Denna fältforskningsstudie har undersökt hur två matematiklärare i årskurserna 4-6 arbeta med målprocesser och arbetssätt i matematikundervisningen i relation till elever med fallenhet för matematik samt hur lärarnas sätt satt arbeta med dessa aspekter enligt forskning påverkar elevgruppens kunskapsutveckling. Data består utav forskningsbaserade textkällor med särskild fokus på matematisk begåvning och det didaktiska perspektivet och empiri från intervjuer och kvalitativa observationer. Granskningar av den svenska matematikundervisningen visar att elever med fallenhet för matematik i liten utsträckning erbjuds tillräcklig stimulans för att utveckla särskilda eller inneboende talanger och förmågor i den svenska matematik-undervisningen. Forskningsstudier visar också att den svenska skolan generellt ställer låga krav på elevers prestationer och att elever i liten grad delaktiggörs i målprocesser och undervisningsplanering, vilket framhålls som negativt för elevgruppens studiemotivation och kunskapsutveckling. Likväl uppger forskning baserade granskningar att matematik-undervisningen i den svenska skolan vanligtvis är läromedelsstyrd, vilket i sin tur medför att arbetssätt och målprocesser styrs av läromedlet framför att individanpassas dem efter elever. Utifrån insamlad empiri bekräftar denna studie till viss del vad granskningarna uttrycker men data visar också att de två studerade lärarna gör individanpassningar och delaktiggör elever i arbetssätt och målprocesser i matematikundervisningen. / This field research study has investigated how two mathematics teachers in grades 4-6 work with goal processes and working methods in mathematics teaching in relation to students with mathematical cases and how the teachers' approaches to these aspects as research affect the student group's knowledge development. Data consists of research-based sources of text with a particular focus on mathematical talent and the didactic perspective and empirical evidence from interviews and qualitative observations. Examinations of Swedish mathematics education show that students with a mathematical minority are to a small extent offered sufficient incentives to develop special or inherent talents and abilities in Swedish mathematics education. Research studies also show that the Swedish school generally places low demands on student performance and that pupils are not involved in goal processes and teaching planning, which is considered negative for the student group's study motivation and knowledge development. Nonetheless, research based surveys indicate that mathematics teaching in Swedish schools is usually instructed by the teaching staff, which in turn means that work methods and target processes are controlled by the learning tool in order to individually tailor them to students. Based on collected empirical studies, this study partially confirms what the reviews express, but data also shows that the two studied teachers make individual adjustments and participate in making students work methods and goal processes in mathematics teaching.

Följande systematiska litteraturstudie fokuserar på elever med fallenhet för matematik och vad som lämpas i matematikundervisningen för att främja och utveckla de matematiska förmågorna hos denna typ av elever. Studien kommer att definiera begreppen fallenhet, matematisk förmåga, anpassad undervisning, stöd och stimulans samt fördjupa sig i begreppens roll och samband i undervisningen. Studien behandlar tre frågeställningar om elever med fallenhet och anpassning, stöd och stimulans i undervisningen. Resultatet visar på att elever med fallenhet för matematik ofta missuppfattas och att det mer än sällan finns brister i undervisningen för att eleverna ska uppnå full potential. Främst på grund av missuppfattningar och identifiering av elever med fallenhet, men också att de inte får det stöd eller stimulans som de är i behov av.

I denna systematiska litteraturstudie fokuseras elever med fallenhet för matematik, problemlösning samt motivation och sambanden mellan dessa. Syftet med studien är att kartlägga hur elever med matematisk fallenhet kan utmärka sig, att undersöka hur problemlösning kan utmana och utveckla dessa elever samt att undersöka sambanden mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar baseras studien på ett flertal vetenskapliga publikationer som har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv. Studiens resultatanalys visar på flera utmärkande drag hos elever med matematisk fallenhet, vissa mer förekommande än andra. Resultatanalysen i studien redogör även för kännetecken för problemlösningsuppgifter, med vilka faser en problemlösningsuppgift kan lösas samt hur arbete med problemlösning kan bidra till utmaning och fortsatt utveckling hos elever med matematisk fallenhet. Avslutningsvis redogör studiens resultatanalys för sambandet mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. Studien visar att motivationen hos elever med matematisk fallenhet ökar vid arbete med problemlösning.

