Diss. Linköping : Univ.

Bakgrund: Efterfrågan på tidig fosterdiagnostik har ökat bland blivande föräldrar. KUB är den vanligast förekommande fosterdiagnostiska metoden men är inte diagnostiserande utan kalkylerar en sannolikhet för huruvida trisomi 13, 18 eller 21 föreligger. Detta är kvinnorna inte alltid medvetna om, varför förberedelse och noggrann information är viktigt. Denna studie utfördes därmed för att belysa kvinnors upplevelser relaterat till genomfört KUB. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser relaterat till genomfört KUB. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. 10 trådar från Internetforumet Familjeliv.se och 12 bloggar hittades under datainsamlingen och låg till grund för dataanalys. Resultat: Analysen mynnade ut ett sammanfattande tema: KUB ses som en möjlighet att bekräfta graviditeten men leder till varierande känslor som barnmorskor måste stödja på ett förtroendefullt sätt. De mest framträdande känslorna som beskrevs relaterat till KUB var oro och rädsla. Barnmorskor upplevdes inte ge det stöd som behövdes. Konklusion: KUB ses som ett sätt att bekräfta graviditeten. För att minska oron behöver barnmorskor ge individanpassad information till kvinnorna. Kvinnors oro relaterat till KUB tenderar att grumla graviditeten och kvarstå lång tid framöver. / Background: The demand on prenatal diagnosis increases among expecting parents. CUB is the most common method for the matter but doesn’t provide any diagnosis. CUB only calculates the probability of a fetus with trisomy 13, 18 or 21. Women aren’t always aware of this. Hence, careful preparations and information are necessary. This study was performed to enhance knowledge in women’s experiences in relation to have undergone CUB. Aim: To describe women’s experiences related to having undergone CUB. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Internet was used for data collection. This collection resulted in 10 threads from bulletin board Familjeliv.se and 12 blogs which became the base for data analysis. Result: The analysis resulted in one theme: CUB is seen as an opportunity to confirm the pregnancy but leads to mixed feelings which the midwives need to support in a trustful way. Anxiety and fear are the most common emotions mentioned among women who have undergone CUB. Women felt that midwives didn’t always provide enough information or the requested information. The encounters with midwives during CUB were described as stressful and even unpleasant. Conclusion: CUB is seen as an early way to confirm the pregnancy. To reduce the anxiety, midwives need to give individualised information. Anxiety tends to obscure the pregnancy and remain a long time.

Uppsatsen är en diskursanalys av fosterdiagnostik och abort som erbjuds av staten och regleras i lagen i tre skandinaviska länder. Eftersom antalet barn födda med Downs syndrom har sjunkit markant under det senaste decenniet samtidigt som möjligheterna för och användandet av nya fosterdiagnostiska metoder har ökat är avsikten att skapa fördjupad kunskap om vad detta innebär genom att belysa trenden ur ett biopolitiskt perspektiv. Detta sker med utgångspunkt från Michel Foucaults begrepp biomakt och governmentalitet med fokus på tillgänglighet, rådgivning och användning av fosterdiagnostiska metoder. Uppsatsen redogör för etosdiskursen som en del av den alltomfattande governmentalitetsdiskursen vilket blottlägger en förklaring av en rationalitet karaktäriserad av vår tid som yttrar sig i en strävan att undvika barn med kromosomavvikelser. / The essay is a discourse analysis of obstetric diagnosis and abortion offered by the state and regulated by laws in three Scandinavian countries. As the number of childbirths with Down’s syndrome has fallen sharply in recent decades, while the opportunities for and use of new Foetus diagnostic methods have increased, the intention is to create in-depth knowledge of what this means by highlighting the development from a biopolitical perspective. This is based on Michel Foucault's concept of biopower and governmentality with focus on availability, counselling and use of foetus diagnostic methods. The essay explains the ethos discourse as part of the allinclusive government discussion which shows exposes an explanation of a rationality characterizing to our time that expresses itself to avoid children with chromosomal disorders.

