Tidigare forskning visar att bråklekar är viktiga för barns kognitiva utveckling och sociala kompetens, där barnen är beroende av välutbildade, erfarna och kompetenta förskollärare. Att se och förstå leken/bråkleken är att förstå människan, eftersom människan är en lekande varelse. Vårt syfte med denna studie är att få en inblick i hur några förskollärare agerar och resonerar kring bråklekar. Vid sju olika tillfällen blev sex bråklekar observerade, åtta förskollärare blev intervjuade och fem förskollärare svarade på “intervjufrågorna” via en enkät. Genom att observera förskollärarna tillsammans med barn i deras bråklekar och sedan intervjua förskollärarna fick vi en tydligare bild på vad de gjorde och vad de sa att de gjorde. Intervju- och enkätsvaren samt observationer har kategoriserats och har sitt ursprung i studiens frågeställning, där alla kategorier är av vikt, för att få en helhetsbild utifrån studiens syfte. Resultatet visade att tre av de 13 tillfrågade respondenterna inte använder sig av begreppet bråklek när barnen sprang omkring och skrek med varandra. De andra tio förskollärarna använde sig av begreppet bråklek och tyckte det var jobbigt när barnen bråklekte, men barnen fick ändå leka dessa lekar eftersom respondenterna såg vad barnen lärde sig när de bråklekte. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23</p>

The aim of this study was six preschool teacher´s notions towards reading, children´s literature and children´s reading experience in a preschool environment. We performed six qualitative interviews, at six different locations, in two different Swedish municipalities. The questions asked during the interviews were influenced by past research and some observations made in the preschool environment in connection with the interviews. We focused our inquiries on teachers reading with children, and here we choose our wording with care. A teacher can be said to read “with” or “to” children, and we have throughout this study found that reading with children is to prefer. When our informants described the amount and type of literature that are available in their preschools, we found that it varies, and that teachers tend to choose the literature when they want the reading to be educational, and children are allowed to influence the choice of literature when the purpose of the reading is to relax. We have seen tendencies in our interviews that reading teachers either perceive reading as educational or relaxing. We believe however that children´s experience always is educational to some extent during reading. The preschool teachers we interviewed all agree that reading at an early age is important, and that children should have a wide collection of literature to choose from. Children´s “play reading”, where they engage in reading as individuals, or in a group, is an important step in their emergent literacy (Norling, 2015). Our interviewed preschool teachers stated, and so do we believe, that the preschool arena is where children can build the foundation of their life as reading and writing individuals. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Vi har genom denna studie undersökt hur förskollärare kan stödja barn med problemskapande beteende. Skolinspektionens kvalitetsrapport från november 2017 visar att förskolepersonal saknar ett gemensamt förhållningssätt och kunskaper gällande stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd. Samtidigt lyfter läroplanen för förskolan fram att förskollärare ska möta varje barn utifrån deras individuella behov. Det är därför viktigt att förskollärare och annan personal i förskolans verksamhet har ett gemensamt förhållningssätt och kunskap om olika strategier som kan stödja barn med problemskapande beteende. För att besvara frågeställningen har kvalitativa intervjuer gjorts med sju förskollärare. I resultatet definieras problemskapande beteende, strategier som används redovisas samt vikten av förskollärares gemensamma förhållningssätt. Resultatet visar att förskollärare definierar problemskapande beteende på olika sätt och är situationsbundet. Det finns många olika strategier i verksamheten och dessa anpassas efter individens behov samt situationer. I arbetslaget är det viktigt att det finns en samsyn om hur stöd ska formas till de barn som har ett problemskapande beteende. I slutdiskussionen behandlades de tankar som uppkommit under studiens gång samt hur vi tror att den fortsatta forskningen inom området kan utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka hur 18 barn ser på inflytande ur deras perspektiv i förskolan. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barnen relaterar sitt inflytande som mest i den fria leken. Barnen i studien verkar förvänta sig att pedagogerna ska lyssna mer, se från deras perspektiv och vara närvarande. Slutsatsen visar, genom barns uppfattningar, att pedagogers förhållningssätt är viktig för barns möjligheter till inflytande.

Syftet med studien är att belysa hur talraden kan användas i samlingar, med fokus på de yngre barnen. Talraden innebär att barn kan behärska siffrornas ordning. Observationer av samlingar i förskolan har genomförts för att få svar på studiens frågeställningar. I studien är barnen tre till fem år. Studien utgår ifrån en induktiv analys där mönster och variation i den insamlade empirin har bildat olika kategorier som är en matematisk inriktad samling, matematiska miljöer, talens användning i olika situationer, förskollärares förhållningssätt till matematiken samt talradens användningsområde. Resultatanalysen visar att förskollärare vid de valda förskolorna använder talraden på olika sätt, bland annat för att förtydliga olika matematiska begrepp. Hur förskollärare har en matematiskt inriktad samling skiljer sig också åt då syftet med samlingen avgör hur den ser ut. Diskussionen tar upp en aspekt om hur nollan inte uppmärksammas i de olika samlingarna vilket kan tyda på att förskollärare har bristande kunskap om vad talraden innebär. Utifrån studien har en övergripande slutsats dragits att det går att använda matematik i förskolan på många olika sätt och att det främst handlar om att barn ska vara delaktiga och nyfikna i samlingarna. Det är också av stor vikt att förskollärare inser att deras framförande av och förhållningssätt till matematik är en del i barns utveckling och lärande.

