The essay is a study concerning mathematics teaching in preschool; which type of mathematics preschool teachers visualise in practice in preschool teaching, and preschool teachers’ view on the subject of teaching math. The study marks the importance of the existence of mathematics teaching in preschool, as well as its positive effect on childrens’ future attitude towards mathematics. Therefore this subject can be considered as highly relevant to further contribute with information to both people who work in preschool and those who don't.  To collect data for the study, telephone interviews were conducted with preschool teachers, and digital questionnaires were sent out to the same target group. The data is analyzed with the conventional content analysis as a tool and an examination of the results is also made in relation to the developmental pedagogical perspective.  The results that have emerged show that in spontaneous teaching, mathematics is integrated by taking advantage of the surrounding environment. Furthermore, in the planned teaching situations it was made clear that the mathematics teaching occured by using prepared mathematical materials, forming thematic projects or during a predetermined teaching time. Similarities can be seen in the type of mathematics that was emphasized; the preschool teachers mentioned numbers, symbols, shapes, quantities and placement words as central. All preschool teachers express a favorable view of mathematics, regardless of previous experiences. In addition, they also believe that their attitude affects the children's view on the subject and what enjoyment the children see in it. This goes hand in hand with all of the participants’ valuing of forming a positive foundation in mathematics for the children to further work on during the school years.

Detta är en kvalitativ studie som använder sig av semistrukturella intervjuer samt den sociokulturella teorin. De begrepp som blir viktiga för studien är stöttning, proximal utvecklingszon, mediering, och Vygotskijs syn på lek.  Syftet är att ta reda på vilket sätt förskollärare resonerar kring sitt deltagande i barns fria lek. För att vårt syfte ska kunna besvaras ställer vi följande frågor: I vilka leksituationer träder förskollärare in i barnens fria lek?  Vilket syfte har förskolläraren när hen går in i barnens fria lek?  Vilka strategier använder förskollärare sig av för att komma in i barnens fria lek? Resultatet visar att begreppet fri lek är svårt och tolkas på olika sätt. Förskollärares deltagande sker oftast när barnen behöver stöttning eller hjälp. Slutsatsen för denna studie visar att beroende på vilken syn förskolläraren har på lek, kan all fri lek generellt sett vara lek eller uppfattas som lek. / This is a qualitative study that uses semi-structural interviews and the socio-cultural theory. The concepts that become important for the study are support, proximal developmental zone, mediation, and Vygotsky's view of play.  The purpose is to find out in what way preschool teachers reason about their participation in children's free play. In order for our purpose to be answered, we ask the following questions: In which play situations do preschool teachers enter the children's free play? What is the purpose of the preschool teacher when she enters the children's free play? What strategies do preschool teachers use to enter children's free play?  The results show that the concept of free play is difficult and is interpreted in different ways. Preschool teachers' participation usually takes place when the children need support or help. The conclusion of this study shows that depending on the preschool teacher's view of play, all free play can generally be play or perceived as play.

The purpose of the study is to increase knowledge about how newly licensedpreschool teachers work with children's literature and how they reflect on thiswork. The study examines what happens to the knowledge acquired duringpreschool teacher education, especially the knowledge that deals withchildren's literature. Qualitative semi-structured interviews were used toconduct a total of five interviews with legitimate preschool teachers from fourdifferent preschools. A qualitative content analysis was used to analyze thedata that emerged. The results show that preschool teachers believe that theireducation contained relevant knowledge about how preschool teachers canwork with children's literature. The study shows that preschool teachers viewtheir knowledge of children's literature positively and that their work withchildren's literature permeates the preschool's pedagogical activities. One ofthe conclusions that emerges is that children's literature in preschool is used inseveral different ways and not just as reading aloud at rest. The results alsoshow that newly licensed preschool teachers believe that they have goodconditions for working with children's literature in preschool. The work withchildren's literature is often planned together with the work team and theimportance of the group is emphasized. This is positive for the preschoolteaching profession as it shows how preschool teachers work with children'sliterature. / Syftet med studien är att öka kunskapen om hur nylegitimerade förskollärarearbetar med barnlitteratur samt hur de reflekterar kring detta arbete. Studienundersöker vad som händer med de kunskaper som tillägnas underförskollärarutbildningen, framför allt de kunskaper som handlar ombarnlitteratur. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för attgenomföra totalt fem intervjuer med legitimerade förskollärare från fyra olikaförskolor. För att analysera den data som framkom, användes en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna anser att deras utbildninginnehöll relevant kunskap om hur förskollärare kan arbeta med barnlitteratur.Det framkommer i studien att förskollärarna ser positivt på sin kunskapgällande barnlitteratur och att deras arbetet med barnlitteratur genomsyrarförskolans pedagogiska verksamhet. En av slutsatserna som framkommer äratt barnlitteratur i förskolan används på flera olika sätt och inte bara somhögläsning vid vilan. Resultaten visar också på att nylegitimerade förskollärareanser att de har goda förutsättningar till att arbeta med barnlitteratur iverksamheten. Arbetet med barnlitteratur planeras ofta tillsammans medarbetslaget och gruppens betydelse betonas. Det här är positivt förförskolläraryrket då det visar på hur förskollärare arbetar med barnlitteratur.

