Idag är Facebooks grupper en social plats där individer samlas för att skapa en gemenskap och tillhörighet med varandra. Det är en plats som gruppmedlemmarna kan yttra sina åsikter och diskutera gemensamma frågor med varandra. Bland dessa grupper finner man även föräldragrupper. I dessa grupper kan föräldrar samlas och diskutera allt som har med föräldraskapet att göra. Syftet med denna studie har varit att studera hur föräldrar samtalar med varandra för att skapa ramen för föräldraskapet. Metoden för studien har varit netnografi genom en icke-deltagande observation detta för att inte påverka materialet. För att svara på syftet och frågeställningarna har analysen använt sig utav teoriramen norm och social interaktion, språk genom makt samt sigma och den sociala identiteten. Genom detta framkom det olika teman där bland annat språket relevans för tolkning behandlas, roller inom föräldraskapet och olika förväntningarna som gruppmedlemmarna har på föräldrar. Olika faktorer som framkommer i grupperna är att exempelvis så gör gruppmedlemmarna skillnad på mammans och pappans roller samt att föräldrarna alltid bör vara med sina barn. / <p>2023-06-01</p>

Vi lever i ett samhälle som ständigt förändras vilket även innebär att nya arbetsformer växer fram. Syftet med denna uppsats är att undersöka distansarbete och dess effekter för individer boende i Sverige. De effekter som har undersökts närmare är flexibilitet, konflikten mellan arbets- och familjelivet samt hur tillfredsställd individen är med sitt arbete. Genom en kvantitativ metodansats har vi använt oss av ett befintligt data-set från International Social Survey Program (ISSP, 2015) där förvärvsarbetande deltagare mellan 18–72 år inkluderades i denna studie. Resultat visar att distansarbete ger upphov till mer flexibilitet för en individ i förhållande till arbets- och privatlivet. Vidare visar resultat att individer som arbetar på distans i större utsträckning upplever en konflikt mellan arbetet och familjen. Vi har även identifierat att kvinnor och män som har barn i hushållet upplever starkast konflikt om man jämför med personer utan barn i hushållet. Studien fann avslutningsvis ett svagt positivt samband mellan distansarbete och arbetstillfredsställelse.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnliga yrkesmusikers erfarenheter av moderskap och musicerande. Empirin består av intervjuer med sju stockholmsverksamma frilansmusiker, samt boken Musiker &amp; Mamma (2017) — en antologi skriven av musicerande mammor. Uppsatsen undersöker musicerande och modrande som praktiker, samt hur dessa utövas i vardagslivet. Vidare analyseras hur kvinnorna i materialet positioneras av diskurser, samt hur olika praktiker och handlingsrepertoarer konstrueras genom detta. En central slutsatsär att musicerandet villkoras på ett omvälvande sätt genom moderskapet, vilket riskerar att förstärka strukturella exkluderingsmekanismer. Samtidigt leder dessa erfarenheter till unika former av modrande och konstnärliga praktiker. Uppsatsen avslutas med förslag på hurvillkoren kan förbättras för kvinnor som musicerar och modrar.

