The overarching aims of this thesis are to investigate how students in higher education in Rwanda experience learning through the medium of a foreign language, mainly English, and the strategies they employ in order to successfully complete their university studies during a period of both language and educational change. Taking a sociocultural perspective, the thesis subscribes to a qualitative research design. Interviews were used in order to gain in-depth understanding of how higher education students reflect on, handle and cope with learning through a foreign language. Video and audio recorded interactions of students’ formal and informal group discussions were used to capture some of the seen but unnoticed linguistic and communicative details that might be of interest in shedding light on aspects related to learning in a foreign language. Four empirical studies show that students face different challenges in using the newly adopted language of learning and teaching. They are, however, aware of the fact that the globalisation process and dissolution of national boundaries may create new opportunities and are therefore willing to upgrade their English in order to cope with the new academic situation. Findings show that active use of multiple languages, although time consuming, has great potential to facilitate learning, thus emphasizing the complementarities rather than the exclusion of languages used in Rwanda. Also, teacher and student initiated group discussions have the potential to promote knowledge construction in content subjects as students afford a context for confident participation. Although the mother tongue is not officially recognised as language of instruction in higher education, it plays a mediating role for the negotiation of meaning of domain specific content through responsible code switching and translanguaging. / Det övergripande syftet för denna avhandling är att undersöka hur studenter inom högre utbildning i Rwanda erfar att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska, och vilka strategier de använder sig av för att lyckas genomföra sina universitetsstudier i en tid av förändring av både undervisningsspråk och undervisningen i sig. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsdesign. Intervjuer genomfördes för att få fördjupad förståelse för hur studenterna reflekterar över och hanterar problemet med att lära på ett främmande språk. Video- och audioinspelade interaktioner av studenternas formella och informella gruppdiskussioner användes för att fånga och analysera språkliga och kommunikativa detaljer som förekommer men ofta förbises eller tas för givna. Fyra empiriska studier visar att studenterna möter olika utmaningar när de måste använda ett nyligen introducerat främmande språk i undervisningen och i olika lärandesituationer. De är emellertid medvetna om att globalisering och upplösning av nationella gränser kan skapa nya möjligheter och är därför villiga att förbättra sin engelska för att kunna klara av den nya undervisningssituationen. Analyserna visar också att aktiv användning av en mångfald av språk, även om det är tidsödande, har stor potential att underlätta lärande och på så sätt betonas den komplementerande snarare än den exkluderande synen på språkanvändning i Rwanda. Dessutom visar det sig att diskussioner i grupp initierade av både lärare och studenter har en potential att stödja konstruktionen av kunskap inom akademiska ämnen eftersom studenterna skapar en tillitsfull miljö där de är trygga att delta. Studierna visar också att trots att modersmålet inte är officiellt erkänt som undervisningsspråk spelar det en medierande roll i framförhandlandet av innehållet inom olika ämnesområden genom olika former av gränsöverskridande språkande där alla språk som studenterna har tillgång till används.

This paper aims at finding out if code-switching is an asset or a problem in a multilingual classroom. The main goal of the study was to find out what impact code-switching into mother tongue has on L2 development and what learning/teaching situations induce the act of code-switching. Through classroom observation, interviews and a questionnaire data were collected and the main questions of the study answered.Previous research and the results from the present study show that code-switching is a natural phenomenon in L2 development and that code-switching has a positive impact on L2 development as it fulfils a significant number of functions in the classroom, including vocabulary and concept development, need for clarification and emphasis, provides a learning strategy for L2 acquisition, and generally helps students maintain and develop their L2. / Denna rapport syftar till att ta reda på om kodväxling är en tillgång eller ett problem i ett flerspråkigt klassrum. Syftet med studien var att ta reda på vilken effekt kodväxling till annat språk har på andraspråksutveckling och vilka lärande-/undervisningssituationer som framkallar kodväxling. Genom klassrumobservationer, intervjuer och ett frågeformulär samlades data in.Tidigare forskning och resultaten från denna studie visar att kodväxling är ett naturligt fenomen i andraspråksutveckling och att den har en positiv inverkan på språkutvecklingen, eftersom den fyller ett stort antal funktioner i klassrummet, inklusive ökning av ordförrådet och begreppsförståelsen, fungerar som hjälp när det som läraren säger behöver betonas eller förtydligas, lärandestrategi för andraspråksinlärning, och hjälper slutligen elever att underhålla och utveckla sitt andraspråk.

