Sveriges fackförbund har sedan 2000-talet förlorat medlemmar och allmänhetens syn på fackförbund är att de har förlegade arbetssätt. Problematiken för fackförbunden är att de tvingas förändra sitt arbetssätt för att vinna tillbaka medlemmar. Förändringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat användas för att stärka förbundens roll mot näringslivet och arbetsmarknaden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett verktyg som fackförbund kan använda för att förändra sig och stärka sin legitimitet i samhället. Frågor som ämnar bli besvarade i denna uppsats är vilka faktorer som påverkar CSR-strategier inom fackförbund och hur CSR som strategi används i dessa organisationer. I denna kvalitativa studie undersöktes fyra svenska fackförbund för att svara på dessa frågor och resultatet jämfördes sedan med ett teoretiskt ramverk för att härleda slutsatser. Studiens slutsats visar att externa och interna faktorer påverkar fackförbunds CSR-strategier i olika utsträckningar. En ytterligare slutsats är att tyngdpunkten i hur de använder CSR-strategier bygger på att minska sin klimatpåverkan och främja alla människors lika värde på arbetsmarknaden. Avslutningsvis bidrar denna studie med ökade insikter i hur CSR-strategier inom fackförbund påverkar det svenska näringslivet och arbetsmarknaden.

Syftet med studien var att förstå arbetsgivarsidans syn på förhållandet till fackliga organisationer och undersöka huruvida detta förhållande förklarar varför den svenska modellen fungerar så bra som den gör. För att uppnå målet med studiens ställdes följande frågeställningar: Hur ser arbetsgivarrepresentanter på förhållandet till fackförbund? Hur bidrar arbetsgivarrepresentanternas syn på fackförbunden till den svenska modellens framgång och fortlevnad? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med arbetsgivarrepresentanter i Stockholms största företag. Dessa resultat analyserades mot ett teoretiskt ramverk från tre tongivande sociologers gemensamma beröringspunkter kring kollektiva idéer. Tidigare studier inom området har dominerats av kvantitativ forskning om hur arbetsgivare sett på fackförbund i förhandlingssammanhang. Denna uppsats avser därmed att fylla en kunskapslucka av en djupare förståelse för arbetsgivarrepresentanters syn på fackförbund. Resultaten från studien visar på att arbetsgivarrepresentanterna främst har en positiv syn på förhållandet till fackförbunden, men att det även finnas aspekter där de ser problem.  Den positiva synen tenderar också att bidra till den svenska modellens framgång och fortlevnad. Det förekommer däremot resultat som visar på motsatsen. Det finns därmed ett behov av vidare studier inom området för att reda ut det tvetydliga resultaten.

Tidningen Studentliv ges ut av fackförbundet TCO och kommer ut till alla högskole- och universitetsstudenter i Sverige. Tidningen behandlar bland annat frågor som rör studenter, facket och dessas förhållande till arbete och studier. Tidningen skulle kunna sägas vara ett livsstilsmagasin för studenter som samtidigt har en tydlig facklig prägel. I denna uppsats undersöker jag hur tidningen konstruerar in studenten i arbetsmarknads- och utbildningsmässiga kontexter. Jag konstaterar i min analys att detta sker på ett naturaliserande och individualiserande sätt, samt att tidningen genomgående premierar olika expertroller och dessas auktoritet över studenten. Studentliv rör sig vidare inom en företagsamhetsdiskurs i detta beskrivande av studenten. Studenten målas upp som en företagsam individ vars hela tillvaro är ett personligt projekt. Denna företagsamhetsdiskurs, menar jag, fungerar som en form av governmentality som arbetar genom tidningen och därmed även genom och på dennas läsare.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. / Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society

Studiens syfte var att undersöka HR-personalens roll och uppgift som tredje part i arbetsplatskonflikter. En kvalitativ forskningsansats tillämpades. Data samlades in genom 12semistrukturerade intervjuer med HR-anställda inom kommunal verksamhet. Urvalet genomfördes via målstyrt bekvämlighetsurval och deltagarna bestod av 10 kvinnor och två män, där åldern varierade mellan 29–63 år. En tematisk analys tillämpades som resulterade ifem huvudteman: HR-rollens upplevelse av konflikthantering, risker med aktiva åtgärder, Kommunala förutsättningar, Känslohantering och stödjande resurser samt Optimering av chefsstöd. Resultatet indikerade ett flertal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkareffektiv användningen av HR-personal i konflikthantering. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning, där god samverkan med fackförbund identifieras som en framgångsfaktor för effektiv konflikthantering på arbetsplatsen. Förslag på framtida studier inkluderar bland annat att utforska detta område.

