<p>Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt. För att optimera lärandet och utvecklingen i den sociala interaktionen utvecklades metoden med hjälp av bl.a. Vygotsky´s tankar om ”den proximala utvecklingszonen”. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsstudier kan man gå nära in på lärandesituationer, beskriva dem och analysera vad som faktiskt sker där. Som metod har jag använt deltagande observation samt analys av insamlat material. Jag har samlat in data på många olika sätt; genom intervjuer, utvärderingar, observationer, video- och ljudupptagningar och genom studenternas loggboksanteckningar. I min analys har jag utgått ifrån Pierre Dillenbourgs kriterier av kollaborativt lärande: situationen (symmetri, arbetsfördelning), interaktionen (symmetri, jämkande av åsikter), processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och effekterna. Resultatet av studien visar att Dillebourgs kriterier är mycket användbara som verktyg när man vill studera kollaborativt lärande i grupper. Studien visade flera exempel på de tre första kriterierna. Intervjuerna med andra forskare och de gjorda utvärderingarna av sudien visar att modellen 5D är användbar i lärarutbildningen.</p>

Femte dimension (5D) är ett internationellt nätverk för forskare, lärare, elever och studenter. I den här uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fältet och högskola innebär för de inblandade och diskuterat frågan om hur samarbetet med hjälp av IKT kan se ut. Studien genomfördes på LHS under våren 2007 tillsammans med lärarstudenter, lärare och elever från en närliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förståelse om IKT´s roll i kollaborativt lärande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lärmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sätt att integrera IKT i kurserna på lärarutbildningen. Metoden 5D bygger på kollaborativt arbetssätt. Det är en ide och ett modellsystem för lärandemiljöer som kännetecknas av samarbete, rikhet på verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssätt. För att optimera lärandet och utvecklingen i den sociala interaktionen utvecklades metoden med hjälp av bl.a. Vygotsky´s tankar om ”den proximala utvecklingszonen”. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsstudier kan man gå nära in på lärandesituationer, beskriva dem och analysera vad som faktiskt sker där. Som metod har jag använt deltagande observation samt analys av insamlat material. Jag har samlat in data på många olika sätt; genom intervjuer, utvärderingar, observationer, video- och ljudupptagningar och genom studenternas loggboksanteckningar. I min analys har jag utgått ifrån Pierre Dillenbourgs kriterier av kollaborativt lärande: situationen (symmetri, arbetsfördelning), interaktionen (symmetri, jämkande av åsikter), processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och effekterna. Resultatet av studien visar att Dillebourgs kriterier är mycket användbara som verktyg när man vill studera kollaborativt lärande i grupper. Studien visade flera exempel på de tre första kriterierna. Intervjuerna med andra forskare och de gjorda utvärderingarna av sudien visar att modellen 5D är användbar i lärarutbildningen.

Sammanfattning/AbstractSvensson, Kristofer (2018). Organisationens betydelse. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragÖkad förståelse och kunskap kring organisationsstrukturer och hur dessa kan bidraga till att öka elevers måluppfyllelse.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att öka kunskap och förståelse om skolans organisationsstrukturer och hur dessa kan bidra till att öka elevers måluppfyllelse.På vilket sätt utgår skolledare från den forskning som görs inom organisationsstrukturer, vid planerande av ny eller befintlig verksamhet? På vilket sätt kan organisationens struktur bidra till för att öka elevers måluppfyllelse.TeoriSystemteori, femte disciplinen, lärande organisation, Kasam.MetodKvalitativ ansats med inspiration av fenomenologi. Semistrukturerade intervjuer.ResultatResultatet visar på att tid och ekonomi är betydelsefulla faktorer för en verksamhets förändringsarbete. Vidare visar resultatet att skolledaren utgår från forskning som görs inom organisationsstrukturer, så länge de ekonomiska ramarna hålls och att de givna tidsramarna för förändringsarbetet inte äventyras.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet blir det tydligt för mig att både ekonomi och tid är en betydande faktor i ett förändringsarbete och de är två delar ur en helhet som enligt föreliggande studie har fått större legitimitet.NyckelordOrganisationsstrukturer, organisationskultur, offentlig sektor, systematiskt kvalitetsarbete, systemteori.