Denna studie är en läromedelsanalys med inriktning för elever med fallenhet för matematik. Studien syftar till att undersöka hur väl läromedel i matematik utmanar elever med fallenhet inom ämnet problemlösning. Syftet var även att bidra till mer kunskap rörande undervisning för elever med fallenhet.    Läromedelsanalyserna gjordes utifrån Chamberlins modell och i analysen har stor vikt lagts på att undersöka vilken utsträckning som problemlösningsuppgifter återfinns i läromedlen samt inom vilka nivåer inom Chamberlins modell som finns representerade i elevböckerna. I resultatet framgår det att elevböckerna behöver stöd av lärarhandledningen för att ge elever med fallenhet maximala möjligheter till utveckling. Resultatet har sedan analyserats utifrån Sheffields teori om elever med fallenhet. I analysen konstateras lärarhandledningarnas betydelse för elevbokens helhet. I diskussionen av läromedlen har brister och möjligheter till kompletterande undervisning framkommit och diskussioner rörande hur väl läromedlen utmanar elever med fallenhet framkommer.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att få en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man måste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har två manliga lastbilsförare med lång erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sätt att se på vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram är att ha en blick och en fallenhet för yrket. Studien visade att lastbilsförarna hade svårt att sätta ord på vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om när det gäller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som färdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap. Inom färdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för något, du har förmågan att utföra en handling. Denna förmåga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det går inte att förutsäga hur långt en enskild förmåga kan utvecklas. Inom förtrogenhetskunskapen ryms att ha en blick för något, man kan se mönster eller beteenden som man kan tolka och se utgången av. Men, man kan inte ha en blick för något som man inte har upplevt innan. Båda kunskaperna bygger på att du har samlat på dig erfarenhet över tid. De samverkar med varandra i olika grad, beroende på personliga egenskaper, och den specifika situation de ställs inför. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that hides behind the statement to have an eye for something and an aptitude for something. In this study i have been in contact with two male truck drivers who have a long experience from truck driving.In the study they told me what knowledge they see as needed to be seen as a competent and skilled truck driver. The knowledge that the truck drivers brings out is to have an eye and an aptitude for the profession. The study showed that truck drivers had a hard time putting into words what they mean by having an eye and an aptitude for the profession.   The results of the study showed that when it comes to having an eye and an aptitude for the profession that stems from Aristotle's concept of knowledge, techne seen as skill knowledge and phronesis seen as familiarity or intimate knowledge.Within skill knowledge fit to have an aptitude for something, you have the ability to perform an action. This ability develops with practice and experience, and it is not possible to predict how long an individual's ability can develop. Within familiarity knowledge fit to have an eye for something, you can see patterns or behaviors that can be interpreted.   But, you can´t have a look for something you have not experienced before. The knowledge is based upon what you have accumulated over time. The knowledge interacts with each other to different degrees depending on personal characteristics, and the specific situation they face.

Med bakgrund i de svårigheter som finns i att skapa en undervisning som utmanar deelever som är i behov av extra utmaning i matematikundervisningen syftar föreliggandefallstudie till att skapa förståelse för hur en undervisning genom problemlösning kanutmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 1. Fallstudien prövar Wood,Wiliams och McNeal (2006) antaganden om att interaktionen påverkar elevernasmatematiska tänkande, med ett ramverk av Cobb och Yackel (1996) som analysverktyg.Fallstudien undersöker därmed hur normer kommer till utryck i interaktionen och hurinteraktionen i sin tur påverkar utmaningsmöjligheterna genom högre tänkande för enelev med fallenhet för matematik. Datainsamling sker genom film och ljudinspelningar ien spetsgruppsundervisning och i en ordinarie matematikundervisning samt genomintervjuer med undervisande lärare och utvald elev. Resultatet visar att trots sammalärare med sin syn på den allmänna matematiska aktiviteten kan både lärarens sätt attorganisera diskussioner och interagera i klassrummet utveckla olika sociomatematiskanormer som i sin tur ger olika möjligheter för högre tänkande. Resultatet stödjer Woodet al. (2006) argument om att fler möjligheter för högre tänkande skapas om eleverna fårdiskutera hur de tänker samt argumentera för varför.