Bygg- och transportsektorn står för stora delar av Sveriges koldioxidutsläpp. Kärnan som binder samman de två sektorerna är samhällsplanering. Det finns ett flertal mål i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser och ett delmål är att Sveriges fordonsflotta ska vara fossilfri år 2030. Elbilsanvändningen ökar för varje år och den framtida ökningen förväntas vara explosionsartad. År 2020 bestod Sveriges fordonsflotta av strax över 300 000 laddbara fordon och prognoserna indikerar att den siffran kommer vara 2,5 miljoner år 2030. En förutsättning för att alla laddbara fordon ska kunna rulla är tillgången till laddstationer. Redan idag drabbas människor av räckviddsångest och det är även en stor anledning till att människor inte vågar göra skiftet till ett laddbart fordon. Laddinfrastrukturen är redan underutvecklad och behöver således byggas ut ordentligt för att möta både det nuvarande och framtida behovet. Det behövs både publika laddstationer så att folk kan ladda sitt fordon hemma och på sin arbetsplats men även icke-publika laddstationer på alla möjliga platser tillgängliga för allmänheten. Det finns ett flertal olika strukturer att planlägga laddstationerna efter så som korridorstrukturer längs med stora vägar eller klusterstrukturer inom städer. Numera finns det även lagkrav som säkerställer att laddstationer och förberedelser för laddstationer kommer att installeras. Syftet med examensarbetet är att skapa en samlad bild av dagens och framtidens laddinfrastruktur för att hjälpa kommuner med strategi, målbild och handlingsplan för implementering av laddinfrastruktur. Syftet är även att studera olika hållbarhetsaspekter för laddinfrastruktur genom Tyréns hållbarhetsverktyg TyrImpact. De konkreta miljöfördelarna som skiftet från fossilbilar till laddbara fordon innebär med avseende på koldioxidutsläppsminskning går inte att förneka. Däremot är det av intresse att fastställa vilka andra risker och möjligheter som laddinfrastrukturen kan innebära ur ett bredare hållbarhetsperspektiv. Det här arbetet har identifierat 25 stycken hållbarhetsaspekter inom rättvisa, hälsa, klimat och resurs, platsens värden och framtida behov via TyrImpact. En fallstudie har utförts över Åmåls kommun laddinfrastruktur för att dels få en verklighetstrogen bild över hur en kommunal laddinfrastruktur ser ut idag och vad de har för mål, dels för att se vilka hållbarhetsaspekter som kan vara aktuella inom kommunen. För Åmåls kommun är aspekter kopplade till flexibilitet och signalvärde viktigast. / The construction and transport sector accounts for large parts of Sweden's carbon dioxide emissions. The core that connects the two sectors is community planning. There are several goals in Sweden to reduce greenhouse gas emissions and an intermediate goal is for Sweden's vehicle fleet to be fossil-free by 2030. Electric car use is increasing every year and the future increase is expected to be explosive in the coming years. In 2020, Sweden's vehicle fleet consisted of just over 300,000 chargeable vehicles and forecasts indicate that figure will be 2.5 million by 2030. A prerequisite for all rechargeable vehicles to be able to roll is the availability of charging stations. Even today, people suffer from range anxiety, and it is also a big reason why people do not dare to make the shift to a chargeable vehicle. The charging infrastructure is already underdeveloped and thus needs to be expanded properly to meet both current and future needs. There is a need for both public charging stations so that people can charge their vehicle at home and at their workplace, but also nonpublic charging stations in all possible places available to the public. There are several different structures to use while planning locations of charging stations such as corridor structures along major roads or cluster structures within cities. Nowadays, there are also legal requirements that ensure that charging stations and preparations for charging stations will be installed. The purpose of this project is to create an overall picture of current and future charging infrastructure to help municipalities with strategy, goals and action plan for implementation of charging infrastructure. The purpose is also to study various sustainability aspects for charging infrastructure through Tyrén's sustainability tool TyrImpact. The concrete environmental benefits that the shift from fossil cars to chargeable vehicles entails regarding carbon dioxide reduction cannot be denied. On the other hand, it is of interest to determine what other risks and opportunities the charging infrastructure may entail from a broader sustainability perspective. This work has identified 25 sustainability aspects in justice, health, climate and resource, site values and future needs by using TyrImpact. A case study has been carried out on Åmål's municipality's charging infrastructure to get a realistic picture of what a municipal charging infrastructure looks like today and what their goals are, and partly to see which sustainability aspects may be relevant within the municipality. For the municipality of Åmål, aspects linked to flexibility and signal value are most important.

