Vilka ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie. Med hypotestest påvisas skillnader och där dess eventuella bakomliggande faktorer undersöks vidare. Detta görs genom en granskning av media och arbetslöshetens påverkan på brevskrivarna. Svaren blev tvetydliga, media har visserligen en påverkan, men i princip negligerbar. För arbetslösheten återfanns inget samband. Detta kopplas samman med den bedömning författarna gjorde angående att de flesta av brevskrivarna är pensionärer. / What economic issues are closest to the Swedish correspondents´ hearts? In 1998 two Swedish professors, Becker and Jonung, examined what these issues could conceivably be. This study examines a unique data set consisting of 536 letters addressed to the Prime Minister Fredrik Reinfeldt during his length in office, 2006-2014. By doing so, a general view of correspondents´ most central economic issues appears. The aim of this study is to compare these two, to see if changes in correspondents´ opinions has emerged. Differences between the studies have been shown through hypothesis testing, and it´s underlying factors are examined further. This is done through an examination of media and employment. Results indicate that media has a slightly positive effect on correspondents´ opinions, something that could not be concluded by the rate of unemployment due to the fact that most incoming letters probably are written by senior citizens.

Samhällets förväntningar på anställdas ständiga utveckling och behov att stå ut på arbetsmarknaden har ökat betydelsen av individers självstyrda lärande. Syftet med studien är att skapa större förståelse för självstyrt lärande och dess villkor för nyckelpersoner, det vill säga anställda som är ensamma om att utföra sitt arbete inom sin arbetsplats. Studiens resultat har analyserats och diskuterats utifrån en teori om individuella villkor för lärande och organisatoriska villkor för lärande. Den kvalitativa fallstudien har utförts inom ett studieförbund genom analys av dokument, intervjuer med nyckelpersonerna själva och avdelningschefer. Studien bygger främst på nio semistrukturerade intervjuer, fem med nyckelpersoner och fyra med chefer. Resultatet visar att nyckelpersonerna lär sig självstyrt genom tre tillvägagångssätt; att söka information, prioritera och styra sitt arbete samt genom samspel med andra. De viktigaste villkoren för lärande visade sig vara de sociala och digitala villkoren, arbetsuppgifternas lärandepotential, vidareutbildning samt kulturella villkor. Studiens slutsats är att informationssökande, prioritering och styrning av arbetet samt lärande genom samspel med andra är ett självstyrt lärande. De olika villkoren kan delas upp i villkor på en arbetsplats- samt organisatorisk nivå. Villkoren har olika effekt på tillvägagångsätten för självstyrt lärande. Slutligen pekar studien på att organisationens fokus bör skifta från ett lärande genom utbildning till lärande som sker inom det vardagliga arbetet eftersom det är så nyckelpersonerna anser att de lär sig mest. / Society's expectations about how employees should constantly develop and stand out on the labor market has increased the importance of individual’s self-directed learning. The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of self-directed learning and its framework for people who have a key role in the organization. The results of the study have been analyzed and discussed based on a model of self-directed learning and conditions for workplace learning more generally. This qualitative case study has been carried out in an adult educational association in which a few employees maintain a key role due to their specific functions in their respective departments. The study is built on nine interviews, five with key employees and four with the managers, in conjunction with documents regarding the adult educational association. The results show that key employees learn primarily by searching information through intranet and internet, by prioritizing and managing their work and by interacting with others. The most important learning conditions shown are both social and digital conditions, learning potential of the tasks, further education and cultural conditions. In conclusion, learning by searching information, by prioritizing and managing work tasks and learning by interaction with others makes for a self-directed learning process. The different frameworks in the study have been divided into the dimensions of the workplace and the organization as a whole. Furthermore, these different frameworks impact the learning methods in different ways. Lastly, the study indicates that the organizational focus should shift from learning by formal education to the more everyday learning, since it was shown to be what the key employees practiced the most.

