The digitalization of the school has led to teachers increasingly using digital tools in their teaching of mathematics. In comparison with other subject, however, mathematics sees the least use of digital tools. Teachers pedagogical awareness and knowledge of how they can use digital tools affects how they use digital tools for formative feedback. In the study 9 teachers working with years 4-6 from 3 different schools have been interviewed. The purpose of the study has been to investigate how teachers experience the feedback and how the feedback is affected in student work with mathematics assignments. The purpose was also to bring forward advantages and disadvantages teachers experience with digital mathematics assignments. To examine this, the data was analyzed based on the feedback theory The Power of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). The results show the digital mathematics assignments are seen to have both advantages and disadvantages to feedback that contributes to the development of students' knowledge. This is partially affected by the teacher's choice of assignments as well as how actively the teachers are working to give students feedback. It is also apparent that there is a need to both develop teacher's knowledge of how to use digitial mathematics assignments and to develop already existing programs to facilitate a more formative teaching. / Skolans digitalisering har lett till att lärare allt mer använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Användningen av digitala verktyg är dock lägst i jämförelse med övriga ämnen. Lärarnas pedagogiska medvetenhet och deras kunskap om digitala verktyg påverkar hur de digitala verktygen används för formativ återkoppling. I studien har 9 lärare som arbetar i årskurs 4–6 från tre olika skolor intervjuats. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare upplever återkopplingen och hur återkopplingen påverkas vid elevarbete med digitala matematikuppgifter. Syftet var även att lyfta fram fördelar och nackdelar som lärarna upplever med digitala matematikuppgifter. För att undersöka detta analyserades data utifrån återkopplingsteorin The Power Of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). Resultatet visar att digitala matematikuppgifter både anses ha fördelar och nackdelar för återkoppling som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Detta påverkas dels av lärarens val av uppgifter samt hur aktivt lärarna arbetar för att eleverna ska få återkoppling. Det framgår även att det finns ett behov av att utveckla både lärares kunskap om användningen av digitala matematikuppgifter och de redan befintliga programmen för att möjliggöra en mer formativ undervisning.

Digitaliseringen sprids i samhället, inte minst inom skolan. Allt fler klassrum använder digitala läromedel och inom matematik finns det många förlag som marknadsför sig med återkoppling. Formativ återkoppling syftar till att svara på tre återkopplingsfrågor vilka är ”vart är jag på väg?”, ”hur ska jag komma dit?” samt ”vad är nästa steg?”. I denna studie har vi analyserat fyra digitala läromedel inom matematik som alla marknadsför sig med återkoppling. Vi har med hjälp av en innehållsanalys försökt synliggöra hur digitala läromedel arbetar med formativ återkoppling. Resultatet visar att endast ett av dessa fyra läromedel använder alla fyra återkopplingsstrukturer. Vi har även försökt identifiera vilka möjligheter elever får för att se sitt eget lärande när de får återkoppling från digitala läromedel. / Digitalization is spreading in society, not least in schools. More and more classrooms use digital teaching materials and in mathematics there are many publishers who market their tools as providing feedback. Formative feedback aims to answer three feedback questions which are “where am I going?”, “how do I get there?” and “what’s the next step?”. In this study, we have analyzed four digital teaching resources in mathematics, all which market themselves as providing feedback. With the help of a content analysis, we have tried to show how digital teaching materials work with formative feedback. We found that only one of these four digital teaching materials uses all four feedback structures. We have also tried to identify the opportunities provided to students to help them see their own learning when they receive feedback from digital teaching resources.

During the last decades, collaborative learning as a pedagogical strategy in HE has been attracting growing interest by both scholars and practitioners. However, its methodological potential is still insufciently used in practice, especially in the virtual context. This paper provides deeper insights into the challenges of designing formative feedback in virtual group work from an e-tutors perspective. Therefore, seven expert interviews were conducted to investigate how formative feedback can be designed in the group development phases according to Tuckman & Jensen (1977). The interviews were analyzed using qualitative content analysis according to Gläser & Laudel (2010). The applied codes were formed both deductively and inductively and discussed afterwards. In line with other studies like Johnson et al. (2002), the results have revealed that Tuckman’s group phase model is also applicable in virtual settings. In a further step, this paper derives practical implications for e-tutors by identifying specifc guidelines on how to structure formative feedback in each of the group development phases.