Författarna till detta examensarbete har intresserat sig över hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis små innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie undersöker författarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfrågan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats där undersökningen har sin utgångspunkt från teorin. Den teoretiska referensramen innefattar modeller som beskriver organisationsprocesser vid en internationalisering, samt teorier riktade mot innovation, internationalisering samt internationell marknadsföring. Därefter har författarna i empirin, redogjort för hur de olika fallföretagen författarna har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i sina internationaliseringar. Analysen i denna forskningsstudie är uppdelad utefter tre fokusområden, innovation, internationell marknadsföring och internationalisering där författarna analyserar företagens upplevelser från fokusområdena och företagen analyseras i följd. Utifrån den information författarna har fått från de tre semistrukturerade intervjuer och en observation kommer författarna att belysa svar på forskningsfrågorna i de tre slutsatserna nedan; Digitalkommunikation är väsentligt för innovationsspridning hos små innovativa företag. Internationaliseringsmodeller kan ses mer som stöd istället för strategi Innovationsspridning sker i ett tidigt i en innovationsprocess Med tanke på att denna forskningsstudie är genomförd på endast tre företag och en organisation som utgångspunkt kan författarnas slutsatser inte antas att gälla som en generell beskrivning av innovationsspridning till andra nationer.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att jämföra UVK-träning med ett generellt simträningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska  Simförbundet 2014) för svenska ungdomar. Studiens syfte var även att undersöka om en specifik UVK-träningsmetod leder till att simmarna implementerar UVK mer vid start och vändning samt om det påverkar farten respektive sluttiden under ett max lopp. Studiens frågeställning var: (1) Leder UVK-träningen till att simmarna kickar längre under vattnet i start och vändning under ett tävlingslopp? (2) Ökar UVK-farten efter start och vändning, bland ungdomar, efter en sexveckorsperiod av UVK-träning? Metod Totalt deltog 16 stycken försökspersoner, 8 pojkar och 8 flickor, i denna studie. En kvantitativ ansats har vidtagits för att studera skillnader på UVK-prestationen för svenska simungdomar efter ett sex veckor långt träningsprogram. Kontrollgruppen (KG) följde ett träningsupplägg baserat på Simlinjen (Svenska Simförbundet, 2014) medan UVK-gruppen följde ett mer UVK-baserat upplägg baserat på Leroy (2014). UVK-träningen bestod av vertikalkick, fotledsstyrka, ankelrörlighet och specifik UVK-träning. Innan och efter träningsperioden genomfördes två tester. Ett 15 meter maximal UVK-test och ett 50 meters ryggsimstest, för att mäta tid och fart av UVK samt bestämma sträcka av UVK vid ett maxlopp. Resultat Resultaten efter genomförd träningsperiod visar att UVK-gruppen kickar signifikant längre efter starten, samt visar en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. KG visar en tendens till att vara snabbare till 10 meter vid 15 meter UVK. UVK-gruppen kickar signifikant längre än vad KG gör efter starten vid 50 meter ryggsim. Slutsats En period av specifik UVK-träning samt vertikalkicksträning leder till att ungdomar kickar längre efter starten, samt har en tendens till att kicka längre efter vändningen vid 50 meter ryggsim. Träningsmetoden kan implementeras som en del i ungdomars teknikutveckling för att kicka längre under vattenytan. Progression kan ske genom att först lära simmaren att kicka längre under vattnet, för att sedan lägga tid på att utveckla farten för att kicka denna sträcka snabbare.

Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för. / Soil damage, so-called serious driving injuries in connection with forestry activities such as forest thinning, finishing and land preparation is a common and well-known problem. Serious driving injuries can have a serious impact on the environment, such as leaching of toxic substances,for examplemercury, into waterways wherethey pose a great risk to human health. Work on driving injuries is regulated by legislation (Sweden’s Environmental Goals, n.d.; SVL 1979:429; FSC & PEFC) but despite the processgoing into the right direction, serious driving injuries have increased in variousparts of the country. In the valley of Lake Mälaren, for example, the proportion of serious driving injuries in connection with stream crossings has increased from 4 to 18 percent during the years 1999-2007. Serious driving injuries are a challenge toforestry in general. The Swedish Church as one of the country’s largest forest owners is actively working to reduce the environmental impact due to serious driving injuries. The Swedish Church’s Forest Certification (Swedish abbreviation SKSC) managesabout 400,000 hectares of productive forest land and aims to reduce the proportion of areas with serious driving damages by 75 percent. An internal study of the work against serious driving injuries showed that there is a need for improvement in communication with contractors. In order to find improvement measures to reduce the proportion of serious driving injuries, two qualitative group interviews were conducted, focusing on working methods in planning, thinning, final harvesting and soil preparation within SKSC. A group interview was conducted with five persons from SKSC planning forestry measures and another interview with three of the contractors hired by SKSC to carry out the measures. The study also relates to challenges that exist in the daily work against serious driving injuries and the communication between the planners from SKSC and the contractors, aiming to prevent serious driving injuries.The theoretical framework was the learning organization primarily from a systems thinking perspective according toPeter M. Senge and secondarily from organizational structure, i. e. SKSC’s structure according toAnders Örtenblad. The survey demonstrated a great awareness among both SKSC’s planners and contractors on how their own efforts will affect later steps in the forestrymeasure process.The planning carried out partly by SKSC staff and partly by contractors in the field was considered the basis for dialogue, contact, self-examination and feedback which proved to be the most important tools for injury prevention. The result showed that SKSC’s structure makes it difficult for the work to reduce the proportion of areas with serious driving injuries. In order to improve working methods, it is proposed to utilize the competence of all persons involved, developing a dialogue between SKSC, the companies and the contractors. This dialogue will serve to identify the goals of SKSC, the companies and the contractors, support new routines and provide feedback. In order to create more efficient participation among contractors, preventinstructions from being misinterpreted and reach them throughout the performing chain, a standardized information platform is proposed, action-adapted instructions in the treaty directive and a clarification of the responsibilities of the contractor.

