I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>

The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers describe the work with mathematics, linked to the responsibilities, to gain a deeper understanding of the conditions the children are given for mathematical learning.  The approach is qualitative. Six semi-structured interviews of preschool teachers were conducted, where the results were analyzed with Bronfenbrenner´s developmental-ecological systems theory. The results reveal differences in the preschool teachers´ descriptions of how mathematical teaching is conducted to create progression. It appears that proximal processes are created in planned teaching situations, everyday situations and through theme work. All teaching situations do not automatically start from the prevailing situation, the mikrosystem even if directions are always made. Based on the preschool teachers´ description that planned mathematical teaching is more aimed at the older children in the preschool. Greater need for supply of materials and resources is hereby described as required.  The planning time and documentation tools are described as important to ensure that teaching is carried out. Without documentation, it will be difficult to challenge and expand learning. Documentation tools in application, where curriculum goals can be linked are described to give a good overview of mathematics areas that have been worked on.  Dividing children into small groups creates good conditions for paying attention to all the children and following their progress. Children´s participation in teaching is described as the basis for being able to challenge the children further. Which when there are large groups of children is described as more difficult.  The study can contribute to an awareness among preschool teachers about which systems need to be developed and thus directions in the work with mathematics can be taken. Preschool teacher professional development is thus possible. A good mathematical foundation can thus be made possible, which benefits children’s future mathematical learning. / Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver arbetet med matematik, kopplat till deras ansvar, för att få djupare förståelse för vilka förutsättningar barnen ges till ett matematiskt lärande.  Ansatsen är kvalitativ. Sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare genomfördes, där resultatet analyserades med stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. I resultatet framkommer skillnader i förskollärarnas beskrivningar av hur matematikundervisning bedrivs för att skapa progression. Det framkommer att proximala processer skapas i planerade undervisningssituationer, vardagssituationer samt genom temaarbete. Alla undervisningssituationer utgår inte automatiskt från den rådande situation, mikrosystemet, även om riktningar därtill alltid görs. Utifrånförskollärarnas beskrivningar framkommer att planerad matematikundervisning mer är riktat mot de äldre barnen i förskolan. Större behov av utbud av material och resurser beskrivs härmed krävas.  Planeringstiden samt dokumentationsverktyg beskrivs betydelsefulla för att säkerställa att undervisning bedrivs. Utan dokumentation blir det svårt att utmana och vidga lärandet. Dokumentationsverktyg i applikation, där läroplansmål kopplas beskrivs ge en god överblick av matematikområden som har arbetats med.  Indelning av barn i smågrupper framkommer skapa goda förutsättningar för att uppmärksamma alla barn och följa deras progression. Att barn är deltagande i undervisning beskrivs vara grunden till att kunna utmana barnen vidare. Vilket när det är stora barngrupper beskrivs vara svårare.  Denna studie kan bidra till en medvetenhet hos förskollärare om vilka system som behöver utvecklas och därmed kan riktningar i arbetet med matematik därtill tas. Förskollärarprofessionsutveckling blir härmed möjlig. En god matematisk grund kan därmed möjliggöras som gynnar barns framtida matematiska lärande.

The purpose of this study is to make visible how preschool teachers perceive their work with chemistry in preschool. Semi-structured interviews with a total of eight preschool teachers in different municipalities around the country form the basis of the study's results. Based on the theoretical perspective of variation theory, the study starts with the concepts of aspect and learning object. The results show that preschool teachers find inspiration and information for their chemistry teaching online, for example, from colleagues and their education. Some preschool teachers feel that they cannot carry out the activity due to material limitations, while others do not see it as a problem. The majority of preschool teachers feel that there is a lot of educational material available in chemistry, but the degree to which the educational material is used varies. The preschool teachers describe their work in chemistry based on their role and attitude toward the subject.  Some of the preschool teachers expressed their interest in the subject, while others expressed their uncertainty and fear, which further shows the order in which the subject is prioritized. Economic conditions, preschool teachers' experiences, and the preschool teachers' view of children highlight three aspects that can bring challenges in chemistry. In summary, the preschool teacher's role, attitude, and previous experiences have a signiicant impact on their perception of their work with chemistry in preschool.