Den här avhandlingen syftar till att utveckla kunskap om lärande på den lokala nivån inom fackföreningsrörelsen. Det är en etnografisk beskrivning och analys av hur en fackföreningsstyrelse på en arbetsplats hanterar vardagens fackliga arbete och de krav på lärande som det innebär. I studien undersöks förutsättningarna för en nytillträdd och oerfaren facklig styrelse. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande beskrivs och analyseras det fackliga styrelsearbetet under tre år, de olika utvecklingsprocesser detta genererar samt hur fackliga aktiviteter och processer samspelar med hur styrelseledamöternas deltagande och den fackliga praktiken förändras. Att det saknas facklig erfarenhet och kunskap på arbetsplatsen har betydelse för den nya styrelsens förutsättningar för lärande. Studien visar att styrelseledamöternas definition av situationen är avgörande för inriktningen på styrelsearbetet. I studien identifieras tre kvalitativt olika perioder av fackligt arbete och lärande: revolutionen, nybygget och reträtten. Styrelsens kontakter med fackföreningsrörelsen utanför den lokala arbetsplatsen har en avgörande betydelse - särskilt hur ledamöterna använder fackföreningsrörelsens samlade erfarenheter, kunskaper och resurser som källa till lärande. Hur styrelsearbetet fördelas inom styrelsen och tillsammans med andra inom fackförbundet (fackliga kollegor, ombudsmän, medlemmar) visar sig också ha betydelse för det lärande som uppstår inom och utanför den lokala styrelsen. Studien visar att det finns omfattande krav på den lokala styrelsens förmåga att hantera det lokala fackliga arbetet och att självständigt hantera de krav på lärande som det innebär. Utifrån de omständigheter som studien synliggör hävdas att detta är ett överkrav på lokala fackliga styrelser i den mening att man inte på egen hand förmår skapa den kunskap som ger makt att hantera alla viktiga frågor som samtidens arbetsliv ger upphov till. I studien framförs att det krävs förändringar inom fackföreningsrörelsen för att ändra villkor och förutsättningar för lokalt fackligt arbete, lärande och kunskapsutveckling. Makt, kunskap och lärande hänger ihop. / The trade union at the local workplace is considered the most important arena for developing the strength of trade unions. Contemporary changes in working life mean new challenges to the trade union, and especially to the local trade union units at the workplaces. Learning is needed to maintain the strength and the capacity of the trade unions. Local trade union boards and representatives are expected to have the capability to learn on their own. The aim of this study is to investigate learning within a local trade union board at a workplace. An ethnographic study of an inexperienced trade union board has been carried out during three years. A sociocultural perspective is used to analyse the trade union board’s work, the learning processes that are generated and how the board members’ participation and pracitice are changed. From a pragmatist perspective the local trade union board’s attempts to deal with everyday challenges are interpreted as solving problems. It is shown that the board’s different ways of defining the situation are of significant importance. Three qualitative different phases of the local trade union board practice have been identified: the revolution, the renewal and the retreat. The investigation shows the importance of access to and use of the sociocultural knowledge and resources outside the local trade union. The board’s members’ definitions of the situation are influenced by the trade union experience and knowledge that they appropriate in participating in other trade union practices. The study also shows the importance of how the trade union work is distributed as it generates different learning processes according to how duties are divided. Solving problems together with trade union members at the workplace and together with other trade union practices shape learning processes in other communities of the trade union movement. The results of the study indicate that the demands on learning put on the local trade union boards are too overpowering. The local trade union boards cannot be expected to, on their own, develop the knowledge and the power that are needed to tackle the everyday challenges at the workplace. Local trade union learning is a matter to the trade union movement as a whole. Power, knowledge and learning are interdependent.

Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.