In the autumn of 2022 Sweden stands before a pivotal moment in its migration policy. A new government intends to impose significantly stricter requirements on immigration to the country and thereby adapt the regulatory framework to the minimum level provided by EU law. Yet action towards this adaption was taken already in 2016, when an extended maintenance requirement for family reunification was introduced in Law 2016:752 concerning temporary restrictions on the granting of permanent residence permits for asylum seekers. The requirement meant that a third country national living in Sweden, who wanted a family member to live in the country, had to be able to financially support both themselves and the family member. They would also have to provide a home of sufficient size and standard for them all to live in.  In 2021 the extended resources requirement was introduced as a permanent feature in the Swedish Aliens Act. At that time several referral institutes had advised against this implementation in the preparatory works before the law, raising questions as to whether the requirement would be so strict that it would effectively prevent family reunification and reinforce marginalization. Even the government conceded that the extended resources requirement would affect women and men differently, potentially causing women sponsors to fail to live up to the requirement and women migrants to become more financially dependent on their partners. From this conflict of interests sprung the purpose of this thesis, which is to examine the relation between the extended resources requirement in the Aliens Act and the right to family life for adult sponsors and their adult family members from a gender law perspective.  The thesis finds that the introduction of the extended resources requirement in the Swedish Aliens Act marks a permanent adaption of the provision to a level close to the minimum standard provided in the Family Reunification Directive. According to article 8 of the European Convention on Human Rights, Member States wanting to limit the right to family life need to undertake a proportionality analysis before imposing such restrictions on individuals. For limitations in family reunification to be justified, they thus need be to be duly motivated. While no negative obligation to enable family reunification for Member States can be ascertained through this article, it still ascribes a certain positive duty for Member States to ensure the reunion of families. In this respect the extended resources requirement does not appear to be entirely satisfactory. The implementation of the requirement in 2021 was motivated by a will to adapt the requirement to the minimum level provided in the Family Reunification Directive, to encourage integration and to lower public costs. While the adaption of the requirement to the minimum level provided by EU law seems correctly executed, queries can be raised whether it causes the prohibiting of family reunification to such an extent that it undermines the purpose of the directive. This contention is supported by research suggesting that reuniting with one’s family is a key factor behind immigrants’ motivation to integrate in a society. In this respect, the extended resources requirement does not appear to fully comply with article 8 of the European Convention of Human Rights.  Research also indicates that women are disproportionally affected by the extended resources requirement. Women sponsors work temporary and insecure jobs to a greater extent than men, and thereby risk failing to comply with the extended resources requirement. Simultaneously, women relatives risk becoming financially dependent on their partners when they immigrate to Sweden and are supported by them from the start, causing these women to stand even further away from the job market and other integrational measures. In its essence, the extended resources requirement enforces existing dichotomies between the state and the individual, the public and the private, notions of “us” and “them” and the inherent meaning of “man” and “woman” that contribute to enforcing gender roles and disintegration. This implies that the requirement does not live up to its proposed integrational effects and subsequently, that the extended resources requirement is not entirely purposeful.

Dagens arbetsliv ställer helt andra krav på individen än förr. På arbetsmarknaden krävs flexibilitet och eget ansvar, där individen förväntas kunna arbeta när som helst och var som helst. Dessa faktorer har bidragit till en obalans mellan arbetsliv och familjeliv som kan orsaka olika former av ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar upplever sin psykiska hälsa i relation till balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Studien bygger på en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom sex enskilda semistrukturerade intervjuer, materialet har sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer att föräldrar idag är väl medvetna om obalansen mellan arbetsliv och familjeliv. De uttrycker att det påverkar deras hälsa negativt på flera sätt, alltifrån stress och oro till sömnsvårigheter och konflikter. För att hantera denna obalans skapas rutiner, ansvarsfördelning i hemmet och tid till fritid, dessa nämns som faktorer som skapar en form av kontroll över obalansen. Studiens slutsats är att föräldrarna upplever att arbetsliv och familjeliv idag handlar mycket om att skapa rutiner och få saker att falla på plats, där de sänker sina krav på sin egen hälsa. / Today's career choices and ambitions impose different demands on the individuals than in the past. In a labour market that demands flexibility and responsibility, the individuals are expected to be able to work almost anytime and from anywhere. These factors have contributed to an imbalance between work and family life that can trigger various forms of illness. In this study, I investigate how parents of young children perceive their mental health in relation to the balance between work and family life. This is achieved through a study that employs qualitative methods and data collection based on six individual semi-structured interviews, where the material is then analysed based on a manifest content analysis. The results show that today’s parents are well aware of the imbalance between their work and family life, and that this negatively affects their health in several ways, ranging from stress and anxiety to sleep problems and personal conflicts. To address this imbalance the parents creates routines, shared responsibilities at home, and allow personal time for leisure, in an attempt to create a form of control over this imbalance. The conclusion of this study is that parent’s experience that they have to have routines at work and family life, where the parents have lower demands on their own health.

