Syftet med studien var att undersöka hur utomhusundervisning bedrivs på skolor och hur förutsättningarna ser ut för denna typ av verksamhet enligt rektorer. Forskningsfrågorna för arbetet var; ”Vilka möjligheter till lärande ser rektorer med utomhusundervisning?”, ”På vilka sätt sker utomhusundervisning på grundskolor i Jönköpings län enligt rektorer?” samt ”Vilka inre och yttre faktorer påverkar, enligt rektorer, möjligheten att organisera utomhusundervisning?”. Deweys, Vygotskijs och Kolbs teorier om ett praktiskt, erfarenhetsbaserat lärande presenterades och sattes i relation till resultat för studien. Likaså ramfaktorteorin användes i studien. Tillvägagångssättet var en empirisk studie där datamaterialet samlades in genom enkätundersökningar. Den insamlade datan bearbetades och analyserades sedan genom metoderna univariat dataanalys eller tematisk analys beroende på frågans karaktär. Den slutsats som drogs från resultatet av studien var att rektorerna generellt såg många positiva effekter av utomhusundervisning, exempelvis att det bidrar till mer variation i undervisningen och en ökad koppling till verkligheten. Det finns skolor som redan har satsningar i gång på utomhusundervisning, men på merparten av skolorna sker det i en liten skala bland ett fåtal lärare. Ramfaktorer så som tidsbrist, avsaknad av anpassat material för utomhusundervisning och bristande kunskap bland lärarna om hur utomhusundervisning bör bedrivas är några exempel på hinder som påverkar möjligheten att bedriva undervisning utomhus i större omfattning. / The purpose of the study was to investigate how outdoor education is done in schools and what the conditions for it looks like according to principals. The questions of the research were; “What opportunities for learning does the principals see in outdoor teaching?”, “In which ways are outdoor education done at elementary schools in Jönköping County according to its principals?” and “Which inner and outer factors effect, according to principals, the possibility to organize outdoor teaching?”. Dewey´s, Vygotskij´s and Kolb´s theories of a practical, experience-based teaching was presented and compared to the results of the study. Likewise, the frame factor theory was used in the study. The approach was an empirical study where data was collected through surveys. The data collected was processed and then analyzed with the methods of univariate data analysis or thematic analysis depending on the nature of the question. Conclusions drawn from the results of the study showed that the principals generally saw many positive effects of outdoor education, for example that it contributes to more variation in teaching and in an increased connection to reality. There are schools that are already investing in outdoor education, but in most of the schools it is done on a small scale among a few teachers. Frame factors such as lack of time, lack of adapted material for outdoor teaching and lack of knowledge among teachers about how outdoor education should be conducted are some examples of obstacles that affect the possibility of conducting outdoor education on a greater scale.

Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att undersöka nyexaminerade lärares upplevelser av undervisning i skolämnet idrott och hälsa. Detta undersöktes genom att intervjua dem om deras upplevelser när det kommer till yttre och inre faktorer som påverkar den didaktiska förmågan, hur respondenterna undervisar samt vilka undervisningsmetoder dem förhåller sig till i undervisningen. Frågeställningar är följande: - Vilka faktorer upplever lärare påverkar deras didaktiska förmåga? - Hur undervisar läraren i idrott och hälsa? - Hur förhåller sig lärare i idrott och hälsa till undervisningsstilar? Metod Metoden som valdes för studien var en kvalitativ ansats. Detta genomfördes med hjälp av intervjuer av sex nyexaminerade lärare. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av kommunikationsföretaget Zoom Video Communications (Zoom). Inspelningarna gjordes både via Zoom och mobilen för att säkerställa att inget tappades bort. Varje intervju transkriberades, analyserades och användes sedan i resultatdelen. Som teoretisk utgångspunkt användes Gun Imsens indelning av ramfaktorteorin, Jank och Meyers modell om ramfaktorteorin och Muska Mosstons spektrum av undervisningsstilar. Resultat Intervjuerna visade (1) att lärarna i idrott och hälsa anser att de yttre faktorerna till övervägande del påverkar deras didaktiska förmåga i jämförelse med inre faktorer. (2) Lektionernas innehåll, sekvensering, organisering och undervisningsmetoder styrs till större delen av vilken elevgrupp läraren arbetar med. Lektionsplaneringarna verkar bli lidande till följd av tidsaspekten. (3) De lärarcentrerade undervisningsstilarna var mest förekommande, men samtidigt eftersträvades en variation i undervisningen. Slutsats Respondenterna som alla är nyexaminerade idrottslärare verkar överlag arbeta på ett relativt likartat sätt. De ramfaktorer som till större del lyftes fram av lärarna var de administrativa och resursrelaterade ramarna. Resultatet går dock inte att generaliseras över en större grupp idrottslärare, föreliggande studie bör istället anses vara en överblick över de sex respondenter som deltog i föreliggande intervjustudie. / Aim and researsch questions The aim of this study is to examine newly graduated PE teachers ́ experiences of teaching. The teachers where interviewed about their experiences when it comes to internal and external factors that affects the didactic ability, how the respondents teach and how they relate to teaching methods. Research questions: - What factors do teachers experience affect their didactic ability? - How does the teacher teach physical education? - How do PE teachers relate to teaching styles? Method A qualitative approach was chosen for conducting the study. Six newly examined PE teachers were interviewed. The method was semi structured interviews. We used the teleconferencing software program Zoom Video Communications (Zoom) to ensure nothing was lost. The mobile phone where also used during the recordings. All six interviews were transcribed, analyzed and used in the result section. The theoretical starting points of the study are Imsens group division of frame factors, Jank and Meyers model and Muska Mosstons spectrum of teaching styles. Results The results showed (1) that the respondents ́ experienced the external factors predominantly affected their didactic ability in comparison with the internal factors. (2) The content, sequencing, organization and teaching styles of the lessons are for the most in control by which group of students the teacher work with. The plan of the lesson seems to be suffering as a result of the time limitations. (3) The teacher-centered teaching styles were most common, but at the same time a variety of teaching was sought. Conclusions The study shows that the respondents generally work in a relatively similar way. The framefactors that ́s mostly highlighted by the PE teachers were the administrative and resource-related frameworks. However, results can ́t be generalized over a larger group of PE teachers, the present study should instead be considered as an overview of the six respondents who participated in our interview study.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av undervisning under hela dagen. Följande frågeställningarna har använts för att besvara syftet: Vad beskriver förskollärare att begreppet undervisning innebär? Vad möjliggör eller hindrar förskollärare att bedriva undervisning under olika tidpunkter på dagen? De teoretiska ramverk som används som analysverktyg i studien är de didaktiska frågorna och ramfaktorteorin. Didaktikens frågor används för att analysera vad undervisning innebär för förskollärare och ramfaktorteorin används för att analysera vad som möjliggör eller hindrar undervisning under olika tidpunkter på dagen. Studien genomförs genom en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av personliga semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Resultatet visar att förskollärare har olika uppfattningar om vad undervisning innebär i förskolan. Av intervjuerna framkommer det också att förskollärarna antyder att undervisning sker i större omfattning på förmiddagen än på eftermiddagen. Förskollärare beskriver barns lek, engagemang och nyfikenhet hos personalen samt flexibilitet som faktorer för att möjliggöra undervisning. Hinder för undervisning beskrivs däremot vara barngruppens storlek, personalbrist på eftermiddagen, kringuppgifter och stress. Den slutsats som dras i studien är att det finns en osäkerhet hos förskollärarna när det gäller undervisningsbegreppets innebörd samt att undervisning främst sker på förmiddagar på grund av olika ramfaktorer.