<p>Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.</p>

SAMMANFATTNING Under 1900-talets första hälft kom Skellefteåbyggden i Västerbotten att genomgå en dramatisk förändring när ett omfattande fynd av malmförande berg påträffades ca 3 mil utanför Skellefteå stad. Snart etablerades gruvbolaget Boliden AB för att påbörja brytning av malmen. Gruvan kom övertid att visa sig vara en av Europas rikaste guldgruvor och ett smältverk etablerades på ön Rönnskär utanför Skelleftehamn för att smälta ned och förädla malmen. Snart efter det att gruvdriften påbörjats upptäcktes det dock att malmen även innehöll en hög grad av arsenik och svavel. Detta innebar att när malmen bearbetades så uppstod arsenik, svavel och giftgaser vilket ledde till att arbetsmiljön på smältverket blev synnerligen farlig för arbetarna som, över tid, kom att drabbas av ett antal olika negativa hälsoeffekter och ett förkortat liv.    Målet för denna uppsats har varit att belysa maktrelationerna mellan arbetare, fackförbund och företag i samband med arbetsmiljöfrågor vid Rönnskärsverket mellan 1930 och 1950. För att göra detta har följande två frågor ställts: Hur arbetade Metallindustriarbetareförbundet för att dokumentera den hälsovådliga arbetsmiljön vid smältverket och på vilka sätt och i vilken utsträckning åtnjöt arbetarna på Rönnskärsverket stöd från Metallindustriarbetareförbundet? Materialet som har använts för att besvara dessa frågor har varit material producerat av förbundet under denna period. Materialet har lästs igenom och analyserats i jakt på strategier som förbundet använt sig av.   Resultatet från analysen har visat att förbundet, i huvudsak, använde två strategier för att dokumentera hur skadlig arbetsmiljön var, nämligen omfattande undersökningar av smältverkets arbetsstyrka samt mindre omfattande studier av individuella arbetares hälsa genom läkarundersökningar. Analysens resultat angående uppsatsen andra frågeställning har visat att förbundet arbetade för att säkerställa att arbetarna som led av negativa hälsoeffekter fick ekonomisk kompensation samt att förbundet försökte influera lagstiftning så att den skulle gynna dessa arbetare. / ABSTRACT During the first half of the 20th century the municipality of Skellefteå in West Bothnia was dramatically transformed as massive ore deposit was discovered ca 30 km northwest of the city. Soon mining began by the mining company Boliden AB. The ore deposit would, overtime, prove to be one of Europe’s richest gold mines and a smelter was built on the island of Rönnskär outside Skelleftehamn to process the ore. However, soon after mining had begun it was discovered that the ore contained a high amount of arsenic and sulphur as well. This meant that processing the ore would result in much arsenic, sulphur and toxic gases. This created a hazardous working environment for the smelters labourers and would, overtime, prove to cause a number of health problems and even a premature death.  The aim of this essay is to understand the power dynamics between the workers, the union and the company in relation to questions regarding the work environment between 1930 – 1950. In order to understand this two questions have been asked; how did the Swedish metal industry labourer´s union document and gathered evidence about the negative health effects that the environment on Rönnskär had on its members and how did the union work to help members whose health had been damaged by the hazardous working environment? The source material used to answer these questions has been material produced by the union during this period. The material was read and analysed in search of strategies that the union used. The result from the analysis proved that the union used two main strategies to document the hazardous working environment, namely comprehensive studies about the health of the smelters workforce as well as less extensive studies performed through medical examinations of individual labourers. The result from the analysis, with regards to the second aim of this essay, proved that the union worked to make sure that the members that suffered from negative health effects would receive financial compensation as well as trying to influence legislature in a way that would benefit these labourers.

