Följande kvalitativa studie kommer att fokusera på hur lärare upplever uppdraget att bemöta och motivera elever med fallenhet i ämnet matematik. Med hjälp av resultat från tidigare systematiska litteraturstudie som ligger till grund för aktuell studie. Studien kommer att via intervjuer av fyra lärare med skilda erfarenheter tillägna kunskap samt förståelse över lärarnas tankar angående elever med fallenhet. Studien behandlar tre frågeställningar, vad som krävs av lärarna i undervisningen av elever med fallenhet för matematik, hur en elev med fallenhet kan uppmärksammas av lärare och om lärare anser att det fått tillräcklig beredskap för att bemöta och motivera elever med fallenhet för matematik. Resultatet visar tydligt på att lärare upplever att det är en utmaning att bemöta och motivera en elev med fallenhet för matematik. Fortsättningsvis att det kan bero på att lärarna under sina egna utbildningar inte kommit i kontakt med fenomenet elever med fallenhet. Lärarna uttrycker också sig eniga om att en elev med fallenhet bör uppmärksammas mer och att dessa elever ofta utmärker sig kunskapsmässigt i jämförelse med övriga klasskamrater.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka huruvida läromedel, anpassade för lågstadiet, tillvaratar personlighetsdragen hos elever med fallenhet i matematik samt vad det innebär att tillvarata motivation, kreativitet och höga intellektuella förmågor.  Studiens teoretiska utgångspunkt är Mönks triadiska interdependensmodell, där personlighetsdragen hos elever med fallenhet tar sin grund. För att kunna besvara den första forskningsfrågan har litteraturbakgrunden fokuserat på behov som finns hos elever med fallenhet, som sedan konkretiserats till olika kriterier. Läromedelsgranskningen har genomförts med hjälp av ett konstruerat metodologiskt verktyg i form av ett analysschema. I relation till analysschemat har den andra forskningsfrågan kunnat besvaras. De läromedel som granskades var tre läroböcker respektive två alternativa läromedel. Resultatet visar att tre av de fem läromedel som granskades, möjliggör att personlighetsdragen hos elever med fallenhet tillvaratas.

Syftet med studien är att identifiera huruvida det i tre utvalda läromedel, Prima Matematik 1B, Favoritmatematik 1B samt Mera Favoritmatematik 1B, kan identifieras rika matematiska uppgifter utifrån Sheffields tio kriterier. Studien ämnar även undersöka hur uppgifterna i urvalet eventuellt kan bidra till att utveckla alla elevers kunskapsutveckling inom ämnet.   För att nå ett resultat gällande hur dessa rika uppgifter skulle kunna bidra till alla elevers kunskapsutveckling har Sheffields (2003) heuristiska metod samt valda begrepp ur Vygotskij (1978) sociokulturella perspektiv använts som ramverk. Resultatet från läromedelsanalyserna visar att det finns rika matematiska uppgifter i alla läromedel men att dessa skiljer sig i antal och karaktär. Resultatet visar även att alla elever kan utveckla sina matematikkunskaper med uppgifterna i urvalet som utgångspunkt. Detta då uppgifterna fokuserar på nyskapande matematik med fokus på möjlighet till olika tillvägagångssätt för att lösa uppgiften. Studiens slutsats visar att de rika matematiska uppgifterna i läromedlen låter eleverna ta utgångspunkt i sitt eget kunnande samt att de får skriva fram uppgifterna från början till slut utifrån sin egen kunskapsnivå. I analysen framgår det även att kommunikation är en bidragande orsak till elevernas kunskapsutveckling. Kommunikation är ett bärande begrepp inom det sociokulturella perspektivet vilket även skolans styrdokument belyser gällande den undervisning som bedrivs i skolan.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att beskriva hur lärarens roll påverkar elever med fallenhet samt vilka stödinsatser som kan sättas in för att bidra till utveckling hos dessa elever inom matematikämnet. Vetenskapliga artiklar har analyserats och granskats utifrån vald teori och forskningsfrågor för att få fram relevant forskning kring det aktuella ämnet. Resultatet visar att lärarens roll har en stor betydelse för utvecklingen hos elever med fallenhet. Läraren ska väcka elevernas nyfikenhet och intresse samt ge utmanande uppgifter för att skapa motivation och möta deras behov. Resultatet visar även att stödinsatser såsom differentiering, acceleration och berikning är dem som framstår som mest främjande för elever med fallenhet i matematik.