The purpose of this thesis is to examine the experience of modernity, and how it related to the process of establishing and determining one’s individual identity. By studying the protocols from discussion seminars on contemporary topics attended by students at Swedish folk high school Wiks folkhögskola in the 1920s and 1930s, the study explores how the students defined themselves in relation to societal changes as well as how they evaluated what they considered to be modern versus traditional. The thesis approaches the subject through the theoretical lens of modernity, defined as the experience of living in an uncertain and changeable present, fundamentally different from what is perceived to be the past. This generates paradoxical feelings of both optimism for the future and nostalgic longing for the past. Alongside the concept of modernity, the thesis utilises theories of individualisation and historical research on the making of the modern self to explore how experiences of modernity related to processes of identity formation. The analysis is structured around three themes, urban and rural lifestyles, leisure as opportunity and threat, and changing gender norms, which were present both in the students’ discussions and in Swedish public discourse during the interwar years. Throughout, the experiences of modernity expressed by the students were much more complex and dynamic than what previous historical research on the modernisation of Sweden has suggested. The thesis therefore argues for a pluralistic and experience-based view of modernity. Furthermore, it questions the relevance of theories of modern individualisation, and to what extent the students’ identities were individual and emancipated from traditional hierarchies. Instead, it considers the role of school authorities, and concludes with the assertation that concepts such as modernity and identity should be approached through empirical studies of historical context and with a critical eye towards power dynamics, authorities, and dominant narratives.

Syftet med studien är att undersöka hur arrangörer av kortare workshops och kurser i kreativt skrivande förhåller sig till homogena deltagargrupper. Först undersöks deltagarnas sammansättning och sedan arrangörernas syn på mångfald utifrån sin organisations verksamhetsuppdrag. Arrangörerna arbetar på folkbibliotek och studieförbund och undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Studien drar slutsatsen att arrangörerna har reflekterat över frågorna och har en vilja att skapa större mångfald under evenemangen. De grupper som anses delta i lägre utsträckning är män, ungdomar under trettio och kulturella minoriteter. Vidare beskrivs verksamheternas idéer och uppdrag som inte närvarande i själva evenemanget men i arbetet bakom, exempelvis i marknadsföringen. / The aim of this study is to examine how five organizers of shorter workshops and courses in creative writing reflect on and work with homogeneous groups of participants. First the composition of participants is examined and than the organizer’s view of diversity in relation to their organization’s purpose. The organizers work in public libraries and in organizations within the popular education, and the investigation is carried out using qualitative interviews. The study’s conclusion is that the organizers have reflected on the questions and have a will to create greater diversity during the events. The groups that are considered to participate less are men, young people under thirty, and cultural minorities. The organizers’ ideas are not described as present in the event, but in the work behind, for example in the marketing.

Graphic Art as Public Education – a Study of the Spreading of Litographic Prints in Swedish Homes 1947-1957  This thesis aims to analyze how graphics as an art form became a tool to democratize art during the period of 1947–1957 in Sweden. Graphic art refers to the collective term that includes multiplied art prints: lithography, etching, woodcut, and serigraphy. I am using Pierre Bourdieu's sociological theories and concepts as a theoretical framework. The first part highlights the various agents whose ambition was to realize the goal that art would be a matter for everyone in society. These agents consisted of organizations and political representatives. The fact that the state guarded good taste and art presented a potential for change in the existing art field and an opportunity for new agents to exert influence. Next, I examine the role of graphics as an art form, in particular lithography, which had its’ big revival in the 1940s. The number of lithographs that were published via Konstfrämjandet and spread across the country testifies to the power of the political goal that art should concern everyone. The process included education via public organizations of adult and childrens education, creating art societies within the workplace and in general contexts, as well as expanding the trading of art via local agents throughout the country. In the last part, I report on my research regarding how communication relating to graphic arts was carried out. Three cultural inquiries (1947, 1953, 1956), intended to form the basis of a modern cultural policy, emphasized the importance of cultural and artistic education of the people. The investigations called for education and the presence of art in homes and workplaces as well as in schools. The communication about the role of graphic arts in the organization’s publications follows the degree of relevance conveyed in the investigations. The summary I present also shows the increase of organization members, exhibition visitors and graphic arts sales during the years 1947–1957, all with the support of the government's democratization work.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.