”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden. Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig. De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd. Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

Fokus i examensarbetet har varit att konstruera och programmera en självstyrande bil med avgränsningar till regelverket i tävlingen Freescale cup. Då studien befinner sig i en tävlingsdomän, blir precision och hastighet två huvudfaktorer för linjeföljning och navigering. För att bemöta de ovanstående problem, fokuseras studien i denna rapport på utvecklandet av en ljusbehandlar-algoritm. Detta för hantera och standardisera linjeavkodningen och linjeidentifieringen. Detta kombinerat med en primärreglering som hanterar styrningen med avseende på linjeidentifieringen med tidsförskjutning för sekundärreglering vid behov. För att mäta precision utfördes tester genom tre olika metoder på linjeavläsningen: (1) avläsning av sensordata utan filtrering,(2) avläsning av sensordata via Kalmanfilter samt (3) avläsning av sensordata med en adaptiv ljusalgoritm för de olika fälten och ljusförhållanden. Dessa i kombination med väl injusterad PID-styralgoritm borgade för god precision och linjeföljning under dåliga förhållanden.   Studien påvisar att med den adaptiva ljusalgoritmen i kombination med linjeföljaralgoritmen och sekundärreglering via look ahead-algoritmen kan hastigheter som tangerar optimala förhållanden även uppnås under mer kaotiska och dåliga förhållanden. Bilen finner sin väg trots ljusförhållanden så låga som 20 lux. Studien styrker även fördelarna med den adaptiva ljusalgoritmen i kombination med linjeföljaralgoritmen och look ahead-algoritmen som primärreglering under optimala driftförhållanden.   Effektiviteten av studien och de algoritmer de mynnades ut i kvantifierades och jämfördes genom varvtider och dess linjeföljarförmåga under olika ljusförhållanden och olika gynnsamma underlag. Som ytterligare ett led för att få upp snitthastigheten med aktiv chassidynamik, nyttjades styrvinkeln som en funktion till differentialdriften av motorerna för att bibehålla sitt väggrepp genom kurvorna och hastigheten med aktiv hastighetskontroll.

