaboration between different departments. All teachers see the time they go to the forest as the planned time they have focused on natural sciences and physics. But physics is not usually visible during this time. / Syftet med detta examensarbete är att få en uppfattning om när och hur förskollärare arbetar med fysik i förskolan och om det är någon skillnad i arbetet beroende på vilken ålder det är på barnen i den barngrupp man arbetar. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader och likheter i arbetet med fysik i förskolan beroende på vilken åldersgrupp man arbetar i. Vilka aktiviteter man väljer för att synliggöra fysik för barnen och hur man tar hjälp av varandra på olika avdelningar för att få tips och råd inför arbetet med fysik skilde sig åt. Pedagogerna på småbarnsavdelning(1-3) såg fysik mestadels i vardagen och försökte ta tillvara på dessa situationer och de kände sig ensamma i sin planering kring arbetet med fysik. Storbarnsavdelningarna(3-5) hade däremot planerade aktiviteter men tog också tillvara på fysik i vardagen i arbetet kring fysik och de hade mer samarbete mellan avdelningar. Samtliga pedagoger ser den tid de går till skogen som den planerade tid som de har inriktad mot naturvetenskap och fysik. Men fysik synliggörs vanligtvis inte under denna tid.

Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda. / The purpose with this survey is to look at physics with the smallest children at the preschool, how it is perceived and how it is worked with. Do they have good materials to work with physics and do they feel that they can work with it? The method that is being used in this survey is interviews of the qualitative style. Four preschool teacher and two preschool directors was interviewed according to a schedule that was different if you were a preschool teacher or a preschool director. The result showed that the preschool teachers considered that they didn’t have that much knowledge in physics and that it was a little bit tricky to work with. To see which material that would fit best to use in a physics situation was perceived as hard by two teachers while two teachers thought that most materials could be used.

Redan i små barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klädaffärernas kategorisering av ”flick- och pojkprodukter”. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man är, och därmed ska ”göra”, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i åldrarna ett till tre år har tillgång till, ur ett genusperspektiv. Studien syftade även till att ta reda på hur förskollärare från respektive avdelning ser på och uppfattar den barnlitteratur som de använder sig av i sitt arbete med barn.Studien utgick från en i huvudsak kvalitativ metod där tre olika datainsamlingsverktyg användes för att samla in underlag till studien: fotografering av barnlitteratur, en översiktlig litteraturanalys av barnlitteratur samt kvalitativa intervjuer med förskol-lärare.Resultatet visade att de undersökta förskoleavdelningarnas bokutbud har dubbelt så många böcker om manliga karaktärer än om kvinnliga karaktärer. Dessa karaktärer skildras utifrån ett könstraditionellt perspektiv vilket på olika sätt förstärker den manliga dominansen. När det gäller förskollärarnas uppfattningar om barnlitteraturens betydelse och innebörd visade det sig att deras utsagor kännetecknas av ett dubbelt budskap där deras verbala medvetenhet inte praktiseras i deras handlingar, vare sig när det gäller val av barnlitteratur eller användning av barnlitteratur. / Already in the everyday of children, a traditional view of gender can be identified. For example how toys and clothing stores’ categorize products for girls respective boys. A categorization that I consider may direct children into the constructed picture of how one is, and therefore “does”, its gender. This essay aimed to investigate the selection of children’s literature at three pre-schools, that children between the ages of one and three, from a gender perspective. The purpose with this essay was also to find out how pre-school teachers, from each pre-school, comprehend the children’s literature that they use in their line of work.The essay is based mainly on a qualitative study that used three different types of methods to collect data as the study’s foundation: photography of children’s literature, a general literature analysis of children’s literature and qualitative interviews with pre-school teachers.The result showed that the book selections of the investigated pre-schools had double the amount of books about male characters than about female characters. These characters are portrayed from a stereotypical gender perspective that, in different ways, reinforces the male dominance. The result that pertains the pre-school teachers’ comprehensions of the importance and significance of children’s literature in pre-schools showed that their statements are characterized by a double message. A message where their verbal awareness does not show in their actions, not in the way they select children’s literature nor in the way they use children’s literature.

