Mass., Harvard Univ., Public Policy Dep., Diss.--Cambridge, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Universiẗat, Diss.--Erlangen-Nürnberg, 2007.

Univ., Diss.--St. Gallen, 2007. / Zsfassung in engl. Sprache.

Univ., Diss.--Lausanne, 2007.

Syftet med denna studie var att klargöra hur användarvänligheten ser ut för NoSQL- respektive Relationsdatabaser samt hur arbetseffektiviteten kan påverkas av dessa datamodeller. Denna problematik har belysts med forskningsfrågan ”Hur skiljer sig användarvänligheten mellan NoSQL-databaser och Relationsdatabaser, och vad fås för inverkan på arbetseffektiviteten vid en blandad användning av de två datamodellerna?” samt underfrågan ”Hur påverkar respektive datamodells användarvänlighet arbetseffektiviteten?”. En teoretisk grund inom problemområdet upprättades med hjälp av olika typer av litterära medel. Genom individuella intervjuer med totalt elva uppgiftslämnare samlades sedan datamaterial in, som transkriberades och analyserades genom kombinering av kategorier. Studiens resultat visade att de främsta dragen hos Relationsdatabasers användarvänlighet är att de är standardiserade sett till tillägg och dokumentation samt naturliga för sitt syfte. NoSQL-databaser har sina främsta drag inom användarvänlighet i en lättförståelig datastruktur, flexibilitet vid hantering av data samt snabba svar och korta väntetider vid frågeställningar. Generellt upplevdes Relationsdatabaser ha en högre användarvänlighet än NoSQL-databaser. Vidare pekade resultaten på att en negativ inverkan på arbetseffektiviteten är mest trolig vid en blandad användning de två datamodellerna. Detta beror främst på att det blir mer tidsresurser på inlärning och flera olika system att administrera. Sannolikheten att ingen utmärkande inverkan skulle ske är mindre, men det sprungar i fåtal fall ur att modifierbarhet och kompabilitet inte är vanliga moment i arbetet. Minst troligt är en positiv inverkan, som i sina fall grundar sig i att flera datamodeller ger en bredare modifierbarhet. Likaså nåddes resultatet att arbetseffektiviteten kan få en positiv inverkan av Relationsdatabasers användarvänlighet i avseendet kompabilitet, och av NoSQL-databasers användarvänlighet i avseendet modifierbarhet. På en övergripande nivå kan Relationsdatabasers användarvänlighet ha en större positiv inverkan på arbetseffektiviteten än NoSQL-databasers.

In the school subject religious education in Sweden, there is a term which easily becomes overlooked, the concept »view of life« (in Swedish: livsåskådning). The concept includes both religious and non-religious world views and is a wider term than religion. Swedish scholars have different approaches to what a view of life can be, which have resulted in a range of interpretations and an uncertainty regarding how teachers should approach the concept in their teaching. In this student thesis I attempt to structure a teaching model, which takes its starting point out of Anders Jeffner’s theories and understanding of the essence of the concept and implement his definition in a teaching situation. The teaching model connects both to the students’ own personal standpoints as well as to more established and collective views of life. This teaching model is being tested and observed as a case study in upper secondary school in order to gather research material and discuss how the students face and understand content and function related to the concept. Furthermore I intend to discuss if Jeffner’s definition is a functioning way to adress views of life in religious education. The result of this thesis is that the students notice a wide range of perspectives of what a view of life can consist of in terms of suppositions and values, as well as its functional effects on an individual and a collective level. However, there is a challenge in translating theoretical concepts and adapting content to a student level.

This essay analyzes destruction of cultural heritage, and its impact on future archaeological research. A qualitative case study on four different events of destruction on cultural heritage to evaluate whether it can be positive or negative. It explores if this phenomenon is new or old. Hopefully, the essay also contributes to the knowledge gap that exists in today's analysis of systematic destruction of cultural heritage. First, the concept of cultural heritage and systematic destruction is analyzed. Thereafter, a variety of cases are considered to finally arrive at four different events to be analyzed. In these four different events, a case study is made that aims to contribute to a deeper understanding on destruction of culture heritage. If it contributes to something positive or negative to the people in that society, and a possible outcome on how we look back on history. The events that form the case study are the destruction of the Baalshamin Temple, the demolition of the southern state statues, the transplantation of the Abu simbel monuments from Egypt and the destruction of the Sami drums. The results found that systematic destruction of cultural heritage is a complex issue and does not have an absolute explanation. Destruction of cultural heritage usually affects archaeologists negatively as it prevents future research and results in a less nuanced image of history. Destruction of cultural heritage is usually considered negative, however, moving objects is considered to be more positive.

The aim of this thesis is to study and evaluate a project management process on a company as well as its application within the company and finally to propose improvements that can be made. The research consists of a literature study and an ethnographic case study at one of the development units at Alecta Pensionsförsäkringar AB. Alecta is one of Sweden's leading pension insurance companies specializing on occupational pensions. The system considered is the company's internet office, the portal that customers should be able to use for everyday issues. During the work, the company's project management process, MOPS, has been mapped using facts from internal documentation, interviews with project members, as well as observations made within the company. The system has then been analysed and compared with different types of project management models and changes to the project management process have been proposed. The proposed changes are in consideration of producing high quality customer-oriented systems. The main proposals are: Inform the management and decision-making bodies about the workings of agile models. Introducing agile models as an alternative project management process in customer-oriented development. Customize the documentation requirements depending on the system being developed. At the beginning of a project, superficially educate project members about the selected models and how they work. Provide employees with information on the various models and how they, as well as about where said information is available.

Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem. Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra miljöarbetet mellan Luftfartsverkets flygplatser som har certifierade respektive icke-certifierade miljöledningssystem. Uppsatsen strävar efter att tyda och beskriva det insamlade materialet och därför används en tolkande kvalitativ fallstudie. Utifrån vår studie kan vi inte generalisera och säga att alla flygplatser inom Luftfartsverket bör certifiera sina miljöledningssystem. Flygplatsernas individuella förutsättningar är helt avgörande om det är en fördel att certifiera eller inte och det är upptill flygplatserna själva att göra den bedömningen. Från resultatet har vi gjort en bedömning att vissa förutsättningar är av betydelse vid beslutet att certifiera.