Syftet med den här studien var att undersöka, beskriva och analysera variationer och samband gällande språkförståelse, avkodning och läsförståelse på svenska och engelska och utröna vilken betydelse dessa komponenter har för elever som lär sig engelska som främmande språk. Studien utgick från The Simple View of Readingsamt The Linguistic Coding Differences Hypothesis,vilka ligger till grund för beskrivning och tolkning av studiens empiri. I studien medverkade 24 elever i lässvårigheter och 30 typiska läsare. De gick i årskurs 4 i åtta skolor belägna i södra Sverige. Dessa elever genomförde sex deltest; tre på svenska och tre på engelska. Resultatet visadeatt elever i lässvårigheter presterade signifikant sämre än typiska läsare på samtliga test, utom det test som prövade språkförståelse på svenska. Studien visar att en individs avkodningsförmåga är avgörande för läsförståelsen i engelska som främmande språk. Detta gäller såväl typiska läsare som elever i lässvårigheter, vilket även tidigare forskning i andra länder visat. Studiens slutsats är att samtliga elever måste ges möjlighet att träna på och utveckla sin avkodningsförmåga på engelska för att uppnå god läsförståelse på engelska. / The purpose of this study was to investigate, describe and analyze variations and relationships regarding language comprehension, decoding and reading comprehension in Swedish and English and determine the importance of these components for students who learn English as a foreign language. The study was based on The Simple View of Readingand The Linguistic Coding Differences Hypothesis, which form the basis for the description and interpretation of the study's results. Twenty-four students in reading difficulties and thirty students with typical reading ability participated in the study. They were in the fourth grade and went to eight different schools located in the south of Sweden. These students conducted six tests; three in Swedish and three in English. The results showed that students in reading difficulties performed significantly worse than typical readers on all tests, except for the one that tested language comprehension in Swedish. The study shows that an individual's decoding ability is crucial for reading comprehension in English as a foreign language. This applies to both typical readers and students in reading difficulties, as also shown in previous research in other countries. The study's conclusion is that all students must be given the opportunity to practice and develop their decoding skills in English to achieve a good reading comprehension in English.

This dissertation is a qualitative study exploring the sociocultural influences on adult migrants’ second language learning and the communicative interaction through which they use the language. Guided by a theoretical perspective based on the concepts of life-world, habitus, social capital, symbolic honor, game, and the idea of the interrelatedness of learning and using a second language, this study aims to understand how migrants’ everyday life context, attachments to the home country, and ethnic affiliations affect the motivation for and attitude towards learning and using Swedish as a second language. Furthermore, the study explores in what way the context within which the language is taught and learned might affect the language development of adult migrants. The research questions of the study focus on both the institutional context, that is to say, what happened in a particular classroom where the study observations took place, and a migrant perspective based on the participants’ experiences of living in Sweden, learning the language and using it. Semi-structured interviews, informal conversational interviews, and classroom observations have been used as strategies to obtain qualitative data. The findings suggest that most of the participants experience feelings of non-belonging and otherness both in the classroom context and outside the classroom when they use the language. These feelings of non-belonging make the ties to other ethnic establishments stronger and lead to isolation from the majority society. The feelings of otherness, per se, are not only related to a pedagogical context that advocates monoculturalism but are also rooted in the migrants' life-world, embedded in dreams of going back to the home country, while forging a constant relation to ethnic networks, and in the practice of not using the Swedish language as frequently in the everyday life context as would be needed for their language development. / <p>ISBN 978-91-7104-591-1 (Malmö) ISBN:978-91-7519-271-0 (Linköping)</p>