The purpose of this study was to investigate about preschool teacher’s descriptions and working methods regarding the bodily integrity of children. The choice of method became qualitative and five interviews with preschool teachers. The result of this study shows that the child’s bodily integrity is a human right and at the same time important to their self-esteem. When there are routines and a conscious way of working in the preschool, it is possible to prevent children from being offended, both by adults and by other children. In order to teach children about their and others' boundaries, preschool teachers need to be close and provide tools for the children so that they have the possibility to show or say no in their own way. As a preschool teacher, always reflecting on their profession, how to meet, talk and look at the child, it can help to ensure that children's rights are met, and the child is given a sense of value. / Syftet med denna studie var att studera förskollärares beskrivningar och arbetssätt kring barns kroppsliga integritet. Valet av metod blev kvalitativ och fem intervjuer med förskollärare ligger till grund för resultatet. I resultatet framkom det att arbetet med barns kroppsliga integritet är en rättighet för barn och samtidigt viktigt för deras självkänsla. När det finns rutiner och ett medvetet arbetssätt i verksamheten går det att undvika att barn blir kränkta, både av vuxna och av andra barn. För att lära barn om sin och andras gräns gäller det som förskollärare att finnas nära och ge verktyg till barnen så att de har möjligheten att på sitt sätt visa eller säga nej. Genom att som förskollärare alltid reflektera över sin profession, hur man bemöter, talar och ser på barnet kan det bidra till att barns rättigheter blir tillgodosedda och barnet får en känsla av värde.

The aim of the study is to contribute knowledge about the influence of children in preschool through the preschooler's perspective. I chose to use semistructured interviews to visualize preschooler's thoughts, perceptions and experiences regarding the influence of children in preschool. To my help I have three questions: How do preschool teachers view the influence of children? How does preschool teacher support children's influence in preschool? And what challenges does the preschool teacher describe in this work? My result shows that the children get influence in preschool activities to varying degrees depending on the conditions and the situation. Preschool teachers are awere of the obstacles that exist, but my study shows that they try to see opportunities instead and based on the conditions in the preschool practices, the preschool teachers work to give children influence. / Syftet med studien är att bidra md kunskap om barns inflytande i förskolan genom förskollärarens perspekiv. Jag valde att använda mig utav semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskollärarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter kring barns inflytande. Till min hjälp har jag tre frågeställningar: hur ser förskollärarna på barns inflytande? Hur stödjer förskolläraren barns inflytande i förskolan? Och vilka utmaningar beskriver förskolläraren i detta arbete? Mitt resultat visar att barnen får inflytande i förskolleverksamheten i olika utsträckningar beroende på förutsättningar och på situationen. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns, men min studie vsar att de försöker se möjligheterna istället och utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten arbetar förkollärarna för att ge barnen inflytande.

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om hur förskolan anpassas för barn i behov av särskilt stöd och om detta stöd främjar inkludering i verksamheten. Studien baseras på följande frågeställningar: Hur uppmärksammas och utreds behov av stödinsatser hos barn i behov av särskilt stöd, enligt förskollärare? Vilka möjligheter kan det praktiska arbetet skapa för att inkludera barn i behov av särskilt stöd och ge dem det stöd de behöver, enligt förskollärare? Hur beskriver förskollärare att de följer upp stödinsatser som ges? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och utgår ifrån systemteori och sociokulturellt perspektiv. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer vid två olika förskolor i en kommun i norra Sverige. Resultatet i vår studie visar att förskollärarna har ett liknande arbetssätt i utredningen av stödinsatser för barn av särskilt stöd. Samtliga förskollärare beskriver vikten av att ha ett nära samarbete med specialpedagog, samt vårdnadshavarna. I resultatet framgår det att förskollärarna anser att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska gynna hela barngruppen. De stödinsatser som görs för barnet ska enligt förskollärarna delas in i delmål för att möjliggöra barnets utveckling och lärande. För att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd, blir slutsatsen att förskollärare behöver utgå ifrån en gemensam barnsyn samt förhållningssätt.