Hållbar utveckling har en framträdande plats i läroplanen för grundskolan och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra skolans verksamhet. Det har dock visat sig att implementering av hållbar utveckling i undervisningen är svårt att utföra i praktiken. Upplevda hinder är bland annat tidsbrist, avsaknad av kunskap inom området, brist på inspirerande exempel och att hållbar utveckling framställs fragmenterat i läroplanen. Det medför att hållbar utveckling i praktiken antingen behandlas i små, separata enheter vilket leder till att eleverna inte ser sammanhanget, eller i ämnesövergripande teman som kräver så mycket tid att genomföra att lärare har svårt att hinna undervisa om allt annat i kursplanen. I denna studie har ett nytt lärarstöd, ”Rädda vattnet -Rädda världen” utvecklats. Det består i dagsläget av en uppsättning om två lärarhandledningar som har utvärderats under studien. Visionen är att lärarstödet ska kompletteras med fler lärarhandledningar. Lärarstödet kan förhoppningsvis bidra till att ge eleverna en mer holistisk förståelse, det vill säga en tvärvetenskaplig förståelse, till hållbar utveckling. Två lärarhandledningar om vatten-, kemi och teknikrelaterade problem (”plaster i haven” och ”försurning”) togs fram och utvärderades med hjälp av en fokusgruppintervju. En grupp lärare för åk 4–6 som hade testat lärarstödet med sina elever intervjuades. Fyra punkter som lärarna ansåg var signifikanta för användbarheten identifierades, nämligen att lärarstödet: • Får eleverna att tycka att det är roligt • Lär ut kursinnehåll som är aktuellt och/eller finns i kursplanen • Är enkelt för läraren att använda • Tar hänsyn till tidsåtgång och andra ramfaktorer (till exempel elevgruppens storlek) / Sustainable development has a prominent role in the curriculum for Swedish primary school and the ambition is that sustainable development will permeate the school’s work. Though it has been showed that teachers think that implementation of sustainable development is difficult to execute in practice. Perceived obstacles are, for instance, lack of time, knowledge within the area and inspiring examples and that sustainable development is fragmentedly presented in the curriculum. This leads to the fact that sustainable development is in practice either dealt with as small, separate units which in turns leads to the fact that students do not see the context, or with transdisciplinary teaching in specific themes that demands much time that teachers have difficulties to find time to teach all other matter in the curriculum. In this study a set-up of two teaching tutorials have been developed and evaluated in order to give a basis for a new teaching support, “Rädda vattnet – Rädda världen” (Swedish, “Save the water – Save the world”). The support can contribute to give the students a more holistic understanding of sustainable development, that is to say a more interdisciplinary understanding, if the teaching support is further developed. The two teaching tutorials were developed within the water-, chemistry- and technology related areas “plastics in the oceans” and “acidification”. They were then evaluated with help of a focus group interview consisting of teachers for grade 4-6 who had tested the teaching tutorials with their students. Four aspects that the teachers thought were significant for the applicability were identified, namely that the teaching support: • Make the students think it is fun • Is teaching content that are authentic and/or exists in the curriculum • Is simple for the teacher to use • Take time consumed and other frame factors into consideration (for example size of the student group).

This study aims to explore the framework behind teachers’ choice of fiction in their teaching in the subject Swedish. The two research questions examine how teachers discuss their possibilities to choose fiction and how it affects their teaching methods and what they think they need to consider when they select fiction for use in their teaching. Earlier research shows that reading comprehension among students have decreased throughout the years. Furthermore, earlier research discusses the different factors that show why reading fiction is important. The aim is examined through a qualitative thematic analysis where interviews with four teachers in upper secondary school is the material for analysis. Results are analyzed by the help of frame factor theory in order to investigate how the frame affects the teachers’ planning and teaching methods. Results also show that the curriculum and syllabus direct the teachers more than they perceive. The other frame factor that is significant in the teachers’ teaching methods is the students’ ability to read because it directly affects the way teachers approach literature to motivate them.