Sammanfattning Kvinnors ekonomiska förutsättningar har förbättrats enormt de senaste decennierna, men än idag råder det skillnader i lön mellan kvinnor och män. Många tror att denna skillnad beror på att kvinnor väljer att fokusera på familjelivet då de får barn. Om det faktum att kvinnor får barn faktiskt leder till dessa löneskillnader, så innebär det inte bara att män och kvinnor har olika lön, men också att kvinnor som har barn och kvinnor som inte har barn har olika lön. Detta är studiens syfte, alltså att undersöka om en kvinnas lön påverkas negativt av att hon får barn. För att kontrollera detta jämförs lönen mellan kvinnor med barn och kvinnor utan barn. Vidare så studeras även om lönen för kvinnor med barn påverkas olika mycket beroende på hur många barn hon har. Detta formuleras till två frågeställningar; ”Finns det en genomsnittlig skillnad i lön mellan kvinnor som har barn och kvinnor som inte har barn?” och ”Finns det genomsnittliga skillnader i lön beroende på hur många barn kvinnor har?”. För att kunna besvara dessa frågeställningar har olika teoretiska perspektiv använts, nämligen humankapitalteorin samt rational choice theory. Båda dessa förklarar olika tänkbara aspekter av varför en kvinnas lön skulle påverkas negativt av att hon skaffar barn. Vidare har även tidigare forskning som beskriver “The Wage Penalty of Motherhood” använts genomgående i studien, för att ge ytterligare eventuella förklaringar till att kvinnor med barn har en lägre lön. Studien använder en kvantitativ ansats med ett sekundärt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Med detta datamaterial har regressionsanalyser genomförts, för att kunna studera sambanden mellan kvinnor, barn och lön. Resultatet visar, i motsats till tidigare forskning och teorier, ett positivt samband mellan att ha barn och lön, och även ett positivt samband mellan antalet barn och lön.

Ett yrke till sjöss innebär växelvisa borta/hemma perioder vilket innebär en speciell situation för sjöfararen när det gäller att förena yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan även antas få konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa på vilket sätt avlösningssystemet kan påverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod användes eftersom jag ville förstå och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter. resultatet visade att upplevelsen bland respondenterna verierade. De problematiska aspekter som framgick var framförallt avsaknad av exakta datum för när sjöfararen skulle mönstra på och av sitt fartyg. Man upplevde det svårt att ha framförhållning och kunna göra gemensamma planer eftersom datum ofta ändrades. De positiva aspekterna som framhölls var bland annat; kvalitetstid tillsammans, egen tid och naturliga pauser i förhållandet vilket kunde tillföra positiva känslor av förnyelse. Nyckeln till att få förhållandet att fungera ansågs vara en positiv inställning och ett gemensamt kompromissande från båda parter. / A profession at sea involves alternating away/home periods, which means a special situation for the seafarer in reconciling profession and family life. This rotation system can also be assumed to have consequences fot those who live with a seafarer. Against this backgrund, the purpose of this study was to illustrate how the rotation system may effect the partners´daily lives ande thier ralationship with the saefarer. A qualitaive approach was used because I wanted to understand and describe the respondents´personal experiences. The results showed that the perception among the respondents varied. The problematic aspects that emerged were above all the absence of acxact dates for the serfarer to sign on and off the vessel. Thay found it difficult to be proactive and make common plans when the dates often changed. The positive aspects that were highlighted included; quality time together, own time and natural breakes in the realtionship which could lead to positive emotions of renewal. The key to getting the relationship to work was seen as a positive attitude and a common compromise from both parties.

This degree project is an inquiry in how plan layouts and functions should be designed to suit families with children. The project aim to, if possible, find good solutions and designed houses that satisfy the requirements a family have. Last spring we contacted Willa Nordic AB, a company that produce houses, and they had a suggestion to investigate living for families with children. Their motif were that they lacked in information and knowledge in how to design houses that correspond to a family's needs. We thought the idea was exiting and motivating. The autumn 2008 studies were made on earlier published reports, in the subject "living environment", to get a solid background. The earlier inquiries shows a clear development through the whole 1900's, from being without standards to have well defined norms. Though, there are still today no defined guidelines for how to design a house for a family. As a complement to the earlier published reports we have implemented one questionnaire and two interviews. Both the questionnaire and the interviews have shown us qualities that are important to provide houses made for families. We have also decided to clarify aspects as children's health and secure, and general, functional and open plan layouts. To get to a result we discuss a few different headlines; storage, spaces for children and youths, one or two storey, general layouts, bedrooms, open plan layout and a second entry. The discussion is made from a children and family life perspective. The result shows that it's impossible to design one solution that fits all families. Every family constellation and their habits looks different and there are no plan layout that satisfies all. Although we believe that there are some common points that should be considered when planning a house for families with children. It's important that the family answer questions to fulfill their needs. In the result we have illuminate some qualities that we assume positive for families with children.