Transportsektorn blir allt mer uppkopplad, digitaliserad och automatiserad. Den tekniska utvecklingen är i snabbt framåtskridande vad gäller automatiska körsystem som tar över allt större delar av förarens uppgifter. Vi närmar oss därför mer och mer en transportsektor där vi kommer kunna färdas i helt eller delvis självkörande fordon. Samtidigt är det än så länge oklart hur ansvaret ska fördelas om olyckan skulle vara framme och där ett självkörande fordon är iblandat. Dagens reglering inom transportområdet tillkom under en tid då all körning skedde manuellt och är därför inte anpassad för körning som är högt eller fullt automatiserad. Därför undersöks i förevarande uppsats vilka problem en introduktion av självkörande fordon kan medföra den civilrättsliga ansvarsfrågan enligt gällande rätt. Uppsatsen ämnar även till att bidra med inspiration för rättsutvecklingen genom att komma med förslag kring hur en reglering kring ansvarsfrågan på bästa sätt bör genomföras. I uppsatsen redogörs det för de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna och ansvarsformerna samt de mer specifika ansvarsformerna som kan bli aktuella avseende ansvarsfrågan vad gäller självkörande fordon, till exempel produktansvar och kontrollansvar. Uppsatsen belyser även trafikskadelagens (1975:1410) uppbyggnad och regler samt lagens direkta koppling till ett fordons trafikförsäkring. Den slutliga avsikten med uppsatsen är att lyfta fram eventuella luckor i den civilrättsliga ansvarsfrågan utifrån gällande rätt där ett så kallat ansvarsvakuum skulle kunna uppstå. Vidare är avsikten att komma med förslag till hur dessa eventuella luckor enligt gällande rätt kan lösas genom ny reglering. Efter en genomgång av lagstiftning, förarbeten, prejudikat och doktrin på områdena sammansluts uppsatsens problembakgrund i en analys som sedan utmynnar i en avslutande kommentar som besvarar uppsatsens frågeställningar. Det konstateras i den avslutande kommentaren att ansvarsfördelningen enligt gällande rätt avseende självkörande fordon inte är självklar. Trafikskadelagen kommer, utifrån sin teknikneutrala uppbyggnad, kunna hantera en introduktion av självkörande fordon på ett relativt bra sätt. Ansvaret avseende personskador enligt laget utgår rent strikt och en vållandebedömning behöver således inte göras. Ersättning utgår även direkt från försäkringsgivaren. Problem uppstår däremot vid så kallade kollisionsskador där sakskada uppstår på fordonen. Ersättning för sakskada på det egna fordonet utgår endast från det andra fordonets trafikförsäkring om det senare fordonet genom oaktsamhet har vållat skadan, eller om det förelåg en bristfällighet på fordonet. Vid kollisionsskador gäller således ett culpaansvar istället för ett rent strikt ansvar. Det konstateras i uppsatsen att kollisionsskador med självkörande fordon inblandade kan skapa en problematik utifrån gällande rätt, eftersom varken det automatiserade körsystemet eller föraren kan anses ha uppträtt culpöst vid skadetillfället. I dessa fall får man istället förlita sig på ett ansvar genom att en bristfällighet förelåg på skadegörarens fordon vilket orsakade skadan. På grund av den avancerade teknik som självkörande fordon kommer bestå av kan detta skapa bevissvårigheter. Det rekommenderas därför i uppsatsen att ansvarsfrågan på bästa sätt bör lösas genom att ett rent strikt ansvar inledningsvis införs för fordonstillverkaren. Ju mer trafiksäkrare de självkörande fordonen blir kan ansvaret sedermera övergå till ett presumtionsansvar, där fordonstillverkaren anses ansvarig så länge motsatsen inte är bevisad.

This report covers the conceptual design of a new one person hybrid vehicle that is to be fast and convenient to drive on the roads. The vehicle is most of all supposed to be used as a commute vehicle but can also be used at other occasions as well. During the work with this project the group has focused on three larger areas, the outer design (body), wheel chassis and an ergonomically designed interior. The group was not able to just create these parts in 3D to get a trustworthy vehicle, hence number of other components and details were also created to get a better entirety. The outer design starts with idea generation and sketches and ends with a 3D model which is rendered to show how the final product is going to look. The design of the body has been going on during the entire work process due to new ideas and improvements that seemed interesting and had to be changed. The wheel chassis also started with idea generation, research and sketches. It ended up with a simulated 3D model which later on was mounted on the vehicle body to show how the vehicle is going to perform during usage. The simulation was used to see if the ideas that came up were going to work in reality. The simulation in Pro/Engineer made it possible to save a lot of time and make the work process more efficient. Finally the interior were designed inside the vehicle body but most importantly it was built and adjusted to the human body. Important measurements and facts were collected with the help of the ergonomic program Jack. Which controls that should be included was investigated and the steering wheel became the central part of the dashboard since the vital functions are controlled via this unit. The speedometer and likewise functions where also moved to the steering wheel to improve the visibility. The group was also set to explore other interesting details especially the engines. The engines that were chosen to the final concept where so called wheel engines. These engines are mounted inside the rims and can also handle the braking of the vehicle which makes a separate braking system unnecessary. The wheel engines had so many advantages that they became the obvious selection. But the vehicle was from the beginning set to be a hybrid and with only the wheel engines it was not. To make it hybrid, a second, smaller engine was put in, but only for recharging the batteries when needed. This engine is driven by gasoline or ethanol.