The purpose of the present study was to explore teachers’ orchestration of the class communication during teaching and to show whether the communication can be explained by frame factors. This study is a multiple case study of two physics teachers – one public and one private school teacher - using observational and interview data to illustrate and analyze their communication/talk process in the classroom. Implications are drawn for the way that they develop dialogue, which is further explored in regards to identified frame factors. Data collection was complemented with field notes and audio-recordings. The observations served for identifying the communication process. Interviews were used to develop the understanding of the teacher’s background and their beliefs on teaching for further strengthening the evidence for the findings. Transcripts were developed for detailed qualitative analysis of selected episodes of their communicative approaches.Concepts and theories on the importance of the communication process for reflective thinking and a learner-centered classroom along with the frame factors theory aid the construction of the research and are linked to the findings.The study provides insight on the frequency of elicitation of dialogic communication encouraging of reflective thought occurring at recurrent rate by the private school teacher during lecturing. The findings showed that frame factors steering the two teacher’s elicitation of communication were the curriculum, the teachers’ educational opportunities, external support and their ideologies. Findings suggest that reverting the teachers discourse fully towards an environment of dialogic communication encouraging of reflective thought - an aim of the Kosovo Curriculums - require additional sustenance and a profounder inquiry of the influence of teachers ideologies and how it can be diminished. Furthermore, an assessment of the curriculums implementation in classrooms and its limiting aspect of providing dialogically organized instruction is necessary along with assessment of the trainings offered to teachers.

The main purpose of this study is to find out how technology as a school subject is formed into pedagogical action. Issues addressed are: – How does teaching in the school subject of technology differ in terms of content and process? – How do frame factors influence teaching in technology? As analytic tools, concepts from philosophical thought on technology and education as well as frame factor theory are used to throw light on the way technology education takes shape in the practices of two primary school teachers. The philosophical concepts employed and developed have been inspired by the thinking of Martin Heidegger and John Dewey. These con-cepts are “place” and “shaping of technology,” where the shaping of tech-no¬logy involves the following phases: formulation of the assignment, analysis, visualization/construction and evaluation/reflection. The basic questions are investigated in two case studies over a period of one year. Data is collected based on ethnographic methods and consists of observations, video recordings, documentation in the form of teachers’ diaries as well as pupils’ work, taped interviews with pupils, and interviews with the two teachers both before and after the project was finished. The overall results of the study show that the two teachers, to a different degree, use place, e.g. they try to use the children’s own experiences and the surrounding environment as a starting point in their teaching. They try to organize their teaching as a process of knowledge construction instead of as a process of transmission. In that process, different forms of represen¬tation are used, such as sketches, model constructions and written docu¬mentation, with the element of model construction providing a common denominator given the availability of tools and material. Another similarity between the practices is that the children are given opportunities to work at problem solving in cases where there are no given solutions. However, they enter problems due to their own embodiment in a pedagogy of transmission, which results in the fact that the shaping of technology becomes difficult to organize. Strict borders between subjects, the fragmented timetable of the school, and the organization of the classroom space and scarce equipment and materials all influence the possibilities of teaching in technology.

