No description available.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper. Studien visade också att det var genom problemlösning som lärare upptäckte elever med fallenhet för matematik och även genom diagnoser samt hur snabbt de lärde sig nya moment. Trots att lärarnas svar skilde sig mycket åt fanns det en medvetenhet i deras undervisningsform som strävade mot att utmana elever med fallenhet för matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex elever med fallenhet i matematik upplever sin matematikundervisning. I grundskolans läroplan står det att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar. Detta gäller oavsett om det är elever i svårigheter eller elever med fallenhet i matematik. I litteraturbakgrunden redogörs det för begrepp som begåvning, fallenhet och särbegåvning. I denna studie bedöms dessa begrepp som likvärdiga. I studien kommer nio förmågor hos elever med fallenhet i matematik att lyftas fram, utifrån Krutetskiis teori. Studien handlar om elever med fallenhet i matematik och att deras förmågor bör tas tillvara på. Elever med fallenhet i matematik besitter olika förmågor som gör att de kan lösa uppgifter mer effektivt jämfört med andra elever. I teoriavsnittet presenteras Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån det beskrivs även centrala begrepp, medierande redskap och artefakter, till denna studie. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elever har data samlats in. Frågeställningarna vi valt har fokus på att lyfta fram vilken matematikundervisning elever med fallenhet uppskattar, hur de karaktäriserar den undervisning som främjar deras lärande i matematik bäst och hur de ser på sina egna matematikkunskaper. För att kort sammanfatta resultatet har det framkommit att elever med fallenhet i matematik önskar få komplicerade uppgifter som är utmanande för att utvecklas, enligt de intervjuade eleverna i denna studie. / Syftet med denna studie är att undersöka hur sex elever med fallenhet i matematik upplever sin matematikundervisning. I grundskolans läroplan står det att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar. Detta gäller oavsett om det är elever i svårigheter eller elever med fallenhet i matematik. I litteraturbakgrunden redogörs det för begrepp som begåvning, fallenhet och särbegåvning. I denna studie bedöms dessa begrepp som likvärdiga. I studien kommer nio förmågor hos elever med fallenhet i matematik att lyftas fram, utifrån Krutetskiis teori. Studien handlar om elever med fallenhet i matematik och att deras förmågor bör tas tillvara på. Elever med fallenhet i matematik besitter olika förmågor som gör att de kan lösa uppgifter mer effektivt jämfört med andra elever. I teoriavsnittet presenteras Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån det beskrivs även centrala begrepp, medierande redskap och artefakter, till denna studie. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elever har data samlats in. Frågeställningarna vi valt har fokus på att lyfta fram vilken matematikundervisning elever med fallenhet uppskattar, hur de karaktäriserar den undervisning som främjar deras lärande i matematik bäst och hur de ser på sina egna matematikkunskaper. För att kort sammanfatta resultatet har det framkommit att elever med fallenhet i matematik önskar få komplicerade uppgifter som är utmanande för att utvecklas, enligt de intervjuade eleverna i denna studie.

Syftet med studien är att identifiera och analysera rika matematiska problemuppgifter i ett vanligt förekommande läromedel för årskurs 6. Studien ämnar även att, genom intervjuer med undervisande matematiklärare, undersöka om och hur lärares undervisning utmanar elever med fallenhet för matematik. Läromedelsanalysen genomförs utifrån tre teoretiska ramverk. I syfte att identifiera de rika matematiska problemen används Taflins kriterier för ett rikt matematiskt problem. För att synliggöra det matematiska innehållet i de rika problemen används det variationsteoretiska begreppet lärandeobjekt tillsammans med Pólyas faser för problemlösning. Pólyas fyra faser används dessutom för att analysera lärares undervisning i problemlösning, kopplat till elever med fallenhet för matematik. Resultatanalysen synliggör att det utvalda läromedlet innehåller flera rika matematiska problem samt att det, i dessa, finns ett varierat matematiska innehåll. Resultatanalysen visar dessutom att de lärare, som deltagit i studien genom intervjuer, bedriver en undervisning som är gynnsam för samtliga elever, och därmed också elever med matematisk fallenhet. Studiens resultat bidrar till en ökad medvetenhet om vad som kännetecknar rika matematiska problem. Därtill bidrar studiens resultat också till en ökad insikt om hur undervisningen kan bedrivas i syfte att utmana samtliga elever, med särskilt fokus på elever med fallenhet för matematik