Abstract The Municipality Council decided in 2010 to develop a comprehensive energy efficiency strategy with financial and methodological support from Energimyndigheten (The Swedish Energy Agency). The strategy should include 3 major parts: an inventory of the 2009 energy use defining the current situation, the 2014 and 2020 goals for energy use, and an action plan for goal achievements. According to Energimyndigheten, the strategy must include all municipal administration premises, vehicles, and all majority-owned companies (as Laholmshem, the municipal housing company). The report describes the inventory work in order to obtain the 2009 energy use and the sources of information used. The inventory values are used as the base year values for the 2014 and 2020 goals. The inventory showed that information about the vehicles is dispersed in the municipal administration and no clear structure exists with respect to mileage and fuels used. It was easier to track energy use in municipal administration and residential buildings, since both the municipality administration and Laholmshem use the same statistical monitoring program for energy use. The 2009 inventory showed that the energy use is around the country average, so it is not extremely high or low. The current heating solutions are based on a patchwork of various heat supplies, where natural gas and biogas dominate. This situation appears, since Laholm has no district heating system. The local gas dependence can be both an economic and environmental problem, when gas prices increase and the availability of biogas for heating is reduced in favour of biogas for transportation. The Action Plan describes finally 36 measures that should be elaborated and the implementation process that should involve the municipal politicians, officials and staff. The ambition is that these proposed measures will reduce the energy use with 16% until 2020 and slightly increase the current renewable energy share.

World Solar Challenge är en tävling i Australien vars syfte är att främja utvecklingen av förnyelsebar energi. Här deltar olika universitet runt om i världen och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en sträcka mellan Darwin och Adelaide på dryga 300 mil genomAustralien på kortast möjligast tid. Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs somstudenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingår att bygga en solcellsbil som man sedan tävlar med. Genom att sätta upp krav som är nödvändiga och önskvärda i en funktionsanalys får projektet en utgångspunkt och ett stöd som bestämmer hur konceptet ska se ut och vilka krav som måste uppfyllas. De restriktioner som tävlingsledningen för World Solar Challenge upprättat kan omvandlas till nödvändiga krav ifunktionsanalysen. Researchen, restriktionerna och de teorier som de aerodynamiska aspekternapekat på bestämmer hur konceptet är utformat. Resultatet i projektet är en solcellsbil som med hjälp av sin sammanhängande form får goda aerodynamiska egenskaper och kan på det sättet konkurrera om en topplacering i World Solar Challenge. Konceptet kallas Sting och är ett trehjuligt fordon med en solcellsyta på 6m2 som är den tillåtna ytan för kiselsolceller. Genom att placera förarhytten framtill påverkar inte luftmotståndet bakänden lika mycket, som är den del som utsätts för mest turbulens. Bakänden kan på detta sätt smalnas av och föra samman luftströmmarna igen utan att det uppstår turbulens. Designen av Sting kommerfrån fyra värdeord vilka är: snabb, miljövänlig, aerodynamisk och alternativa energikällor. Genom detta projekt kan konceptet utvecklas vidare i den kommande kursen hos Tekniska Högskolan i Jönköping . Slutsatsen är att konceptet uppfyller de krav som funktionsanalysen innehåller och att konceptet kan ligga till grund för kursen med en bra utgångspunkt.

Det finns inte mycket information dokumenterad om fotgängares interaktion med fordon vid övergångställen och det är denna interaktion vi studerat inom detta examensarbete. Arbetet har varit en studie av befintlig litteratur på området, genomförandet av en fältmätning och en analys av denna fältmätning. Det finns många olika faktorer som påverkar en fotgängare då han korsar en gata. Syftet med examensarbetet var att hitta dessa faktorer och sambanden mellan dem samt redovisa allt i en modell. Examensarbetet avgränsades till att enbart ta hänsyn till fysiska faktorer. Den faktor vi främst fokuserade på var tidsluckan till ett fordon som en fotgängare accepterar för att kunna korsa gatan, främst genom att det var den dominerade faktorn i litteraturen. Fältmätningar genomfördes för att samla in data för analys och mäta de viktigaste faktorerna. Sammanlagt genomfördes tre fältmätningar, ett signalreglerat i Stockholm och två obevakade övergångsställen i Linköping. Antalet intressanta mätfall var begränsat vid samtliga mätplatser och därför har vi inte kunnat se alla de samband av faktorer som vi förväntade oss. Den största skillnaden mellan signalreglerat och obevakat övergångsställe var väntetiden. En mätplats gav tillräckliga värden till den accepterade tidsluckan för att beräkna en regressionsmodell. Kritisk tidslucka för en fotgängare påverkas främst av om denne korsar gatan ensam eller i grupp och av fotgängarens gånghastighet. Faktorerna ålder och kön, vilka starkt förväntades påverka den accepterade tidsluckan, visade sig ha väldigt lite påverkan. Med kritisk tidslucka menas den gräns över vilken fotgängaren normalt accepterar en förekommande tidslucka i fordonsflödet. När trafiken är tät och tidsluckan tenderar att minska så påverkar det fotgängaren så att den accepterade tidsluckan minskar. Fotgängare som accepterar extremt korta tidsluckor under 5 sekunder gör detta endast om fordonshastigheten är lägre än genomsnittet.