This paper examines the impact of teachers' formative feedback on intermediate drafts on student writing development and its interrelationship with summative assessment. Formative feedback is advocated for its benefits on learners writing development; however, its usage in writing instruction at the upper-secondary level is met with frustrations from teachers and students alike. This paper endeavors to draw upon international research on the topic, synthesize the results and correlate it to the educational context of ESL teaching of writing in Swedish upper-secondary schools to elucidate what formative feedback practices are beneficial and how summative aspects can impact them. Research shows that feedback that is encouraging, investigative, and deals with global and local issues alike is more beneficial for facilitating writing development in a new genre. However, teachers should be mindful of overusing imperatives as they can act as demotivators, and they should also be mindful of the toll engaging with feedback takes on learners. Furthermore, teachers should not use grades to motivate feedback uptake, as it does not incentivize learners to do meaningful revisions. Lastly, more research should examine how formative feedback can illustrate students' writing standards without impeding benefits to writing development.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärares återkoppling omsätts i handling av eleverna när de undervisas i idrott och hälsa. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer av två lärare i idrott och hälsa inom området redskap. På dessa lärare genomförs sedan semistrukturerade intervjuer för att belysa deras uppfattning av formativ bedömning, bedömning för lärande och hur de arbetat med detta under de lektioner som observerats. Tre elever kommer även intervjuas kort under observationerna för att få deras syn på den feedback de fått från lärarna. Intervjuerna transkriberas sedan och observationerna renskrivs och därigenom har det synliggjorts fyra kategorier som belyser formativ bedömning. Det resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar av den formativa feedbacken som ges till och tas emot av elever i idrott och hälsa. Lärarna ger rikligt med feedback till eleverna under lektionerna och eleverna upplever att de får en feedback som hjälper dem i sitt lärande. Dock är den feedback som ges inte alltid av framåtsyftande karaktär och stimulerar erfarenhetstillväxt hos eleverna. / The purpose of this study is to develop knowledge about how teachers’ feedback is translated into action by students in physical education and health. The study is done through participant observation of two teachers in physical education and health in the field of gymnastics. Semistructured interviews were carried out with these teachers to highlight their perception of formative assessment, assessment for learning and how the teachers worked with this during the lessons observed. Three students were also interviewed briefly during the observations to get their views on the feedback they received from the teachers. The interviews and the observations were then analysed and thereby four categories that highlight formative assessment have been made visible. The identified finding was that there were a variety of perceptions of formative feedback that was given to and received by students in physical education and health. The teachers gave plenty of feedback to the students during the lessons and the students felt that they were getting feedback that helped them in their learning. The feedback was not always of a,forward-looking nature that stimulated growth of the students.

Human vision is one of the most important senses, but recently near-sightedness is growing among the population. To investigate this progression, the pheripery of the eye is being studied. Therefore, new methods are developed to examine peripheral vision. This study compares two such instruments: A newly developed for commercial use (Double-Pass) is tested against an established lab setup (Hartmann-Shack Dual-Angle). Measurements of mean focus and astigmatism were taken both foveally and peripherally on 15 people, to examine if the two instruments give the same values. The comparison between the systems shows that a correlation exists, but the data handling algorithm of the Double-Pass system can be fine-tuned to obtain a more consistent result. In addition to this, a university course in optics is investigated in order to develop a homework assignment to make the students engage with the course material and get more students to pass the course. The choice of task is based on the most challenging concepts of previous exams, focusing on peer assessment and formative feedback. From this, a material was developed with a typical exam task combined with a proposed solution that the students used to give feedback to each other. The material was test-run with two former students and updated based on their comments. The assignment was appreciated, but seeing a peer’s assignment can be stressful if the students themselves feel unsure about the material. This will hopefully be avoided when given during the course, where the students can discuss with each other. The upcoming course round will test the assignment with a whole class. / Synen är ett av människans viktigaste sinnen, men den senaste tiden har närsynthet blivit allt vanligare. För att undersöka den ökade förekomsten av myopi utvecklas nya metoder för att undersöka synen i periferin, då denna verkar ge ledtrådar om uppkomsten av närsynthet. I denna studie görs en jämförelse mellan två sådana instrument, ett nyutvecklat mot kommersiellt bruk (Double-Pass) testas mot en etablerad labuppställning (Hartmann-Shack Dual-Angle). Mätningar av medelfokus och astigmatism gjordes både fovealt och periferiellt på 15 personer för att se om instrumenten ger samma resultat. Jämförelsen mellan systemen visar att en korrelation existerar, men att datahanteringsalgoritmen för Double-Pass instrumentet kan finjusteras för att få ett mer överensstämmande resultat. Utöver detta undersöks en universitetskurs i optik för att utveckla en hemuppgift som ska hjälpa studenterna att arbeta med kursmaterialet och hjälpa fler att klara kursen. Valet av uppgift grundar sig i vilka koncept som varit utmanande i tidigare tentor och fokus ligger på kamratbedömning och formativ återkoppling. Från detta utvecklades ett material med en tentatypisk uppgift kombinerat med ett lösningsförslag som studenterna använder för att ge återkoppling till varandra. Materialet testkördes med två tidigare studenter och uppdaterades efter deras kommentarer. Uppgiften uppskattades, men att se en kamrats uppgift kan vara stressande om studenterna själva känner sig osäkra på materialet. Detta undviks förhoppningsvis när uppgiften ges under en kurs då studenterna har möjlighet att diskutera med varandra. Uppgiften kommer testköras i helklass under kommande kursomgång.