The preschool yard - A qualitative study of two preschool playgrounds focusing on children's free play. Studiens syfte är att belysa förskolegårdarnas utformning och vilka möjligheter och begränsningar gårdarna kan ge i relation till barns fria lek, utifrån barns perspektiv samt förskollärares perspektiv. Men också ta reda på vad det förekommer för lekar på förskolegårdarna för att synliggöra gemensamma mönster i barns fria lek på förskolegård 1 och 2. Frågeställningarna är:• Vilka möjligheter och begränsningar finns det för barns fria lek på de två förskolegårdarna utifrån barns perspektiv och förskollärares perspektiv? • Vilka eventuella mönster vad gäller barns fria lek på förskolegården finns det på förskola 1 och förskola 2? De teoretiska ramverken som ligger till grund för vår undersökning är det sociokulturella perspektivet och miljöpsykologi där affordance, mediering och artefakter framkommer, vilket därför är centrala begrepp i undersökningen. Metodvalet för detta arbete är intervjuer med barn och förskollärare, samt observationer av barns fria lek på två olika förskolegårdar. Undersökningen visar både att det uppstår olika lekar beroende på vilken miljö barnen har tillgång till och vilka material som finns på förskolegården, men även att samma lekar till viss del förekommer fast förskolegårdarnas utformning är olika, exempelvis olika typer av rollekar. Det vill säga att beroende på hur förskolegården är utformad både begränsar och möjliggör den barnens fria lek.

Datorplattor har i dagens samhälle en hög status och är något som många kommer i kontakt med till vardags och interagerar med. På grund av detta har den senaste läroplanen för förskolan dessutom uppdaterats och innehåller mer kring användningen av digitala verktyg än den föregående läroplanen. Barn ska i förskolans utbildning, enligt den gällande läroplanen, erbjudas möjligheter till att utveckla digital adekvat kompetens. Det betyder att barn ska få chanser till att utveckla de kunskaper som de behöver för att kunna möta de digitala verktygen som de stöter på i deras vardag. Denna studie har som syfte att ta reda på hur förskollärare resonerar kring användningen av datorplattor och barns delaktighet vid användningen av datorplattor. Studien ska redogöra för hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolans verksamhet och hur detta påverkar barns samspel och samarbete.Metoden som användes för datainsamling var semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärarna resonerar och använder sig av digitala verktyg i förskolans verksamhet. Intervjuerna skedde via videosamtal och skriftligt via mejl med förskollärare i olika kommuner i Sverige. Resultaten i studien har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt, med fokus på datorplattor som ett kulturellt redskap som medierar och stöder lärande (scaffolding).Resultaten i studien visar på hur olika förskollärare arbetar med de digitala verktygen, och hur de får med barnens delaktighet i detta arbete. Majoriteten av förskollärarna uttryckte att de tyckte arbetet med datorplattor ska ske som ett kompletterande verktyg i deras undervisning och att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte i den pågående aktiviteten med datorplattor. Studiens resultat har lett in till en diskussion om hur arbetet med datorplattor kan se ut i förskolan. Diskussionen har varit i relation till den tidigare forskningen som behandlat arbetet med datorplattor i förskolans verksamhet och studiens forskningsfrågor.

I det här examensarbetet var syftet att utforska hur några förskollärare uppfattar begreppen delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och hur de arbetar med detta i praktiken. I studien fokuseras maktstrukturer och normerande praktiker som råder i förskolan och hur dessa kan ha en negativ inverkan på barns möjligheter att göra sin röst hörd och få ett reellt inflytande över sin vardag. Studien belyser hur dessa maktstrukturer och dominerande diskurser kan rubbas genom att inta ett barnperspektiv. För detta syfte genomfördes den kvalitativa studien på tre olika avdelningar och förskolor och med barn mellan 1–5 år där både intervju av en förskollärare och observation av en samlingssituation genomfördes. Resultatet pekar på att förskollärares förhållningssätt, de normerande praktikerna påverkar barnens möjligheter till delaktighet och inflytande samt att yttre faktorer som personalbortfall, tidspress och stora barngrupper utgör hinder för att utföra det demokratiska uppdraget som framhålls i förskolans läroplan. En övergripande slutsats som kan dras utifrån arbetet är att barns delaktighet generellt är inskränkt.

I detta examensarbete får du ta del av hur förskollärares kompetens inom det specialpedagogiska området, vilket krävs för utfärdande av förskollärarexamen och i enlighet med styrdokument, stämmer överens med förskollärares egen uppfattning om sina förutsättningar när det kommer till att ge stöd och stimulans till alla barn i förskolan. Studien avsåg att spegla förskollärares egen syn på sin kompetens i relation till specialpedagogiska insatser i förskolans verksamhet, vilka möjligheter som ges till kompetensutveckling samt hur begreppet specialpedagogik kan förstås. Slutligen fanns även ett intresse att urskilja hinder i förskolans praktik inom ämnet samt hur dessa förklaras av respondenterna. Respondenterna i studien har genom en kvalitativ webbaserad enkät svarat på ett antal frågor som berör innehållet. I resultatet framkommer det att erfarenhet och utbildning framstår som goda bidragande faktorer i mötet med alla barn. En slutsats utifrån studiens resultat är att kompetens hos förskollärare har en central betydelse för att fullfölja lärandeuppdraget i relation till barns förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur och varför bör arbetet utföras? Hur arbetar förskollärare med att skapa delaktighet för barnen i arbetet med den pedagogiska dokumentationen? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet utifrån Säljös tolkning. För att ta reda på det har en flerfaldig strategi använts där både en kvalitativ och en kvantitativ metod integrerats i form av olika frågor i en webbsurvey. I studien har det framkommit att inga tydliga riktlinjer för hur den pedagogiska dokumentationen ska utföras eller hur barn ska göras delaktiga existerar. Detta innebär att det är ett komplext verktyg som kan syfta till att nå både kollegor, barn, föräldrar eller chefer beroende på hur arbetet utförs och vad tanken bakom arbetet är.