Redan i små barns vardag, kan en traditionell genussyn observeras i exempelvis leksaks- och klädaffärernas kategorisering av ”flick- och pojkprodukter”. En kategori-sering som jag anser kan styra in barnen i den konstruerade bilden av hur man är, och därmed ska ”göra”, sitt kön. Syftet med denna studie var att undersöka tre förskole-avdelningars barnlitteratur, som barn i åldrarna ett till tre år har tillgång till, ur ett genusperspektiv. Studien syftade även till att ta reda på hur förskollärare från respektive avdelning ser på och uppfattar den barnlitteratur som de använder sig av i sitt arbete med barn.Studien utgick från en i huvudsak kvalitativ metod där tre olika datainsamlingsverktyg användes för att samla in underlag till studien: fotografering av barnlitteratur, en översiktlig litteraturanalys av barnlitteratur samt kvalitativa intervjuer med förskol-lärare.Resultatet visade att de undersökta förskoleavdelningarnas bokutbud har dubbelt så många böcker om manliga karaktärer än om kvinnliga karaktärer. Dessa karaktärer skildras utifrån ett könstraditionellt perspektiv vilket på olika sätt förstärker den manliga dominansen. När det gäller förskollärarnas uppfattningar om barnlitteraturens betydelse och innebörd visade det sig att deras utsagor kännetecknas av ett dubbelt budskap där deras verbala medvetenhet inte praktiseras i deras handlingar, vare sig när det gäller val av barnlitteratur eller användning av barnlitteratur. / Already in the everyday of children, a traditional view of gender can be identified. For example how toys and clothing stores’ categorize products for girls respective boys. A categorization that I consider may direct children into the constructed picture of how one is, and therefore “does”, its gender. This essay aimed to investigate the selection of children’s literature at three pre-schools, that children between the ages of one and three, from a gender perspective. The purpose with this essay was also to find out how pre-school teachers, from each pre-school, comprehend the children’s literature that they use in their line of work.The essay is based mainly on a qualitative study that used three different types of methods to collect data as the study’s foundation: photography of children’s literature, a general literature analysis of children’s literature and qualitative interviews with pre-school teachers.The result showed that the book selections of the investigated pre-schools had double the amount of books about male characters than about female characters. These characters are portrayed from a stereotypical gender perspective that, in different ways, reinforces the male dominance. The result that pertains the pre-school teachers’ comprehensions of the importance and significance of children’s literature in pre-schools showed that their statements are characterized by a double message. A message where their verbal awareness does not show in their actions, not in the way they select children’s literature nor in the way they use children’s literature.

Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring barngruppers storlek i förskolans verksamhet i relation till förskollärares uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i en kommun i Västernorrland, för att på så sätt undersöka förskollärares uppfattningar av barngruppers storlek och vad som påverkar yrkesgruppen i utförandet av förskolans uppdrag. Resultatet visar att förskollärare har svårt att precisera vad de anser att en lagom stor barngrupp är då inte endast antalet barn i gruppen har betydelse för upplevelsen av barngruppens storlek. Det har i studien visat sig, utifrån förskollärarnas uppfattningar, bero på gruppens sammansättning, vilka individer den består av. Studien visar också på att förmåga till organisation och struktur, engagemang och drivkraft hos förskollärarna samt vilket arbetssätt som tillämpas påverkar möjliggörandet av läroplanens uppdrag. Förskollärarna i studien framhåller att det i en för stor barngrupp kan vara svårt att se och möta det enskilda barnet samt ta hänsyn till barnets förutsättningar och behov, vilket försvårar utförandet av uppdraget. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om hur förskolan anpassas för barn i behov av särskilt stöd och om detta stöd främjar inkludering i verksamheten. Studien baseras på följande frågeställningar: Hur uppmärksammas och utreds behov av stödinsatser hos barn i behov av särskilt stöd, enligt förskollärare? Vilka möjligheter kan det praktiska arbetet skapa för att inkludera barn i behov av särskilt stöd och ge dem det stöd de behöver, enligt förskollärare? Hur beskriver förskollärare att de följer upp stödinsatser som ges? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och utgår ifrån systemteori och sociokulturellt perspektiv. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer vid två olika förskolor i en kommun i norra Sverige. Resultatet i vår studie visar att förskollärarna har ett liknande arbetssätt i utredningen av stödinsatser för barn av särskilt stöd. Samtliga förskollärare beskriver vikten av att ha ett nära samarbete med specialpedagog, samt vårdnadshavarna. I resultatet framgår det att förskollärarna anser att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska gynna hela barngruppen. De stödinsatser som görs för barnet ska enligt förskollärarna delas in i delmål för att möjliggöra barnets utveckling och lärande. För att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd, blir slutsatsen att förskollärare behöver utgå ifrån en gemensam barnsyn samt förhållningssätt.