The person behind the diagnosis is a qualitative interview study by Nicole Kling. The study examines how parents of children with Down syndrome experience the social treatment in a time when prenatal diagnosis is on the rise. Foucault’s biopolitical and Rose’s ethopolitical perspectives serve as theoretical frameworks for the analysis of how the parents experience and relate to the social treatment of them and their children. The study’s results show that society’s strong norms of normality play a crucial role for the interviewed parents’ experiences of being regarded as “deviating”. Ignorance, undemandingness and carelessness lead to discrimination of the children, and the lack of expectations of society on them is often seen by the parents as more disabling than the diagnosis itself. In such a society children born with Down syndrome can be seen as pathological elements in a population that strives for normality. Therefore, this study wishes to contribute to the body of research dedicated to explore the impact of biopolitical strategies on the plurality of society. / Människan bakom diagnosen är en kvalitativ intervjustudie gjord av Nicole Kling. Studien undersöker hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplever det samhälleliga bemötandet i en tid där fosterdiagnostik är på framväxt. Foucaults biopolitiska och Roses etopolitiska perspektiv fungerar som teoretiska ramverk för analysen av hur föräldrarna upplever och förhåller sig till det samhälleliga bemötandet av dem och deras barn. Studiens resultat visar att samhällets starka normalitetsnormer spelar en avgörande roll för de intervjuade föräldrarnas upplevelser av att de och deras barn i och med diagnosen betraktas som ”avvikande”. Okunskap, kravlöshet och slarv leder till diskriminering av barnen, och samhällets bristande förväntningar på dem ses av föräldrarna ofta som mer funktionsnedsättande än diagnosen i sig. I ett sådant samhälle kan barn som trots allt föds med Downs syndrom ses som patologiska inslag i en befolkning som strävar efter normalitet. Studien hoppas därför kunna bidra till det forskningsfält som avser undersöka biopolitiska strategiers påverkan på mångfald.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar.</p> / <p>The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.</p>

<p>Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.</p><p>Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på</p><p>frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.</p><p>Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.</p>

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik. Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin. Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar. / The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser och 1 appendix.

This thesis discusses how to enhance the public discussion of moral and political questions. Enhancing public ‘deliberation’ is desirable since it provides citizens with influence, it enables coming to an understanding, and it ensures legitimacy. The concept of ethico-political judgment, with its two conditions, is elaborated on as an ideal that suggests how we should deliberate. In order to understand how we actually deliberate, an empirical inquiry into the public discourse on prenatal diagnosis and screening in the Netherlands and Sweden is conducted. On the basis of Kant’s ethics and his theory of the faculty of judgment, the two conditions for public deliberation are developed. These conditions are the giving of and asking for normative reasons as well as aiming at impartiality of judgment. Normative reasons are prescriptive, universal, and internal and these are related to Kant’s ethics. Impartiality is related to Kant’s ‘enlarged thought’, to think from the standpoint of others, as well as Kant’s practical philosophy. We need to think from the standpoints of others in order to consider whether or not the principle of our action applies to all. Four thematic foci in the public discourse on prenatal diagnosis are investigated – the unborn life, attitudes toward the disabled, implications of new choices, and the limits of medicine. The conclusion is that – if we wish to enhance public deliberation on the basis of the two conditions of ethico-political judgment – we should deal with both interpretive differences over universal principles (such as respect for autonomy and human dignity) and varying representations of ‘the other’ (such as the fetus, disabled persons, mothers-to-be, and future parents). / I denna avhandling diskuteras hur offentlig diskussion kring moraliska och politiska frågor kan intensifieras. Att intensifiera offentlig diskussion är önskvärt för att ge medborgare inflytande, för att främja förståelse och för att skapa legitimitet. Begreppet etisk-politisk bedömning utvecklas som ett ideal för hur vi bör diskutera. För att undersöka hur vi faktiskt diskuterar görs en empirisk undersökning av det offentliga samtalet om fosterdiagnostik i Nederländerna och Sverige. Med utgångspunkt i Kants etik och hans teori om omdömesförmågan utvecklas två villkor för offentlig diskussion. Dessa villkor är att ge och efterfråga normativa skäl och att sträva efter opartiskhet av omdömesförmågan. Normativa skäl är preskriptiva, universella och interna. Begreppet utvecklas utifrån Kants etik. Opartiskhet baseras på Kants ’utvidgade tänkande’: att tänka utifrån andras perspektiv. Denna idé relateras till Kants praktiska filosofi. Det ’utvidgade tänkandet’ innebär att vi tar ställning till om principen som vi väljer för en handling gäller alla. Fyra teman i det offentliga samtalet om fosterdiagnostik analyseras – det ofödda livet, attityder gentemot handikappade, implikationer av nya val och den medicinska praktikens gränser. Slutsatsen är att om vi önskar intensifiera offentlig diskussion med utgångspunkt i de två villkor som utvecklas, bör vi ta itu med tolkningsskillnader när det gäller universella principer (som respekt för autonomi och människovärde) samt olika representationer av ’den andra’ (som fostret, handikappade, gravida kvinnor och blivande föräldrar).