Syftet med denna studie är att ge ett kunskapsbidrag inom förskollärares förståelse av pedagogiskt ledarskap gentemot kollegor. Studien är baserad på kvalitativ metod, där vi genom semistrukturerade intervjuer undersöker förskollärares uppfattningar av -och förutsättningar för-deras ledarskapsuppdrag gentemot kollegor. Med hjälp av våra frågeställningar hoppas vi kunna konkretisera och synliggöra syftet. Resultatet presenteras utefter tre huvudrubriker; Pedagogiskt ledarskap som begrepp, Pedagogiskt ledarskap gentemot kollegor samt Pedagogiskt ledarskap i utbildning. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys för att synliggöra diskurser inom förskollärares uppfattning av det pedagogiska ledarskapet gentemot kollegor samt genom de diskursanalytiska begreppen hegemoni och antagonism. Granströms modell för teamorganisation tillämpas för att synliggöra förskollärares roll i ett arbetslag då det kan ses påverka innebörden av det pedagogiska ledarskapet. Resultatet visar på olika diskurser inom det pedagogiska ledarskapet. En där syftet ses som kopplat till kollegors välmående, och en där det pedagogiska ledarskapet fokuserar på verksamhetens undervisning. Studiens resultat lyfter en diskussion om förskollärares roll som ledare i arbetslaget där olika förhållningssätt krockar med varandra. Vidare diskuteras förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet där strukturella faktorer samt kommunikation ses som betydande för ledarskapets genomförande.

Studien vill belysa förskollärares syn på språklig undervisning i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Undervisningsbegreppet är ett relativt nytt och svårdefinierat begrepp som tillkommit förskolans läroplan och är därför i behov av mer forskning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där fem förskollärare har intervjuats och där resultatet utgjorts med hjälp av en systematisk innehållsanalys av informanternas svar. I analysen har det sociokulturella perspektivet legat till grund samt tidigare forskning på ämnet. Resultatet visade på att undervisning i förskolan är beroende av förskollärares förhållningssätt och deras närvarande gentemot barnen för att upptäcka barns intressen och på så sätt kunna planera en undervisningssituation som främjar barns lärande. Detta visade sig även vara en utmaning i arbetet med de yngsta barnen då förskollärarna uttryckte det utmanande att skapa undervisning utifrån barnens intresse och samtidigt utgå från ett förutbestämt syfte för undervisningen. Ytterligare en utmaning med ett bedriva undervisning med de yngsta barnen har visat sig handla om hur rutiner såsom matsituationer, vila och personalens schema tenderar att komma i vägen för undervisningen.

Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens innebär utifrån förskollärares användning av digitala verktyg samt hur de beskriver sin digitala kompetens. Den teoretiska utgångspunkten i studien är design för lärande med centrala begrepp som meningserbjudande, multimodalt lärande samt iscensättning av lärande. Frågeställningarna som har besvarats i studien är: Hur använder förskollärare digitala verktyg i sin undervisning och vilka digitala kompetenser har de? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av en enkät med fasta svarsalternativ samt kompletterande öppna frågor som har delats på olika forum för förskollärare på internet. Enkäten har besvarats av 100 förskollärare från stora delar av Sverige.Resultatet av enkäten visar att de flesta förskollärare använder digitala verktyg minst en gång i veckan i sin undervisning och mer än hälften av förskollärarna önskar att använda digitala verktyg oftare. Digitala verktyg används främst som ett pedagogiskt verktyg och till att utforma lärmiljöer samt dokumentation av verksamheten. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att det har god eller mycket god digital kompetens och anser att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt uppdrag. Ungefär hälften av förskollärarna vill utbilda sig mer inom digitala verktyg. Endast en liten del av förskollärarna har en negativ inställning till digitala verktygs roll i förskolan. Resultatet visar att utvecklingen av digitalisering i förskolan går framåt men resultatet visar att förskollärare efterfrågar mer utbildning och ett kollegialt lärande inom digitala verktyg.