The purpose of the study is to increase knowledge about how newly licensedpreschool teachers work with children's literature and how they reflect on thiswork. The study examines what happens to the knowledge acquired duringpreschool teacher education, especially the knowledge that deals withchildren's literature. Qualitative semi-structured interviews were used toconduct a total of five interviews with legitimate preschool teachers from fourdifferent preschools. A qualitative content analysis was used to analyze thedata that emerged. The results show that preschool teachers believe that theireducation contained relevant knowledge about how preschool teachers canwork with children's literature. The study shows that preschool teachers viewtheir knowledge of children's literature positively and that their work withchildren's literature permeates the preschool's pedagogical activities. One ofthe conclusions that emerges is that children's literature in preschool is used inseveral different ways and not just as reading aloud at rest. The results alsoshow that newly licensed preschool teachers believe that they have goodconditions for working with children's literature in preschool. The work withchildren's literature is often planned together with the work team and theimportance of the group is emphasized. This is positive for the preschoolteaching profession as it shows how preschool teachers work with children'sliterature. / Syftet med studien är att öka kunskapen om hur nylegitimerade förskollärarearbetar med barnlitteratur samt hur de reflekterar kring detta arbete. Studienundersöker vad som händer med de kunskaper som tillägnas underförskollärarutbildningen, framför allt de kunskaper som handlar ombarnlitteratur. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för attgenomföra totalt fem intervjuer med legitimerade förskollärare från fyra olikaförskolor. För att analysera den data som framkom, användes en kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna anser att deras utbildninginnehöll relevant kunskap om hur förskollärare kan arbeta med barnlitteratur.Det framkommer i studien att förskollärarna ser positivt på sin kunskapgällande barnlitteratur och att deras arbetet med barnlitteratur genomsyrarförskolans pedagogiska verksamhet. En av slutsatserna som framkommer äratt barnlitteratur i förskolan används på flera olika sätt och inte bara somhögläsning vid vilan. Resultaten visar också på att nylegitimerade förskollärareanser att de har goda förutsättningar till att arbeta med barnlitteratur iverksamheten. Arbetet med barnlitteratur planeras ofta tillsammans medarbetslaget och gruppens betydelse betonas. Det här är positivt förförskolläraryrket då det visar på hur förskollärare arbetar med barnlitteratur.