<p>This degree project is an inquiry in how plan layouts and functions should be designed to suit families with children. The project aim to, if possible, find good solutions and designed houses that satisfy the requirements a family have.</p><p>Last spring we contacted Willa Nordic AB, a company that produce houses, and they had a suggestion to investigate living for families with children. Their motif were that they lacked in information and knowledge in how to design houses that correspond to a family's needs. We thought the idea was exiting and motivating.</p><p>The autumn 2008 studies were made on earlier published reports, in the subject "living environment", to get a solid background. The earlier inquiries shows a clear development through the whole 1900's, from being without standards to have well defined norms. Though, there are still today no defined guidelines for how to design a house for a family.</p><p>As a complement to the earlier published reports we have implemented one questionnaire and two interviews. Both the questionnaire and the interviews have shown us qualities that are important to provide houses made for families. We have also decided to clarify aspects as children's health and secure, and general, functional and open plan layouts.</p><p>To get to a result we discuss a few different headlines; storage, spaces for children and youths, one or two storey, general layouts, bedrooms, open plan layout and a second entry. The discussion is made from a children and family life perspective.</p><p>The result shows that it's impossible to design one solution that fits all families. Every family constellation and their habits looks different and there are no plan layout that satisfies all. Although we believe that there are some common points that should be considered when planning a house for families with children. It's important that the family answer questions to fulfill their needs. In the result we have illuminate some qualities that we assume positive for families with children.</p>

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga. Av föräldrarna var hälften mammor och hälften pappor. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har deltagarnas egna skildringar av familjen framställts. Det har visat sig att en bra familj består av fem teman engagerat föräldraskap, gemensamt familjeliv, bra atmosfär, hel familj och god standard. Engagerat föräldraskap består av stödjande föräldrabeteende som jobba, läxhjälp och fritidsstöd samt familjeskapare som konflikter och sätta gränser. Bra atmosfär består av gott emotionellt klimat vilket innehåller kärlek, snäll, trygghet, ärlighet samt bra relationer vilket innefattar öppenhet, delaktighet, ansvarstagande och jämställdhet. Gemensamt familjeliv består av dagliga, veckovisa och årliga umgängestillfällen, dessa består av familjestund, måltiden, husdjur, fritidsaktiviteter, fredagsmys och semester. Hel familj innefattar mamma och pappa, syskon och övrig släkt. God standard innefattar bra bostad och drömfamiljen. Tre typfamiljer har gått att urskilja, relationsfamiljen, aktivitetsfamiljen och strukturfamiljen. / The aim of the study was to investigate teenagers and parent’s opinion of what a good family are. To find out this a qualitative method was used. The teenagers and parents have written down their thoughts on this issue. 100 participants have written down what a good family means for them. 50 teenagers have written an essay, 10 of those were 18 years and 40 were 13 years. 50 parents, with children in corresponding age has, as a part of a survey answered the same open question. There were equal distribution between participating mothers and fathers. The results have been analyzed with base on Grounded Theory. Through the study, teenaged children’s and parents’ own view of the family has been expressed. It is evident that a good family consists of five themes, involved parental role, joint family-life, good atmosphere, whole family and good standard. Involved parental role consists of supportive parental behavior such as go to work, help with homework and support during leisure time as well as physiologic aspects as conflicts and setting limits. Good atmosphere consists of a good emotional climate which contains love, kindness, confidence, honesty and good relationship which includes openness, sharing, responsibility and equality. The joint family-life consists of daily, weekly and yearly get-together’s, these are gathering of the family, eating together, pets, recreation, “fredagsmys” and holiday. Whole family contains mother and father, siblings and other relatives. Good standard consists of the nice home and a fantasy family. Three typical families have been distinguished, family of relations, family of activity and family of structure.