This study describes transitions from preschool to preschool class. The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers perspectives on their work of adapting transition processes to individual children´s needs and conditions. The focus of the study is preschool teachers descriptions/statements of their work. To answer the research questions qualitative interviews were done with five preschool teachers, from five different preschools. The study´s theoretical starting points are attachment theory and co-produced leadership. The results and conclusions show that the preshool teachers´work of adapting transition processes is conducted in different ways. This study contributes with the knowledge that it is complex to adapt transition processes for children individually and how the work is conducted can affect equivalence. / Den här studien beskriver arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångsprocesser till enskilda barns behov och förutsättningar. Fokus ligger empiriskt på deras beskrivningar/utsagor av sitt arbete. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, från fem olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är anknytningsteorin och samproducerat ledarskap. Resultat och slutsatser visar att förskollärarnas arbete med att anpassa övergångsprocesser bedrivs på olika sätt. Den här studien bidrar med kunskap om att det är komplext att individanpassa övergångsprocesser för barn och att sättet som arbetet genomförs på kan påverka likvärdigheten.

The aim of this study is to increase knowledge about preschool teachers´ views on the place of chemistry in preshool and how this according to them is made visible in their work. Data was collected through qualitative interviews with five preschool teachers. A thematic analysis of the data identified categories in the preschool teachers´ views on the place of chemistry in preschool. The result of the study shows three arguments for chemistry in preschool. The arguments are: everyday connection, the preschool curriculum and learning for the future. The results also show that the preschool teachers do not teach much chemistry in preschool. They find chemistry difficult and they think that the curriculum is difficult to interpret. Recommendations to preschools is to think about their view on chemistry and how it can affect their teaching in chemistry. Another recommendation is to discuss with their colleauges about the meaning of chemical processes to come to an mutual understanding. / Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares syn på kemins plats i förskolan samt hur detta enligt dem synliggörs i deras arbete. Datainsamlingen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. En tematisk analys av data gjorde att kategorier i förskollärarnas syn på kemins plats i förskolan kunde identifieras. Resultatet visar tre argument för kemi i förskolan. Argumenten är: vardagskoppling, förskolans läroplan och lära för framtiden. Resultatet visar även att förskollärarna inte arbetar mycket med kemi i förskolan. De anser att kemi är svårt och att läroplanen är svår att tolka. Rekommendationer för verksamheten är att själva fundera över sitt sätt att se på kemi och hur detta kan påverka kemiundervisningen. En annan rekommendation är att tillsammans i arbetslaget komma fram till en gemensam förståelse för betydelsen av enkla kemiska processer.

Med utgångspunkt i samhällets problematik av ökande sexualbrott, och barns sexualitet som tabubelagt ämne, har vi formulerat studiens syfte. Vi syftar på att om barns sexualitet lyfts tidigt på ett positivt sätt utvecklar barn en sund syn på sexualitet i framtiden. Således vill vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till, samt arbetar med, barns sexualitet och syn på sina intima kroppsdelar i förskolan. Studiens teoretiska referensram bygger på Foucaults makt- och diskursbegrepp samt Freuds psykoanalytiska teori. Vår undersökning utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Studiens resultat visar att barns sexualitet uttrycks i relation till naturligt och onaturligt, dels indirekt dels direkt i tal. Resultatet visar även att förskollärarna endast arbetar med barns sexualitet i förskolan om barnen själva initierar det samt beroende på vad för sorts sexuella aspekter det handlar om. Det kan även utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter föräldrar-, kultur- och åldersaspekter som möjligt hinder i avseende deras arbete med barns sexualitet. Slutligen visar resultatet att arbetslagets funktion samt litteraturen är två delar som framförs centrala av förskollärarna i deras arbete med barns sexualitet.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och tolka förskollärares livsberättelser kring deras upplevelser av arbetet med barns modersmål. Detta för att tidigare forskning och beprövade erfarenheter har visat att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring barns olika modersmål i verksamheten, då de hellre väljer att lyfta fram det gemensamma i verksamheten än barns enskilda olikheter. Studiens forskningsfrågor är därmed: Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med barns modersmål? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärarna att det finns inom arbetet med modersmål? Vår studie grundar sig i fenomenologisk hermeneutik som teori. För studien innebär det en kombination av både fenomenologin och hermeneutiken, detta genom förskollärarnas beskrivningar kring deras upplevelser utifrån sin egen livsvärld medan våra tolkningar och förståelser av deras beskrivningar utgår ifrån hermeneutiken. Studien utgår från halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkommer det en utmaning med att balansera mellan barngruppens behov och barnens enskilda behov. Studien kom även fram till att förskollärarnas inställningar och kunskaper påverkade om barn fick ta del av deras egna modersmål i verksamheten. Studiens slutsats visade på att barns modersmål har en stor påverkan i deras lärande och utveckling, och det är förskollärarnas ansvar att lyfta och arbeta med barns modersmål i verksamheten.