Detta är en diskursanalytisk uppsats om hur vissa aktörer på den svenska arbetsmarknaden talar om bemanningsbranschen och deras anställda. För att få en uppfattning av det har vi behövt kartlägga vilka diskurser som existerar och hur de uttalanden vi hittat beskriver båda subjekten. Vi har utgått från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori men har också tagit inspiration från Norman Faircloughs analysmetod. Aktörerna vi har granskat har varit arbetstagarorganisationerna Handelsanställdas förbund och Svenska kommunalarbetareförbundet samt arbetsgivarorganisationen Kompetensföretagen. Vi har använt oss av rapporter som vi funnit på respektive aktörs hemsida, rapporter som ska vara representativa för aktuella debatter. Vårt huvudsakliga resultat är ett kartläggande av två huvuddiskurser, Regleringsdiskursen och Möjlighetsdiskursen. Dessa bygger till stor del på interdiskursiva blandningar av redan starkt etablerade diskurser på arbetsmarknaden eller i samhället. Resultatet är en av många möjliga tolkningar av hur branschen och deras anställda beskrivs utifrån respektive sida. Vi har presenterat tydliga bilder för att ge en generell bild av vilka åsikter som florerar på arbetsmarknaden. Vi hoppas att våra resultat kan vara en grund för kommande forskning. / This paper is a discourse analytical paper regarding how some participants on the Swedish labour market talk about the staffing industry and their employees. To gain a perception of this we have been required to map which discourses that exist and how the statements we have found establish both of our subjects. We have used Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory as basis but have also taken insights from Norman Faircloughs analytical method. The participants we have studied are the labour union organizations Handelsanställdas förbund and Svenska kommunalarbetareförbundet as well as the employer organization Kompetensföretagen. We have used reports that we have found from each participants website, reports that are meant to represent current debates. Our primary conclusion is a mapping of two main discourses, the Regulation discourse and the Possibility discourse. These are interdiscursive products of already established discourses on the labour market or in society. The result is one of many possible interpretations of how the industry and their employees are described by each participant. We have presented clear pictures to give a general understanding of which views are present on the labour market. We hope that our result can contribute to future research.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av work-life balance bland ombudsmän vid ett fackförbund beläget i Mellansverige. Studien utgick från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 10 respondenter. Resultatet analyserades genom en induktiv tematisk analys som genererade tre huvudteman; Personliga förutsättningar, Flexibla arbetsarrangemang och arbetsbelastning samt Rollen som ombudsman. Resultatet påvisade att majoriteten av respondenterna upplevde att de hade en god work-life balance. De menade att arbetslivet och privatlivet inte påverkar varandra i stor utsträckning, men uppgav att de vid ett antal tillfällen framförallt tvingats prioritera åtaganden i arbetslivet. Samtliga respondenter påtalade att deras upplevelse av balans periodvis kan förändras beroende på arbetsbelastning och personliga förutsättningar som familjesituation och erfarenhet av yrket. De menade även att de flexibla arbetsarrangemang och den kultur som präglar ombudsmannarollen har en inverkan på deras upplevelse av balans. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance among ombudsmen within a trade union located in the midst of Sweden. The study was based on a qualitative method conducted through semi-structured interviews with 10 respondents. The results were analyzed by an inductive thematic analysis that generated three main themes; Personal circumstances, Flexible work arrangements and work load and The profession of ombudsmen. The result demonstrated that the majority of the respondents felt that they had a good experience of work-life balance. They argued that their working life and private life do not have a major impact on each other but stated that they on numerous occasions primarily had to prioritize commitments in their working life. The respondents expressed that their experience of work-life balance may periodically change due to workload and personal circumstances such as family situation and experience of the profession. They also argued that the flexible working arrangements along with the culture that characterize their profession have an impact on the experience of work-life balance.

<p>The purpose of this degree project is to study a work evaluation project in a municipality, on the basis of key participants. The municipality is the employer, per-forming the workplace project and the chief objective is to reach gender equality between the employees. Equal pay for equal work. Through work evaluation is it pos-sible to find out which of a lot of different jobs, which have equal requirements. The jobs, which have equal requirements, should have equal pay. </p><p>According to Swedish law, all employers need to analyse and survey their salary/wage distribution, to identify and remedy sexual discrimination concerning that area. One way to do that is to do a work evaluation and to study the result. Studying the result was what the municipality was doing, when got in contact with it. My focus is to find out what the central issues, problems and hinders are, or can occur when an employer is trying to follow the law.</p><p>This study is based on qualitative research. The empirical material (interviews and ob-servations) from key participants, who took part in the project in the municipality, is presented through excerpts. They speak about different problems and other aspects they have experienced during the work process with the result from the evaluation project. The material is then analysed in the light of different theories. The theories treat areas as gender and organisation. </p><p>For example is not al of the involved unions of the same opinion about the project. Money is one aspect that the key persons talk about and the circumstances around how to reach the goals of the project is another subject. The result of the study has shown that it could be useful within the project to have greater concern about the system of gender and to stronger point out the gains of ex-tended gender equality. Thou a lot of money are needed if equal pay for equal work should be reached, the gain in efficiency from the employed might compensate that.</p>