Denna studie lyfter fram elevers engelskinlärning inom grammatik samt hur den påverkas av utomstående faktorer. Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka grammatikens roll och olika påverkande faktorer i engelskinlärningen. I likhet med samhället är skolan i en utveckling där digitala medier har en ledande roll. Utifrån denna förändring märks det att engelskinlärningen har förändrats under de senaste 40 åren. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett kvalitativt systematiskt perspektiv där materialet är inhämtat från olika databaser.  Resultatet i de utvalda artiklarna har visat att flera faktorer som exempelvis digitala medier och motivation påverkar elevers grammatikinlärning. Fokuset för studien och dess material var på mellanstadiets år 4–6 men påverkan av motivation och digitala medier visade sig vara återkommande i flera åldrar. Andra påverkande faktorer som resultatet har visat är elevers modersmål, socioekonomiska bakgrund och den globala engelskan. Resultatet visade att ytterligare forskning behövs kring engelsk grammatikundervisning där fokuset är på engelska som ett främmande språk i den svenska grundskolan. En annan slutsats var att det i skolan behöver arbetas vidare med olika strategier för att underlätta engelskainlärningen hos eleverna.

Studiens syfte var att undersöka hur det ser ut med högläsning ur engelsk barnlitteratur på lågstadiet, både hur och i vilken utsträckning lärare använder sig av det, vilken påverkan de ser att det har på språkutvecklingen samt hur det tas emot av elever. Studien använder sig av en metodkombination med intervjuer av lärare och ett högläsningsexperiment med efterföljande elevenkäter för att få elevernas synvinkel. I empirin framkom att högläsning på engelska sällan skedde, trots dess språkutvecklande fördelar, på grund av flera upplevda svårigheter. Engelsk högläsning togs emot väl av eleverna, som inte såg lika stora problem som lärarna.

Med föreliggande studie vill jag ta reda på vilka argument tvåspråkiga lärare, i Sverige och i Libanon, anför om syftet att bedriva tvåspråkiga elevers matematikundervisning på majoritetsspråket, svenska, respektive det främmande språket, engelska. Ett annat syfte är att undersöka vad lärarna finner för inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, en i Libanon och två i Sverige, synliggörs hur dessa lärare argumenterar inom detta område och vad de baserar sina ställningstaganden på. Resultatet från studien visar att lärarna ser olika syften med att bedriva undervisningen på ett annat språk än elevernas modersmål. De flesta lärare menar att syftet med undervisningen inriktar sig mer till språkutveckling än matematikutveckling. Vidare visar resultatet att inte alla lärare anser att elevens modersmål gynnar matematikutvecklingen, vilket inte överrensstämmer med forskningen inom detta område. Lärarna anser att det finns andra sätt att utveckla elevernas begreppsförståelse såsom konkreta material. Resultatet visar även att lärarna menar att tvåspråkig matematikundervisningen gynnar elevernas matematikförståelse. Lärarna menar här att tvåspråkig undervisning främjar förståelsen, ju tidigare eleverna börjar med det. / Teachers' perspectives on the influence of language on the mathematical development of bilingual students in Lebanon and in Sweden

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt eget muntliga användande av engelskan i undervisningen i årskurs 4–6, samt få en förståelse för när de väljer att byta språk i klassrummet. I studien använder vi oss av kvalitativa, semistukturerade intervjuer, vilket ger oss ett resultat som identifierar klassrumsklimatet, lärarens egen förmåga och elevernas förmågor inom språket som de huvudsakliga anledningarna till användandet av språkbyten i undervisningen. Resultatet visar dessutom att lärarna inser vikten av det engelska språket och dess användning i klassen, och varför vissa av lärarna använder sig mer av det. Studien är grundad i tanken om att det finns två olika läger inom forskningen kopplat till språkbyten, dels att byta mellan engelska och svenska, dels att förhålla sig helt till engelska, en dualitet som även reflekteras i resultatet.