Peer response is used in classrooms around the world to involve pupils in the assessment methods. The intention is to examine the effects of the methods and tools teachers use in peer response by answering following questions: What methods do teachers use in peer response? How can teaching methods affect students ability to give and receive feedback on texts? To answer the questions and the purpose of the study systematic searches about methods in peer response and feedback were made for previous research in the form of articles, academic journals and books. This literature review includes an analysis of the findings in both international and Swedish research studies as well as a discussion about the methods used by the teachers and students in the studies. The findings show that teachers use different methods and tools to help pupils during peer response, for example checklists and example texts. Teachers are generally positive towards using peer response but not without worrying about elements such as social relationships. The most occurring finding is that pupils need time to practice giving and receiving peer response to elaborate the quality of their feedback. The conclusion based on the findings in this literature review is that the teachers' methods work as scaffolding in the process of using peer response, but we also identify the need for more studies, especially in a Swedish context. / Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka metoder lärare använder vid arbete med kamratrespons i svenskämnet samt vilka effekter dessa får på elevernas förmåga att ge och ta emot återkoppling genom att besvara följande frågeställningar: Vilka undervisningsmetoder använder lärare vid kamratrespons? Hur kan lärares undervisningsmetoder påverka elevers förmåga att ge och ta emot respons på texter?  Arbetet grundar sig i det centrala innehållet för svenska i årskurs 4-9 där det står att elever ska få öva på förmågan att ge och ta emot respons på texter samt ett eget genuint intresse för kamratrespons från vår sida. För att besvara frågeställningarna och studiens syfte har vi gjort systematiska sökningar efter tidigare forskningar i form av artiklar och avhandlingar om formativ bedömning, kamratrespons och lärares metoder. Vi har avgränsat sökningarna efter studier så att de ska vara relevanta utifrån vårt ämnesdidaktiska fokus samt ålder på eleverna, där studier som behandlar kamratrespons given på texter inkluderas samt att åldrarna på de involverade eleverna motsvarar elever i åldrarna för svenska grundskolans årskurs 4-9. Resultatet vi har tagit fram från vår studie visar att lärare använder sig av verktyg såsom checklistor, exempeltexter och matriser vid kamratrespons och implementerar dessa på olika sätt. Vidare visade kvantitativa studier att lärares attityd gentemot kamratrespons generellt är positiv, dock inte utan oro för faktorer som påverkar, exempelvis sociala relationer och klassrumsklimat. Ett sådant genomgående moment är missförstånd mellan lärares intentioner av vald undervisningsmetod och elevernas tolkning av denna, samt hur eleverna använder de verktyg och hjälpmedel som läraren förser dem med. Övergripande visade studierna att träning och upprepning av kamratrespons är den tydligaste framgångsfaktorn i kamratrespons. Studierna som undersökte samma fokusgrupp vid upprepade tillfällen visade på tydliga förbättringar i elevernas förmåga att ge och ta emot respons. Utifrån kunskapsöversikten drar vi slutsatsen att lärarnas valda metoder och verktyg fungerar som stöttning för eleverna vid kamratrespons och hjälper eleverna att ge en mer utvecklad och specifik respons. Däremot är det oklart vilken metod som är mest effektiv då det inte skett en jämförelse mellan olika metoder på samma elever.