Hotell & Restaurangprogrammet på gymnasiet är en yrkesförberedande utbildning och ger eleverna grundläggande fackkunskaper inom kök och servering. Som utbildare skall vi förutom att förmedla fackkunskaper också förmedla en förståelse för hur det ser ut på en arbetsplats och vad som förväntas av eleverna på arbetsmarknaden och bedöma detta. Vi skall göra eleverna anställningsbara inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen och vad krävs det då för att göra dem anställningsbara? Skolverkets styrdokument (Gy2000:09; Lpf94; SFS 1985:1 100) påpekar att i bedömningar får ingen hänsyn tas till elevens personlighet. Å andra sidan skall vi utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utbilda eleverna till en anställningsbarhet inom en krävande servicesektor. Den centrala frågan måste bli; Kan vi som utbildare på Hotell & Restaurangprogrammet utan att bli påverkade av eller påverka elevernas personlighet samtidigt utbilda till en anställningsbarhet inom serviceyrkena i Hotell & Restaurangbranschen?Frågan om vad som gör en Hotell & Restaurangutbildad gymnasieelev anställningsbar gick till arbetsgivarna och utbildarna i restaurangbranschen och som enligt en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och frågeformulär förklarade att frågan om personligheten i samband med anställningsbarhet av utbildade gymnasieelever inte hade störst betydelse. Studien visar att störst betydelse för utbildade gymnasieelevers anställningsbarhet är intresset, kunskaperna och fallenheten för yrket inom Hotell & Restaurangbranschen.

Denna kvalitativa forskningsrapport fokuserar på elever med fallenhet för matematik och vad de anser om olika typer av matematiska uppgifter, vilka representationsformer de använder när de löser matematiska uppgifter, samt vad de tycker om interaktion med andra elever. Litteraturbakgrunden är delvis baserad på vad som framkom i Självständigt 1 angående elever med fallenhet för matematik och problemlösningsuppgifters möjliga påverkan på dessa, men innehåller även beskrivning av olika sorters matematikuppgifter och en beskrivning av begreppet motivation. För att svara på studiens tre frågeställningar valdes fyra elever med fallenhet för matematik ut som studieobjekt. Till den första frågeställningen används ett begreppsligt ramverk innehållande matematiska representationsformer och för att svara på de två resterande frågeställningarna i studien valdes ett fenomenologiskt perspektiv med inspiration från IPA-metoden och Giorgis analysmetod. Resultatet i studien visar att elever med fallenhet mestadels använder sig av symboler som representationsform och att de blir motiverade av problemlösningsuppgifter. Utifrån val av arbetssätt spelar den sociala aspekten en stor roll, vilket ledde till att det inte gick att genrealisera ett prefererat arbetssätt. Dock framkom det att eleverna föredrog en homogen sammarbetspartner i den bemärkelse att de skulle befinna sig på en liknande matematisk kunskapsnivå.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande. De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.

<p>Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.</p><p>De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan. Matematiklärarna i undersökningen ansåg att det behövdes avancerad undervisning på den högre nivån i samma årsgrupp och fördjupningsuppgifter i form av tema och praktiskt arbete, som anpassas till varje elevs begåvning.</p>

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lärare i låg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptäcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt på vilket sätt lärarna tar hänsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkätundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begåvningsbegrepp och utmärkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödåtgärder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lärarna om dessa elever, men att det inte finns tillräckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillräcklig stimulans. De egenskaper som lärarna ansåg vara utmärkande stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning säger. Vidare visar resultatet av undersökningen att det finns stora brister i lärarnas utbildning kring elever med fallenhet och även i ämnet matematik. Ur resultatet framgår att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som stödåtgärder såsom olika former av berikning och acceleration.