The aim of this study was to develop knowledge on the influence of preschool working conditions, i.e. social and political factors and factors within the individual preschool, on offers afforded to children. To illustrate this in­fluence, I chose to investigate the design and implementation of preschool theme work. The study examined preschool pedagogues’ motives, organi­sation, contents and methods that underlie their teaching in the theme work and the influence of working conditions in this process. Ethnographic methods have been applied, including observations and interviews with pre­school pedagogues in four preschool settings. The study had a theoretical starting point in curriculum theory, with Bernstein’s concept of classification and framing as well as frame factor theory used as tools in analysing the material. The results show that a combination of various working conditions affects offers afforded to preschool children in theme work. The pedagogues make decisions that underlie their teaching partly in relations to social and political changes and reforms, and partly in relation to processes formed historically. The children are offered an organisation, contents and methods in the theme work that arise from pedagogues’ understanding of their mission, curriculum and the childrens’ interests and needs. / <p>Licentiatuppsatsen har författats inom forskarskolan ”Utforskande lärprocesser och literacy: Förskolebarns lärande i språk, matematik och naturvetenskap” som genomförts i samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Högskolan Dalarna. Tio doktorander har varit knutna till forskarskolan som finansierats av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Forskarskolan är en del av regeringens satsning på fortbildning av förskollärare.</p>

Syftet med studien är att synliggöra några förskollärares erfarenheter av att skapa och använda litterära miljöer i förskolan för att främja barns intresse för läsning och barnlitteratur. Studien utgår från begreppet förskolebibliotek, samt hur förskolorna arbetar för att skapa miljöer med fokus på läsintresse. Litterära miljöer är ett annat centralt begrepp som beskriver hur miljön samverkar med flera faktorer gällande läsning, detta för att skapa en förståelse kring hur flera faktorer samspelar i en lärmiljö. Frågeställningarna berör hur förskollärare utformar, planerar och genomför aktiviteter i förskolebibliotek med avseende på material samt tillgänglighet, men även hur barnen på egen hand och tillsammans med andra ska utforska den litterära miljön. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod, där fem biblioteksansvariga förskollärare från olika förskolor har deltagit. Forskningen i studien riktar sig till den litterära miljöns betydelse för barnen i verksamheten med fokus på hur material, barns inflytande och miljöns utformning samspelar på olika sätt. Under rubriken förskollärare, barn och miljö i samspel lyfts förskollärares förhållningssätt och kompetenser samt barnets motivation till att vilja lära. Forskningen tar även upp läsning och lärande som mer allmänt berör vad läsningen har för betydelse för barns framtida lärande. Resultatet visar att förskollärarna anser att den litterära miljön är viktig och påverkar barns läsintresse, genom att den ger möjlighet till att låta barnen utforska på egna villkor. Ramfaktorerna är en aspekt som tydligt visar sig påverkar arbetet med förskolebiblioteken, då dessa praktiska förutsättningar har inflytande över den dagliga verksamheten på förskolorna.

Resumen El presente estudio se centra en el horario como factor marco en la enseñanza de español como lengua extranjera (ELE) en la escuela secundaria obligatoria. El punto de partida es que hay diferentes condiciones en las instituciones escolares para la enseñanza de ELE. La hipótesis es que un aspecto que puede influir y afectar el proceso de enseñanza y aprendizaje es la ubicación del horario de la clase y la intensidad horaria en la planificación administrativa de los horarios en las escuelas. Para comprobar si este es el caso se realiza una encuesta en las redes sociales dirigida a profesores de español en la secundaria obligatoria. El resultado del estudio indica que existen problemas del horario asociados con la dificultad de conseguir profesores, que no tengan que ir de una escuela a otra. Este factor a veces limita las posibilidades de influir o hacer cambios del horario. A su vez, esto implica que las clases de ELE se colocan en algunos días limitados de la semana o en posiciones por ejemplo al principio o al final del día, no por cuestiones didácticas y pedagógicas sino para resolver problemas del personal. / Abstract The present study focuses on the schedule as a frame factor in the teaching of Spanish as a foreign language (FL) in the Swedish compulsory school. The study takes a starting point in the assumption that there is a difference in conditions in the schools for the education of Spanish as FL. The hypothesis is that a factor that may influence and affect the education process and learning are the positions of the classes on the schedule and the length of classes due to the administrative schedule planning in the schools. In order to investigate this, a survey is carried out on a social network, addressing teachers of Spanish in the compulsory school. The results indicate that there are problems in the scheduling associated to the difficulty of finding teachers of FL that do not necessarily have to work in more than one school which occasionally limits the possibilities to implement changes in the schedule. This also implies that it is therefore required to put the positions of foreign languages on a limited amount of days and in the beginning or the end of the day, not due to didactic and pedagogical questions but to resolve the organization and secure that there are teachers on the courses.