Under 1900-talet har elektrisk belysning använts som en del i byggnaders utformning, med permanent fasadbelysning som en integrerad del i arkitekturen. När en ursprunglig fasadbelysning försvinner eller förändras, så försvinner också en del av möjligheten att uppleva byggnaden som den var avsedd. Den här undersökningen syftar därför till att lyfta belysningens påverkan på byggnaders kulturhistoriska värden. Genom fallstudier har två höghus i Stockholm uppförda under 1960-talet undersökts: femte Hötorgshuset och DN-huset. Båda byggnaderna har eller har haft en ursprunglig exteriör belysning. Genom en intervjustudie har olika professioners synsätt på belysning som en del av byggnaders uttryck studerats. Undersökningen visar att belysning kan ha stor påverkan på kulturhistoriska värden, inte minst på upplevelsevärdet. Det framkommer också att befintlig lagstiftning kan tillämpas för att skydda en ursprunglig belysning. Undersökningen argumenterar för att det finns vissa skillnader i olika yrkesgruppers synsätt, men att skillnaderna inte har någon större påverkan på bevarandet av belysning. / During the 20th century, electric lighting has been used as a part of the design of buildings, with permanent facade lighting as an integral part of the architecture. When an original facade lighting disappears of changes, part of the possibility to experience the building as it was intended is lost. This study therefore aims to highlight the impact of lighting on buildings’ cultural significance. Through case studies, two high-rise buildings in Stockholm built during the 1960s have been studied: the fifth Hötorgshuset and DN-huset. Both buildings have or have had an original exterior lighting. Through interviews, different professions’ view on lighting as part of the expression of buildings have been studied. This study concludes that lighting can have a great impact on cultural significance, not least in how lighting affects the perception of buildings. It also shows that existing legislation can be applied to protect original lighting. This study argues that there are some differences in the different professions’ views, but that these differences have no major impact on the preservation of lighting.

The aim of this master thesis is to examine the use of the word digitalization ("digitalisering") in a Swedish library context, and to relate the use and the assumptions underlying it to different views of technology. The empiric material chosen was the report Den femte statsmakten, published by the National Library of Sweden in 2017 as part of the production of a national library strategy. A tool for structuring and analysing the material was created, based on the different grammatical functions of the words digitalization and digital, also drawing on the works of linguists Fairclough and Fowler. Findings showed that digitalization was often described as an independent actor, impacting on both organizations and individuals. The use of the word digital ranged from describing specific materials and tools, to describing the entire society and the present. These results were then further discussed in relation to different perspectives on technology, revealing a strong deterministic tendency in the studied material, where the current development was taken for granted. Questions about the influence of big tech companies on the technological development and the definition of digital competence were also raised.

The aim of this master thesis is to examine the use of the word digitalization ("digitalisering") in a Swedish library context, and to relate the use and the assumptions underlying it to different views of technology. The empiric material chosen was the report Den femte statsmakten, published by the National Library of Sweden in 2017 as part of the production of a national library strategy. A tool for structuring and analysing the material was created, based on the different grammatical functions of the words digitalization and digital, also drawing on the works of linguists Fairclough and Fowler. Findings showed that digitalization was often described as an independent actor, impacting on both organizations and individuals. The use of the word digital ranged from describing specific materials and tools, to describing the entire society and the present. These results were then further discussed in relation to different perspectives on technology, revealing a strong deterministic tendency in the studied material, where the current development was taken for granted. Questions about the influence of big tech companies on the technological development and the definition of digital competence were also raised.

This report aims to evaluate the potential of sharing energyregarding heat and cooling between buildings in a smalldecentralized energy system. A model of an energy substation wasdeveloped in IDA ICE Advanced level only system to create a timeefficient tool that is easy to handle for people in the industry.Three cases of building stocks with different heating and coolingdemands were modeled in the energy substation, both separately andcollectively, to investigate the differences in energy performanceas a result of energy recovery between buildings. The study also contained a sociotechnical aspect of thedecentralized energy system. Interviews were carried out to studyhow a mutual energy substation is implemented in reality and whatchallenges and opportunities the technology faces. An importantconclusion is that the future development for this new technologyis highly dependent on an increased cooperation between companiesin the industry.The simulations of the cases showed an improved energy performancefor the mutual energy substations in all three cases, sevenpercent improvement as most. The report concludes that there ispotential for an improved energy performance in a building stockwhen implementing a mutual energy substation since it enables theability to save energy through energy recovery. Furthermore, it isconcluded that a resembling heat and cooling demand within thebuilding stock increases the total energy performance of thesystem. An improved control system of the model is recommendedbefore deciding if and where it is beneficial to implement amutual energy substation.