Abstrakt Bör elever lära sig nya ord från enkla listor eller genom mer innehållsrika exempel? Syftet med uppsatsen är att studera de strategier för språkinlärning som används av elever ihögstadiet, som har svenska som modersmål, i processen för att lära sig nya ord på spanskasom ett främmande språk, samt att studera de strategier som används i processen att lära utordförråd i ämnet spanska som främmande språk. Avsikten är att komma fram till vilkenkombination av strategier och metoder som är mest effektiva för denna grupp av elever vidinlärning av nytt ordförråd. Denna studie fokuserar på fem elever i nionde klass som studerarspanska som främmande språk i en svensk skola och fyra lärare som undervisar spanska sommoderna språk på högstadiet. De teoretiska utgångspunkter som denna studie bygger på ärTornbergs teorier som bygger på förhållandet mellan minnets funktion och inlärningen av ordoch Oxfords klassificeringsmodell om strategier för språkinlärning. I detta avseende skiljerOxford mellan två grupper av strategier. Å ena sidan finns det de direkta strategierna, som ärde som direkt involverar det främmande språket. Dessa strategier kräver kognitiv mentalbearbetning och används för att underlätta utvecklingen av de fyra språkfärdigheterna. Åandra sidan finns det indirekta strategier som, även om de inte direkt involverar språket somstuderas, är användbara eftersom sådana strategier stöder och kontrollerar inlärningen avspråket i fråga. Det empiriska material som undersöktes samlades in med hjälp avsemistrukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att de mest använda strategiernavid undervisning och inlärning av nytt ordförråd är direkta strategier och mer specifikt:minnesstrategier, kognitiva och kompensatoriska strategier. En analys av detta resultat visaratt den mest effektiva kombinationen av strategier och metoder för att lära sig nya ord är densom innehåller aktiviteter relaterade till alla tre direkta strategier. I denna bemärkelse avser deaktiviteter som omfattar intellektuella åtgärder som utförs genom kognitiva processer. Iresultatet framgår också att dessa aktiviteter utgår från kontexten som utgångspunkt förinlärning av nya ord.Nyckelord: spanska som främmande språk, språkinlärningsstrategier, inlärning av nya ord. / <p></p><p></p>

Grammatikens roll i språkundervisning har varierat genom tiden. I dagens skola ses denkommunikativa förmågan som det centrala och grammatiken kan sägas ha hamnat i dessskugga. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare med behörighet attundervisa i moderna språk på gymnasiet uttrycker sig om grammatik och undervisningdärav. Utifrån intervjuer med gymnasiebehöriga lärare i moderna språk identifieras ochdiskuteras olika diskurser om grammatik. Dessa relateras till tidigare forskning ocholika teorier om språkinlärning och språkundervisning samt till styrdokument. Sommetod används kvalitativ intervju och diskursanalys används som analysverktyg. Iuppsatsen diskuteras olika perspektiv på grammatik och olika metoder som av traditionanvänts som utgångspunkt för språkundervisningen i Sverige. Utifrånintervjupersonernas yttranden identifieras diskurser som kan kopplas till hur läraretolkar det centrala innehållet för moderna språk och hur detta omsätts i deras praktik. Iuppsatsens resultat framhålls en rad olika föreställningar om grammatikundervisningsom kommer till uttryck hos lärarna samt en varierad grammatiksyn och språksyn hoslärarna. Detta visar på en svårighet att kategorisera lärare i renodlade kategorier,eftersom de alla ger uttryck för stor variation, både i hur de beskriver grammatik somfenomen och hur de beskriver sina tillvägagångssätt. Det har kunnat konstateras att dettolkningsutrymme som lämnas med avseende på grammatik i kursplanen för modernaspråk leder till pedagogiska implikationer som både kan anses vara positiva, i form avstörre frihet för professionen att själv kunna styra över undervisningens innehåll, ochnegativa då lärare inte är insatta i forskning om språkinlärning, vilket får konsekvenserför undervisningen.

Den här examensuppsatsen tar upp problemet med elever som upplever ängslan att tala ett främmande språk, i detta fall engelska, så kallat foreign language anxiety (FLA). Syftet är ökad kunskap om vad som orsakar FLA, vilka konsekvenser det medför och hur dessa kan hanteras i klassrumsmiljö. Resultatet kan förhoppningsvis vara av betydelse för andra studenter och lärare och även öppna upp för vidare forskning i framtiden.Studien är genomförd med ämnesdidaktisk inriktning med teoretiska perspektiv, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med elever för att få fram deras erfarenhet av problemet. Resultatet visar att deltagarna inte har haft någon eller bristfällig träning i att tala engelska i hemlandet och detta förorsakar ofta stress på lektionerna i Sverige. De intervjuade eleverna har trots svårigheterna lyckats komma över nybörjarstadiet tack vare egna strategier som t.ex. att de är aktiva på fritiden med kontakt med språket via olika medier. Några av dem använder också sina barn som resurs, t.ex. vid läxläsning. Slutligen har resultatet från studien analyserats och diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning.

Syftet med studien var att ta reda på hur de deltagande lärarna för årskurs 4–6 i Sverige behandlar interkulturalitet i engelskundervisningen för att bidra till utvecklingen av elevernas förmåga att delta på ett adekvat sätt i det globaliserade samhället. I och med engelskans unika roll i samhället och att vi människor stöter på kulturella olikheter ville vi synliggöra engelskämnets potential enligt de deltagande lärarna för att motverka främlingsfientlighetens konsekvenser. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt i inter­kulturell kommu­nikativ kompetens i engelskundervisningen. Resul­tatet visar att lärarna säger sig arbeta med läro­medel för att främja det vi har valt att kalla den interkulturella förmågan. Vidare visar resultatet lärarnas olika åsik­ter om engelskämnets potential för att arbeta med värdegrunds­frågor. Vi anar en osäkerhet i vad lärarna anser engelsk­undervisningen ska leda till när det gäller interkulturalitet. Däremot visade lärarnas svar att de arbetar med delar av den interkulturella kompetensen. Lärarnas engelskunder­visning mot den interkulturella förmågan och värdegrunds­frågorna sker främst genom lärobokens inne­håll. Om det inte tas upp i läroboken skulle det antagligen inte heller finnas med i engelskunder­visningen.