The aim of the present study was to find out about teachers’ awareness, experiences and specific strategies used when dealing with Foreign Language Speaking Anxiety in the subject of English in Swedish upper secondary schools. Five teachers were interviewed to find out about their awareness and experiences of what contributes to Foreign Language Speaking Anxiety, and what manifestations students show who suffer from it. Further, the interviews also intended to find out about the teachers’ specific strategies used in order to reduce Foreign Language Speaking Anxiety. The results demonstrated that the anxious students generally are those who put unrealistic demands on themselves and feel that anything less than an excellent outcome is a failure. All participants agreed that two contributing factors to Foreign Language Speaking Anxiety are the fear of being embarrassed in front of others, and the emotional aspect of low self-confidence or self-esteem. Students tend to fear speaking situations where others could evaluate them negatively, which probably has to do with low self-confidence or self-esteem. The most evident manifestation of Foreign Language Speaking Anxiety proved to be the strategy of avoidance, where students can refuse to speak, become silent, or do not even show up for speaking activities. The most extensively used strategy for reducing Foreign Language Speaking Anxiety turned out to be dividing students into smaller groups, in order to make each student feel more comfortable speaking English. However, the results also brought up some interesting strategies used not mentioned in previous research. / Syftet med denna studie var att ta reda på lärarnas medvetenhet, erfarenheter och specifika strategier som de använder sig av när det kommer till talängslan i främmande språk i en svensk gymnasieskolekontext. Fem lärare intervjuades för att få reda på deras medvetenhet och erfarenheter kring vad som bidrar till talängslan i främmande språk och hur det yttrar sig hos eleverna som lider av det. Vidare så var även syftet att ta reda på specifika strategier lärarna använder sig av i undervisningen för att reducera talängslan i främmande språk. Resultaten visade att oroliga studenter oftast är de som ställer orealistiska krav på sig själva och känner att allt utom ett utmärkt resultat är ett misslyckande. Alla deltagare var överens om att två bidragande orsaker till talängslan i främmande språk är rädslan för att bli generad framför andra, och den känslomässiga aspekten av lågt självförtroende eller självkänsla. Eleverna tenderar att vara oroliga i talsituationer där andra skulle kunna bedöma dem negativt, vilket antagligen har att göra med lågt självförtroende eller självkänsla. Det mest uppenbara yttrandet för talängslan i främmande språk visade sig vara undvikande, som till exempel, att eleverna vägrar att prata, blir tystlåtna, eller inte ens är närvarande under talaktiviteten. Den mest använda strategin för att reducera talängslan i främmande språk visade sig vara att dela upp eleverna i mindre grupper för att de skall känna sig mer bekväma med att tala engelska. Resultaten visade även på några intressanta strategier som inte nämnts i tidigare forskning.

Grammatikundervisningen i engelskämnet i den svenska grundskolans årskurs 4–6 har uppmärksammats som ett område där det finns ett behov av vidare forskning. Denna studie ska därför försöka öka kunskapen kring vilka undervisningsstrategier och lärandeteorier som några engelsklärare tar ställning till i sin undervisning. Fokus ligger på grammatik inom ämnet engelska, men även relationen till det svenska språket uppmärksammas. Studien har utgått från en sociokulturell teori då det är ett utvecklande gemensamt lärande som studiens resultat kommer att presentera. Semistrukturerade intervjuer utgör grunden för den empiriska undersökningen som därmed baseras på en kvalitativ metod. Deltagarna är eller har varit verksamma mellanstadielärare i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet och slutsatsen av den empiriska undersökningen uppvisade att lärarna i studien tar hänsyn till olika undervisningsstrategier för att utforma sin grammatikundervisning i engelska. Bland annat använder de läroböcker, digitala verktyg samt olika repetitionsuppgifter. Det framkom även att flera av lärarna utgick från beprövade erfarenheter vid sina grammatiklektioner och genom lärarnas utsagor framkom det att den sociokulturella teorin låg som grund till undervisningen. Det svenska språket har utifrån intervjuerna visat sig inte ha en betydande roll i det engelska klassrummet förutom vid grammatikgenomgångar i engelska. Slutligen visade resultatet att elevernas kunskaper mäts genom framför allt muntliga och skriftliga uppgifter som inte utgörs av grammatikprov. / Grammar teaching in the English subject in the Swedish primary school years 4-6 has attracted attention as an under-researched area. This study will therefore try to increase knowledge about the teaching strategies and learning theories that some English teachers use in their teaching. The focus is on grammar in English but the relation to the use of the Swedish language has also been noticed. The study is based on sociocultural theory as the results from the study foreground the importance of collaborative learning. Semi-structured interviews form the basis for the empirical study, which means that it is based on a qualitative methodological point of view. The participants are, or have been, active primary school teachers in years 4-6 from different municipalities in Sweden. The results and the conclusion of the empirical study show that the teachers in the study consider different teaching strategies to design their grammar teaching in the English subject. Among other things, they use textbooks, digital tools, and various repetition assignments. It is also apparent that several of the teachers base their grammar lessons on best practice, and through the teachers’ statements it can be seen that the sociocultural theory is the foundation for their teaching. Based on the interviews, the Swedish language has not been shown to play a significant role in the English classroom except when going through grammatical issues in English. Lastly, the study shows that students' knowledge is primarily measured through oral and written assignments that are not grammar tests.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