In light of technological progress, companies, and public entities must remain aware of the significant opportunities presented by new technologies in terms of accelerating and optimizing knowledge acquisition. This research paper investigates the impact of pure question-based learning (pQBL) on academic performance in a primary school environment. The pQBL method involves learning only through interactive questions. Students receive formative feedback after each answer. The study aims to assess the effectiveness of pQBL in improving knowledge acquisition and retention among students and evaluate students' perceptions of the method. The study was conducted at Botlhale Cambridge International School in Gaborone, Botswana. The research employed a quasi-experimental design, with two classes receiving the pQBL treatment while a control group received traditional instruction. Pretests and posttests were administered to evaluate students' knowledge levels before and after the intervention, and the data were analyzed using the difference-in-difference (DiD) method and a regression model. The findings revealed that pQBL positively impacted academic performance in the subject of properties of substances in the two test group classes, resulting in improved knowledge retention compared to the control group. The results were statistically significant at a 10% level for both classes (P = 0.062 and 0.064, respectively). The survey conducted in the final stage of the study revealed that students responded favorably to the pQBL method. 73% of the students believed that the course helped them understand the course material, while approximately 50% found the course to be of moderate difficulty. Students appreciated the interactive nature of the course, finding it enjoyable and beneficial for those who required additional time to finish the course. However, some students pointed out that certain course parts could have been improved. The study results suggest that pQBL can be a promising strategy for enhancing academic performance and promoting active learning among primary school students in science classes. By capitalizing on the interactive nature of questions and providing timely feedback, pQBL can create an engaging and effective learning environment. However, more research needs to be conducted to assess the method's efficiency in different learning settings and subjects. / I takt med teknologiska framsteg behöver företag och offentliga aktörer vara medvetna om att nya teknologier ger stora möjligheter att förvärva kunskap snabbare och mer effektivt. Denna forskningsstudie undersöker effekterna av rent frågebaserat lärande (pQBL) på akademisk prestation i en grundskolemiljö. pQBL-metoden innebär inlärning endast genom interaktiva frågor. Eleverna får formativ återkoppling efter varje svar. Studien syftar till att bedöma effektiviteten av pQBL för att förbättra kunskapsförvärv bland elever, samt utvärdera elevernas uppfattning och åsikter om metoden. Studien genomfördes vid Botlhale Cambridge International School i Gaborone, Botswana. Forskningen använder en kvasi-experimentell design, där två klasser fick pQBL-behandlingen, medan en kontrollgrupp fick traditionell undervisning. För- och eftertester genomfördes för att utvärdera elevernas kunskapsnivåer före och efter ingripandet, och datan analyserades med hjälp av difference-in-difference-metoden (DiD) och en regressionsmodell. Resultaten visade att pQBL hade en positiv effekt på akademisk prestation i ämnet ämnets egenskaper i de två testgruppklasserna, vilket ledde till förbättrad kunskapsbehållning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt signifikanta på en 10% nivå för båda klasserna (P = 0.062 och 0.064, respektive). Enkäten som genomfördes i den sista fasen av studien visade att studenterna reagerade positivt på pQBL-metoden. 73% av eleverna ansåg att kursen hjälpte dem att förstå kursmaterialet, medan cirka 50% av eleverna tyckte att kursen var av måttlig svårighet. Eleverna uppskattade kursens interaktiva natur och fann den rolig och givande för dem som behövde extra tid för att slutföra kursen. Dock påpekade vissa elever att vissa delar av kursen kunde ha förbättrats. Sammanfattningsvis antyder studieresultaten att pQBL kan vara en lovande strategi för att förbättra akademisk prestation och främja aktivt lärande bland grundskoleelever i naturvetenskapsklasser. Genom att dra nytta av frågornas interaktiva natur och ge tidig återkoppling kan pQBL skapa en engagerande och effektiv inlärningsmiljö. Mer forskning behöver dock genomföras för att bedöma metodens effektivitet i olika inlärningsmiljöer och ämnen.

Formative assessment is an educational approach that challenges the traditional summative ways of teaching. Although formative assessment has been found to stimulate learning development, it also involves difficulties for teachers to implement. Moreover, a tendency of blending summative and formative assessment has caused complications among both teachers and students. Furthermore, students require support, clear instruction, and training of self-regulation in order for formative assessment to be efficient. The present study aims to explore what research say about the challenges and needs of teachers and students concerning formative assessment as well as find connection points between the perspectives of teachers and students. The study is a research overview conducted through a thematic analysis of ten empirical studies. The data is collected by database research using specific delimitations with means to analyze studies significant to the aim and target demography of research, which is secondary education English as a foreign language (EFL) teachers and students. The findings suggest four themes: Teachers’ lack of time, support, or knowledge; Students’ need for clear instruction and thorough guidance; Difficulties in interactions and expectations; and Clashes with summative habits and a grade-oriented mindset. The discussion aligns these themes with theory on formative assessment and examines its alignment with policy documents as well as a Swedish secondary education EFL context. The present study offers an insight into problematic areas regarding challenges and needs of formative assessment.

I dagsläget har lärare inom e-lärande svårt att identifiera var de studerande befinner sig i sitt lärande. Tidigare forskning inom traditionellt klassrumslärande visar på att formativ feedback är väsentligt för att utöka sina kunskaper, däremot har formativ feedback inte utforskats lika väl inom e-lärande. Syftet med denna studie var att ta reda på hur tidigare etablerade teorier för formativ feedback inom traditionellt klassrumslärande kan användas inom e-lärande. Detta genomfördes med en designorienterad forskningsansats där kategorier för formativ feedback inom traditionellt klassrumslärande implementerades i en prototyp. Detta för att kunna identifiera vilka delar av formativ feedback som var mest väsentliga inom e-lärande. Studien resulterade i tre designförslag för hur digitala utbildningsmedier bör designas för att kunna stötta formativ feedback mellan lärare och studerande.