Nuestra tesina trata de indagar en cómo piensan los alumnos de bachillerato sobre los métodos didácticos elegidos para aprender una lengua extranjera. El objetivo de esta tesina es investigar tres métodos didácticos; método gramática- traducción, método situacional y método comunicativo, comprobar si los estudiantes los utilizan, y cuál les resulta más útil y por qué. Hemos investigado qué opinan los alumnos con la ayuda del método cualitativo a través de entrevistas cualitativas. Podemos decir que los alumnos utilizan los métodos hasta cierto punto en su enseñanza. Piensan que todos los métodos tienen sus aspectos positivos y negativos. Los aspectos positivos y negativos están repartidos de manera igual entre los métodos didácticos. / Denna uppsats handlar om att undersöka hur gymnasieelever som studerar moderna språk uppfattar de undervisningsmetoder vi valt att studera när de lär sig ett främmande språk. Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre undervisningsmetoder; grammatik - och översättningsmetoden, kontext-metoden och den kommunikativa metoden, för att kontrollera om eleverna använder dem, vilken de tycker är mest användbar och varför. Vi har, med hjälp av kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer undersökt hur eleverna uppfattar dessa didaktiska metoder. Vi kan säga att eleverna använder metoderna till viss del i sin undervisning. Enligt deras åsikt har alla metoder positiva sidor men även negativa. De positiva och negativa aspekterna är jämlika mellan olika undervisningsmetoder.

På senare tid har andraspråksforskning visat att användningen av ett främmande språk reducerar tendenser till intuitivt resonerande och beslutsfattande. En sådan främmandespråkseffekt – en s.k. foreign language effect (FLE) – innebär med andra ord en förminskad tendens till resonerande utifrån magkänsla till fördel för ett mer analytiskt resonerande. FLE har dock främst varit förknippad med beslutsfattande som är knutet till känslor, och lite uppmärksamhet har ägnats logiskt resonerande, trots att det finns anledning att tro att FLE är verksam även inom detta område. Logiskt resonerande med transitiva relationer antas ofta underlättas av hur lätt det är att framkalla en inre mental bild av relationerna i fråga, men bl.a. Knauff &amp; May (2006) har visat att visuella detaljer i sådana bilder kan störa slutledningsförmågan. Det tycks nämligen möjligt att relationella termer som är lätta att föreställa sig visuellt, som t.ex. renare och smutsigare, är kognitivt belastande. Nyligen har emellertid Hayakawa och Keysar (2018) visat på en reduktion av detaljer i visuella representationer hos användare av ett främmande språk, vilket torde innebära att användningen av ett främmande språk reducerar den negativa effekten av att resonera med s.k. visuella termer. Denna främmandespråkseffekt undersöks här i ett experiment med användare av ett L1 (svenska) och ett L2 (engelska). Experimentets första del – formuppgiften – testar huruvida en reduktion av detaljer i visuella representationer föreligger hos L2-användare. Den andra – slutledningsuppgiften – prövar huruvida visuella termer hindrar resonerande med transitiva slutledningar, med fokus på skillnader mellan L1 och L2. Resultaten från formuppgiften visar inget signifikant stöd för reduktion av detaljer i visuella representationer hos L2-användare. Dock uppvisade deltagarna i föreliggande undersökning sådana svarstendenser. I resultaten från slutledningsuppgiften finns däremot ett stöd för en främmandespråkseffekt. Det tog längre tid på L1 att lösa de slutledningar som innehöll visuella termer, jämfört med slutledningar som inte innehöll sådana termer. Denna trend var, enligt utökade resultat från en variansanalys, signifikant på L1 men inte på L2, där typ av slutledning inte hade någon signifikant effekt på responstid. Dessutom visade sig en signifikant effekt för språk i motsatt riktning än den förväntade, sådan att det överlag tog längre tid att lösa slutledningsproblemen på L1 än på L2. Dessa fynd indikerar tillsammans en främmandespråkseffekt för logiskt resonerande med transitiva slutledningar. Särskilt fanns ett visst stöd för att detaljer i visuella representationer utgör ett hinder på L1 men inte på L2. Dock är detta sistnämnda påstående i behov av vidare prövning då stödet för det endast visade sig signifikant utan avvikande svar, och den förmodade orsaken – reducerad livlighet i visuella föreställningar på L2 – inte var tillräckligt tydligt framträdande.