Detta är en systematisk litteraturstudie som fokuserar på elever med fallenhet för matematik. Studiens syfte är att undersöka vilka arbetssätt som lämpar sig för elever med fallenhet för matematik med problemlösning som utgångspunkt. Studien tar sin grund i tio publikationer, både avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Av studiens resultat framgår det att elever med fallenhet gynnas av arbetssätt där deras motivation stimuleras och deras kunskaper utmanas. Studien visar även att problemlösning är exempel på en typ av uppgift som stimulerar elever med fallenhet för matematik. Studien tar upp grupparbete och enskilt arbete som arbetssätt som har både positiva och negativa effekter på elever med fallenhet i matematik. Det är av stor vikt att elever med fallenhet utmanas och att läraren har etablerat normer som gör detta. En slutsats som kan dras är att motivation och utmaning är viktigt för elever med fallenhet i matematik för att dem ska ges förutsättningar att avancera i sin fallenhet

Den här systematiska litteraturstudien tar utgångspunkt i två frågeställningar med inriktning mot skolans lägre årskurser. Studien fokuserar på hur elever med fallenhet för matematik definieras samt hur individualisering kan komma till uttryck i matematiska uppgifter för att gynna dessa elevers fortsatta lärande. Utifrån resultatet i studien har det framkommit att elever med fallenhet definieras genom olika synsätt och förmågor. Det har även framkommit att det finns olika benämningar för begreppet fallenhet vilket den här studien belyser. Detsamma gäller definitionen av en matematisk uppgift. Utifrån studiens resultat kan det utläsas att elever med fallenhet för matematik innehar förmågor som att generalisera, vara flexibel, ha ett matematiskt minne samt ha en vetgirighet och nyfikenhet utöver det vanliga. Genom resultatet kopplat till frågeställning två konstateras det att en matematisk uppgift bör bygga på problemlösningen som grund med möjlighet för eleven att välja olika vägar för att nå ett resultat. Den här studien kan gynna professionen genom att synliggöra hur lärare kan bemöta elever med fallenhet för matematik samt vidareutveckla deras förmågor.

Studien är en läromedelsgranskning där uppgifter i valda läromedel granskas för att se ifall uppgifterna är utmanande för elever med matematisk fallenhet. Läromedlen i granskningen är ämnade för elever i årskurs 6. Uppgifterna som undersökts är läromedlens problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter är vad läromedlen kallar för utmaningar. För att svara på frågeställningarna användes ett analysschema vid granskningen av uppgifterna. Det användes för att synliggöra innehållet i uppgifterna. Analysschemats syfte var även att identifiera uppgifter där kraven i analysschemat uppfyllts. Uppgifterna som uppfyller flest krav i analysschemat valdes ut för en djupare granskning. Resultatet av frågorna var att problemlösningsuppgifterna i läromedlen innehåller till största del tillräckliga utmaningar för att stimulera en elev med matematisk fallenhet. Alla uppgifter som undersöktes innehöll en variation av räknesätt. Uppgifterna uppmanade till kreativitet, var kopplade till en verklig situation och uppmanade till flera lösningsmöjligheter. De använde sig av ett abstrakt tänkande och krävde tidigare kunskap för att lösa uppgiften. Det fyra av sex uppgifter saknade var behovet av ny kunskap för att lösa uppgiften.

Studien är en granskning av ett frisläppt nationellt delprov i matematik och ett läromedel för årskurs 6. Uppgifterna som granskas är muntliga uppgifter där eleverna ska diskutera och resonera. De granskas för att se hur muntliga uppgifter från läromedel och nationella prov är utformade samt om de kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Uppgifterna är hämtade från Delprov A 16/ 17 för årskurs 6 och Favoritsidorna i Mera Favorit matematik 6A.För att svara på frågeställningarna användes ett analysverktyg vid granskningen avuppgifterna för att identifiera kriterier som kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Med analysverktyget blev det synligt att det fanns uppgifter som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet bland de granskade uppgifterna. För att svara på hur uppgifterna var utformade granskades uppgifternas beskrivning i läromedel och delprov.Resultatet av granskningen var att muntliga uppgifter var ofta utformade för en lekfull repetitionsträning i läromedlet och ett redovisande av kunskaper i Delprov A. Det fanns en uppgift i läromedlet och fyra uppgifter i Delprov A som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. Alla uppgifter bjöd in till en formativ möjlighet för läraren och för eleverna att träna sin resonemangsförmåga. Läromedlet saknade kriteriet tidigare kunskaper. Om läromedlets uppgifter används vid tillfällen då eleverna inte använt samma räknesätt nyligen uppfyller läromedlet tidigare kunskaper på alla uppgifter. Att använda sig av muntliga uppgifter kan vara en god idé för att variera undervisningsmetoden i klassrummet och främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. För att vara säker på det sistnämnda bör uppgifterna granskas innan användning.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka matematiska förmågor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolår 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad läraren uppmärksammar som matematisk förmåga och hur läraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmåga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmågorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades från en översatt version av hans verk. Med inspelat material från två observationer synliggjordes flera matematiska förmågor hos eleverna. Det framkom av intervjun att läraren erbjuder berikning, flera gruppkonstellationer, olika undervisningsformer och metoder. Utifrån forskning och resultatbild från undersökningen finns det viktiga aspekter att ta hänsyn till för att elever ska utveckla matematiska förmågor. Det gäller att arbeta med problemlösning tillsammans med andra i praxisgemenskap. Problemet måste innehålla flera olika abstraktionsnivåer för att eleverna ska kunna arbeta från den individuella utvecklingszonen till den närmaste utvecklingszonen. Läraren måste ha stor ämneskunskap och använda rätt terminologi. De affektiva föreställningarna spelar en stor roll där en positiv och aktiv inställning gynnar progression av matematiska förmågor. Även intresset för matematik samt elevens flit och koncentration påverkar rätt riktning.