Syftet med studien är att undersöka lastbil- och bussimulatorers för- och nackdelar i användandet som pedagogiskt verktyg. I undersökningen har intervjuer med tre pedagoger och tre studenter genomförts för att utvärdera simulatorer som pedagogiskt verktyg. En strävan att informera och väcka ett intresse av tekniken som hjälpmedel i undervisningen har också legat till grund för arbetet. Enligt flera forskare finns ekonomiska och tidseffektiva vinster med att använda simulatorer i undervisningen. Fördelar med den virtuella miljön är att studenterna kan lära sig hur det är att köra ett stort fordon, möjlighet finns likaså att öva på oförutsedda kritiska händelser. Studenterna och pedagogerna som intervjuades ser fördelar med tidsvinsten samt att det är ett bra verktyg för nybörjaren. Nackdelar med fordonssimulatorn finns i återgivningen att efterlikna ett riktigt fordon samt den grafiska miljön. Studenter och pedagoger är väl överens om återgivning av miljön i simulatorn är mycket bra men den innehåller också brister. Informanterna har alla reflekterat över detta men ingen har antytt att det påverkat deras inlärning negativt. Fordonssimulatorer är relativt nytt i Sverige, idag finns det ett fåtal fordonssimulatorer i våra skolor. Tekniken har tidigare funnits men återgivningen av miljön och kostnaden har varit ett starkt argument för att inte investera i verktyget. Tekniken och kostnaden har förändrats och gör simulatorn till både ett ekonomiskt och pedagogiskt hjälpmedel

<p>Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet. Kilometerskattesystemet kräver att efterlevnadskontroller genomförs för att skapa ett rättvist och fungerande system.</p><p>Examensarbetet syftar till att skapa ett tillvägagångssätt för visualisering av transportflöde på ett tillförlitligt sätt. En grundlig kartläggning över hur transporterna fördelas på det svenska vägnätet har utförts och utfaller i en transportmodell. Transportmodellen ska användas som indata i ett tillvägagångssätt vid placering av mobila kontrollstationer för efterlevnadskontroll.</p><p>De fem stegen i tillvägagångssättet representerar delar som bör ingå för att på ett tillförlitligt sätt kunna placera ut kontrollerna. Steg 1 - Skapa en OD-matris bestämmer detaljeringsnivån på OD-matrisen, det vill säga antal OD-par, länkar och noder. En kostnadsparameter för varje länk krävs för att bestämma vilka länkar som är mest lämpliga att användas för de olika rutterna. I steg 2 - Implementering av data sker inmatning av insamlad data i transportmodellen, här krävs att indata är i form av rutt- och länkflöde. Steg 3 - Kalibrering utförs med hjälp av ytterligare data för att uppnå en mer tillförlitlig transportmodell. Insamlad data bör vara av hög precision. I steg 4 - Jämför resultat hämtas utdata från transportmodellen, vilka jämförs med inrapporterad data från Avgiftsförmedlaren för att identifiera stora avvikelser. Sista steget - Rikta kontroll innebär att mobila kontroller utplaceras i områden med stora avvikelser.</p><p>Indata till transportmodellen kan vara information ifrån till exempel slangmätningar, resvaneundersökningar, trafiksäkerhetskameror eller färdskrivare. Idag finns dock bara data för implementering i form av slangmätningar och resvaneundersökningar. Ett avgränsat exempelområde valde att studeras på grund av saknad indata och den stora rbetsbelastningen över att skapa en transportmodell för hela Sverige. Vid en verifiering erhölls de svar och beteenden som väntades, vilket tyder på att modellen uppför sig korrekt.</p>