Bakgrunden till studien är jag uppmärksammat att det finns en ojämn balans i vilka barn som får mest utrymme i förskolan, vilket kan ses som ett osynligt problem. Syftet med undersökningen är att synliggöra några förskollärares uppfattning, bemötande och inkluderande av de tysta barnen i förskolan. Tre frågeställningar har utformats i syfte att besvara problematiken kring ämnet. Undersökningen har genomförts via semistrukturerade intervjuer, med fyra förskollärare, vilka sedan transkriberades och delades in i teman. Valda teorier och inriktningar som använts för att analysera resultaten är det relationella perspektivet, teoretiska perspektiv på introvertism samt ett inkluderingsperspektiv.   Studiens resultat visar att det är de tysta barnen som uppfattas hamna i bakgrunden i förskolan. En tolkning, vilken bildas utifrån förskollärarnas sätt att tala om de tysta barnens tendens att hamna utanför, kan innebära att förskollärarna inte riktigt verkar vara medvetna om problematiken kring tysta barns beteende. Däremot menar förskollärarna att de arbetar för att inkludera och bemöta tysta barn, exempelvis genom att dela in dem i mindre grupper och bygga relationer till dem. En ytterligare slutsats med studien är att tysta barn inte prioriteras i förskolan eftersom undervisningen ska utgå från alla barn och inte specifikt de tysta barnen.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av riskfylld lek i förskolans utemiljö. Utifrån våra egna tidigare erfarenheter, när vi har varit verksamma i förskola, har vi sett och upplevt att säkerheten hos pedagogerna tar överhand när barnen vill utforska riskfylld lek. Vi har även sett att riskfylld lek är ett underforskat ämne nationellt och det behövs mer forskning.  Studiens forskningsfrågor handlar om vilka uppfattningar förskollärare har om riskfylld lek samt vilka möjligheter och dilemman som framträder i förskollärarnas uppfattningar om den riskfyllda leken. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Utifrån intervjuerna och analys med en fenomenografisk analysmodell har fyra olika uppfattningar om riskfylld lek framkommit. De olika uppfattningarna är vikten av att barnen ska utmana sig i leken, att barnen ska lära sig i leken, pedagogernas alternativ till riskfylld lek samt pedagogernas rädsla för att barnen ska skada sig. Det framkommer i resultatet att förskollärarna är medvetna om fördelarna som riskfylld lek kan bidra med till barnens utveckling. Risken för skada väger över och kan istället leda till att förskollärarna hellre begränsar barnens riskfyllda lek. Möjligheterna som visas utifrån förskollärarnas uppfattningar är att det är av vikt att barnen har närvarande pedagoger och att det finns olika sätt hur pedagoger är närvarande i barnens lek. Dilemma som framkommit är att förskollärarna anser att ekonomin begränsar dem i möjligheterna till att skapa och utveckla en utmanande utemiljö för barnen. Ett annat dilemma som visas är att stora barngrupper påverkar den riskfyllda leken för att pedagogerna känner att de inte alltid räcker till för att barnen ska kunna få utforska den riskfyllda leken. / The aim of this study is to enhance understanding regarding preschool teacher’s perceptions of risky play in the outdoor environment of preschools. Based on our own previous experiences while actively participating in preschool activities, we observed that educators prioritize safety when children seek to engage in risky play. We have also noticed that risky play is a relatively under-researched topic nationally, highlighting the need for further investigation. The study uses a qualitative method, utilizing semi-structured interviews with eight preschool teachers. Based on these interviews, and analysis with a phenomenographic analysis model four distinct perception of risk play emerge. These includes the significance of children challenging themselves in play, children learning through play, pedagogue’s consideration of risky play as an alternative, and the pedagogue’s concerns about potential injures to children. The results indicate that preschool teachers are aware of the benefits that risky play can contribute to the children's development. However, the fear of injury tends to outweigh these benefits, leading preschool teachers to lean towards limiting children's engagement in risky play. The possibilities based on the pre-school teacher’s perceptions indicate the importance of having pedagogues present for the children, and that there are various ways in which pedagogues can engage in the children's play. A dilemma that emerged is that preschool teachers believe financial constrains limit their ability to create and develop a stimulating outdoor environment for the children. Another dilemma highlighted is that large groups of children impact the risky play because educators feel they may not always be sufficient to supervise the children adequately in exploring such activities.

Syftet med studien är att undersöka vad för uppfattningar förskollärare har om sin närvaro i den fria leken i förskolan. Leken är en viktig beståndsdel i barnens livi förhållande till deras lärande. Detta framhålls både inom forskning och i förskolans läroplan, där de betonar vikten med leken som viktig för barn att utvecklas både psykiskt och fysiskt.  I tidigare forskning och bakgrund redogörs forskning kring förskollärarens roll och uppfattningar om den fria leken i förskolan. Teoretiska perspektiv synliggörs om förskollärarens roll i barns fria lek, något som har en inverkan på förskolans verksamhet och läroplanens utformning. Metodvalet för denna studie är semistrukturerade intervjuer, som har tematiserats och färgkodats. Det valda teoretiska perspektiven handlar om förskollärarens roll att vara en aktiv lekpartner kontra observatör i relation till den fria leken. Dessa ligger till grund när vi analyserade resultatet kring vår undersökning. Resultatet visar på att den fria leken i förskolan aldrig någonsin är "fri". Att den fria leken är en svår balansgång för förskollärarna att låta barnen leka fritt och parera mellan att sätta gränser. Slutsatsen visar att beroende på om barn är leksvaga eller lekstarka uttrycker fler av förskollärarna vikten av att vara lyhörd inför barns fria lekar, för att kunna avgöra behovet av vägledning beroende på hur de tolkar barnens behov och fria lekar.