I den svenska förskolan har alla barn rätt till en likvärdig utbildning och att få sina behov tillgodosedda. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har av barn i behov av särkilt stöd och för hur de arbetar för att inte exkludera dessa barn. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har förskollärare av barn i behov av särkilt stöd? Vilka erfarenheter har förskollärare om exkludering och inkludering av barn i behov av särkilt stöd? Metodiska ansatsen i denna studie har varit kvalitativ och empirin som samlats in var genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att förskollärare är överens om att förskolans läroplan inte ger något stöd för hur de ska arbeta med barn i behov av särkilt stöd. Det framkommer i resultatet att förskollärare har en del erfarenheter, men att de inte har tillräcklig kompetens för hur de ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det framkommer även att förskollärarna får stöd av olika instanser, men på olika vis och att inkludering innebär en mer likvärdig och rättvis utbildning. Sammanfattningsvis är detta område övergripande stort och för att kunna möta barn i behov av särkilt stöd bör förskollärares kompetensutveckling öka.

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

In this current study, discussions were conducted in three focus groups with preschool teachers. In each focus group, two preschool teachers from two municipal preschools in a medium-sized city participated. The purpose of the research was to create a basic knowledge of how rough-and-tumble play (R&T) are perceived, interpreted and handled by preschool teachers. The cultural-historical theory of Vygotsky is used as a theoretical basis for this study. The results show that among preschool teachers there is a tendency to allow this kind of play in a limited form. The results also highlight the preschool teachers' insecurity in relation to children's rough-and-tumble plays. That uncertainty can take place because R&T games require a balance between being allowed, restricted and forbidden during a game. Furthermore, preschool teachers' awareness of the connection between their experiences and the approaches described about R&T plays are demonstrated. A lack of preschool teachers' consensus on R&T games also emerged in the study. / I den aktuella studien genomfördes diskussioner i tre fokusgrupper med förskollärare. I varje fokusgrupp deltog två förskollärare från två kommunala förskolor i en mellanstor stad. Forskningssyftet var att skapa en grundläggande kunskap om hur bråklekar uppfattas, tolkas och hanteras av förskollärare. Den kulturhistoriska teorin av Vygotskij användes som en teoretisk grund för den här studien. Resultatet visar att det bland förskollärare finns en tendens att tillåta bråklekar i en begränsad form. I resultatet lyfts även förskollärares osäkerhet gentemot barns bråklekar. Den osäkerheten kan uppkomma eftersom bråklekar kräver en balans mellan att vara tillåten, begränsad och förbjuden under en lek. Vidare påvisas förskollärares medvetenhet om en koppling mellan deras erfarenheter och de föreställningar som beskrivs kring bråklekar. En brist på förskollärares samsyn kring bråklekar framkom i studien.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förståelse och tillämpning för förhållningssättet lågaffektivt bemötande och dess möjligheter att främja en inkluderande förskolemiljö. Genom att utforska hur förskollärare tillämpar lågaffektivt bemötande i förskolans praktik och vilka effekter det kan ha, strävar studien efter att bidra till ökad kunskap om strategier för att skapa en inkluderande förskola för alla barn. För att undersöka detta har sex förskollärare intervjuats genom semistrukurerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på tre olika perspektiv, som tillämpas för att analysera förskollärarnas förhållningssätt och bemötande gentemot barn vid utmanande situationer, samt hur detta kan bidra till inkluderande såväl som exkluderade strukturer i förskolan. Resultatet indikerar att förskollärare ser inkludering som en central del av sitt arbete, kopplat till begrepp som delaktighet, trygghet och gemenskap. Lågaffektivt bemötande används som en strategi för att skapa en positiv miljö, där förskollärare betonar vikten av att bevara lugnet och undvika maktkamp. Fördelarna inkluderar en minskning av konfliktsituationer och främjar en positiv och trygg inlärningsmiljö. Utmaningar identifierades, såsom anpassning till ett nytt förhållningssätt samt att balansera empati med att sätta tydliga gränser. Resultaten bidrar till förståelsen av förskollärares praktik och deras roll i inkluderingsarbetet, vilket kan vara vägledande för utvecklingen av effektiva strategier för att stödja inkludering i förskolemiljön.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare erfar sina möjligheter att påverka barns självkänsla. För att bidra med ökad kunskap och förståelse kring arbetet med att stärka barns självkänsla, då det påverkar barns inflytande och delaktighet i sin vardag som är en del av förskolans demokratiuppdrag. Intervjuer används som metod för att undersöka förskollärarnas upplevelser samt vilka möjligheter och utmaningar de ser i arbetet med barns självkänsla. Det framkommer i analysen att förskollärarnas förhållningsätt är en viktig faktor i arbetet med barns självkänsla. Förhållningsättet ligger till grund för hur förskollärarna bygger upp relationer och samsynen förskollärarna får om barn. Förskollärarna beskriver samsynen som betydelsefull där en gemensam barnsyn och arbetssätt i arbetslaget upplevs gynna barns skapande av en god självkänsla och tilltro till den egna förmågan. Vidare visar analysen att förhållningsättet som förskollärarna väljer speglar hur de verkar som förebilder och ger barn förutsättningar till att tro på sig själva. Vilket gör det möjligt för barn att skapa förmågor till att våga göra sin röst hörd, för att vara delaktiga och få inflytande i utbildningen. / The purpose of the study is to describe how preschool teachers experience their opportunities to influence children's self-esteem. To contribute with increased knowledge and understanding of the work to strengthen children's self-esteem, as it affects children's influence and participation in their everyday lives, which is part of the preschool's democracy mission. Interviews are used as a method to investigate the preschool teachers' experiences and what opportunities and challenges they see in working with children's self-esteem. It appears from the analysis that the preschool teachers' approach is an important factor in the work on children's self-esteem. The approach forms the basis for how preschool teachers build relationships and the consensus preschool teachers get about children.The preschool teachers describe the consensus as important where a common view and working methods in the work team are perceived to favor children's creation of a good self-esteem and confidence in their own abilities. Furthermore, the analysis shows that the approach that preschool teachers choose reflects how they act as role models and gives children the conditions to believe in themselves. Which makes it possible for children to create the abilities to dare to make their voice heard, to be involved and gain influence in education.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.

Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. / The purpose of this phenomenographic study is to shed light on preschool teachers' perceptions of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data. The phenomenon of the study consists of physical activity and has been analyzed through Eriksson's (1999) phenomenographic analysis scheme. The phenomenon has been delineated into three different descriptive categories of perceptions based on the purpose and questions of the study. These descriptive categories, along with their respective subcategories, represent the overall outcome space of the study.The results of the study show that the preschool teachers regard physical activity as an important part of children's health. They emphasize the importance of their own approach when it comes to creating opportunities and overcoming obstacles for the children's physical activity in the indoor environment. By suggesting and offering the children opportunities for physical activity and by valuing the children's influence by actively listening to their wishes, the preschool teachers consider that they satisfy the children's rights to physical activity.The study's conclusion is that preschool teachers' perceptions and attitudes regarding physical activity have a direct impact on the environments and the opportunities created for children to be physically active, which also affects the realization of children's rights to physical activity in the preschool's indoor environment.

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger i förskolan anser är önskvärd samt icke önskvärd lek i förskolans verksamhet. Studien förankrar sig i Basil Bernsteins (1924–2000) teori om inramning. Det insamlade materialet består av tolv stycken intervjuer med verksamma pedagoger och deras utsagor kring vad de anser är önskvärd och icke önskvärd lek i förskolan. Resultatet visade att det var lättare för pedagogerna att beskriva vad de ansåg var icke önskvärd lek än önskvärd lek. Det mest centrala i resultatet om önskvärd lek var att pedagogerna ansåg att önskvärd lek är lek som är inkluderande där alla barn får vara med. Sett till vad pedagogerna ansåg var icke önskvärd lek så var det främst lek där barnen riskerar ta fysisk eller emotionell skada. Enlig vår analys kunde samma typ av lek omslutas antingen av en stark eller en svag inramning utifrån de intervjuade pedagogernas svar. / The purpose of this study is to investigate what active educators in preschool consider is desirable and undesirable play in preschool activities. The study is rooted in Basil Bernstein's (1924–2000) theory of framing. The collected material consists of twelve interviews with active educators and their statements about what they consider is desirable and undesirable play in preschool. The result showed that it was easier for educators to describe what they considered is undesirable play than desirable play. The most central thing in the result about desirable play was that the educators considered that desirable play is play that is inclusive where all children can participate. Seen to what the educators considered about undesirable play it was mainly play where the children could risk taking physical or emotional harm. According to our analysis, the same type of play could be embraced either by a strong or a weak framing based on the interviewed educators response.

Undersökningens syfte är att synliggöra förskollärares upplevelser gällande att kunna tillgodose varje enskilt barns behov i förskolan samt att problematisera de faktorer som påverkar huruvida förskollärare kan tillgodose dessa. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare där fokuset var att synliggöra aktörernas upplevelser och vad som ansågs var viktigt  för att kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Eftersom de pedagogiska relationerna mellan förskollärare och barn är centrala när det gäller förskollärares arbete med barnens behov, inramas studien teoretiskt med den relationella pedagogiken. Studien bygger på en kvalitativ ansats och analysen följde en abduktiv logik där datamaterialet analyserades på ett systematiskt sätt utifrån det teoretiska ramverket. Det resultat som presenteras i studien synliggör förskollärares syn på begreppet “varje enskilt barns behov” samt de faktorer studiedeltagarana anser ligger till grund för och skapar förutsättningar  för att de ska kunna tillgodose varje enskilt barns behov. Den påverkansfaktor som de förskollärare som intervjuats främst syftade på som en bidragande orsak var personalbristen, både sjukfrånvaro samt förskolans grundbemanning. Detta kan ibland upplevas leda till tidsbrist som i sin tur gör det svårt att skapa och upprätthålla relationer till vart och ett av barnen och därmed också påverka i vilken utsträckning varje enskilt barns behov kan tillgodoses. Att inte kunna bidra till varken relationsskapandet eller att tillgodose varje enskilt barns behov i önskad omfattning framställs av de förskollärare som intervjuats som påfrestande och upplevs som ett misslyckande.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö. För att fånga upp hur förskollärare resonerar kring hur de närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö så har intervjuer genomförts. Studiens teoretiska perspektiv utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare närmar sig barns perspektiv genom ett medvetet förhållningssätt där de närmar sig barnen fysiskt och försöker förstå omgivningen genom barnens glasögon. Förskollärarna använder även flera metoder som att planera för att kunna närma sig barns perspektiv, aktiviteter där de agerar för att underlätta för barnen att få utrymme att utrycka sina perspektiv samt dokumentation för att både synliggöra barnens perspektiv samt fånga upp barnens perspektiv för att kunna använda det i verksamheten. Resultatet visar även att ett antal förskollärare upplever möjligheter i utomhusmiljön vilket kan främja utomhusundervisning samt att ett antal förskollärare upplever utmaningar med utomhusmiljön vilket kan utmana utomhusundervisningen.