The aim of this study is to examine and identify the different ways in which secondary and upper secondary school teachers perceive the use of fiction to teach English as well as their beliefs about the outcome or benefits of doing so. Five secondary and upper secondary school teachers in Sweden who teach English as a foreign language were interviewed about how they use fiction to teach English. A phenomenographic cross-case analysis was used to analyse the data. The teachers’responses were categorized and labelled into two main themes, that is, teaching methods and benefits of using fiction to teach English. However, the teachers’ descriptions about the definition and medium of expressing fiction was first established. The data from the theme ‘teaching methods’ were later sorted, categorized, and labelled into six instructional strategies. The teaching strategies included: selecting authentic learning material for students; building knowledge about themes in the fictional works; using classroom discussions to support students' learning; encouraging students to use their previous knowledge and learning experiences to understand the content of the fictional works; using audio-visual aids to enhance students' understanding of themes in the fictional works; and designing tasks that reinforce learning. These strategies were common amongst all five teachers. However, there were some subtle differences in the teaching methods, caused by factors such as the students’ mastery of the English language, the English course(s) the teachers were teaching and the fictional material they were using to teach English. / Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera de olika sätt på vilka högstadielärare och gymnasielärare uppfattar användningen av fiktion för att undervisa engelska samt deras uppfattning om fördelarna med att göra det. För att få insikter om detta intervjuades fem lärare som undervisar engelska som främmande språk på högstadiet och gymnasiet i Sverige. En fenomenografisk tvärfallsanalys användes som metod för dataanalys och lärarnas beskrivningar av vad fiktion betyder samt på vilket sätt den kan uttryckas framställdes. Lärarnas svar kategoriserades i två huvudteman och märktes som: undervisningsmetoder och fördelarna att undervisa engelska genom fiktion. Data från temat ’undervisningsmetoder’ sorterades, kategoriserades och delades in i sex undervisningsstrategier. Undervisningsstrategierna innefattar: att välja autentiskt undervisningsmaterial; att bygga upp kunskap om teman i de fiktiva verken; att använda klassrumsdiskussioner för att stödja elevernas lärande; uppmuntra eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter av lärande; använda audiovisuella hjälpmedel för att förbättra elevernas förståelse av teman i de fiktiva verken; utforma uppgifter som förstärker lärande. Dessa strategier var gemensammabland de fem lärarna. Det fanns dock några små skillnader i undervisningsmetoderna som orsakades av elevernas behärskning av det engelska språket, de engelska kurserna som lärarna undervisade i och de fiktiva materialen som de använde för att undervisa engelska.

The overall purpose of this study is to investigate whether the motivation of Swedish pupilsin grades 4-6 to learn can increase when textbooks and workbooks are exchanged for fiction,and more fiction is incorporated in English teaching in Sweden. The study hopes tocontribute to knowledge development that strengthens and develops English teaching inSweden. The teacher is responsible for planning their teaching - at the same time, there aremany discourses about student influence in school contexts. According to the SwedishNational Education Agency (2022), all students should have the right to influence theireducation and school activities. The pupils’ life stories and experiences can contribute toschools' developmental work. Furthermore, this paper aims to find out why and how it ispossible to work with literature to achieve the learning goals stated in the curriculum. It alsoserves as a basis for teachers to gain in-depth knowledge of how they can motivate studentsto work with fiction when teaching English. The essay also provides a variety of workingmethods for integrating fiction in English teaching in grades 4-6 in Swedish schools. The methods used for this essay are qualitative group interviews of a semi-structured natureand the answers come from 25 pupils from two different schools in the middle of Sweden.The intervention study involved three classes, 66 pupils from grades 4 and 5. This study demonstrates that using fiction in English teaching increases pupils' motivationand knowledge acquisition compared to if they are only allowed to work with textbooks andworkbooks.

Young children nowadays interact with a lot of extracurricular English through different activities. They learn the language in ways other than formal contexts. This study investigates how extracurricular English provides children with knowledge about the English language. Moreover, this study addresses how extracurricular English can develop children’s knowledge, if it is integrated with the formal English teaching in the classroom. Lastly, I discuss how teachers may approach various levels of English skills in a heterogenous classroom. Due to children’s exposure to extracurricular English, they have different English skills. I conclude that teachers need different teaching strategies to help pupils develop, regardless of level. This puts pressure on teachers who are required to develop their competence.