Swedish as a school subject has long been debated in Sweden, and ideas concerning its content, role and function in school and society have varied greatly throughout the years. In 1994, there was an upper secondary school reform which resulted in a partial revision of the Swedish subject, including its introduction within a new course and grading system. The Swedish A and B courses became obligatory for all upper secondary students. Other courses in Swedish became largely optional. This study consists of two levels – a rhetorical and practical level. The rhetorical level deals with understandings and ideas of the Swedish subject and instruction as they are expressed in curricula and course syllabi, as well as with the understandings and ideas expressed by the four teachers in the study. In addition, the external and internal frame factors which underlie this rhetoric are considered. The practical level concerns the four teachers’ concrete Swedish instruction, i.e. the aims and goals, content and working methods which underlie their teaching, as well as the factors which influence, limit and facilitate it. The aim of the study is to attempt to describe, analyse and understand the role and function of the Swedish subject after the upper secondary school reform of 1994. What ideas do the four teachers express regarding the role and function of the Swedish subject in upper secondary school and society after 1994, and how should these ideas and reasons be interpreted and understood from a more comprehensive, general perspective? How do the teachers represent the Swedish subject in their teaching, i.e. how is their knowledge of subject didactics expressed? These are two central questions in the study. A third central question concerns notions of society and the good citizen implied in the chosen views of the Swedish subject. The study has two theoretical starting points: subject didactics and curriculum theory. Shulman’s concepts of pedagogical content knowledge and transformation are central to the subject didactics drawn upon here, while frame factor theory and Bernstein’s concepts of “classification” and “framing” are central to the curriculum-theoretical perspective. The perspective of subject didactics deals with the relation between teacher and content, while the curriculum-theoretical perspective deals with the relation between content, individual and society. This study shows that the teachers’ knowledge of subject didactics is vague.The teachers’ transformation of content in teaching resides to a high degree in an adaptation to the students; the focus is thus not on a transformation and content analysis of the Swedish subject. Further, the teachers have an instrumental approach to the steering documents. A common characteristic among the four teachers, and in Swedish instruction generally, is that a large degree of responsibility is placed on the individual student for their literary and language development. Collective meetings were very infrequent in the teaching of the four teachers in the study. This study discerns four teacher codes which reflect understandings and ideas of school and education, formed by previous and current material and sociocultural conditions and which the individual teacher has encountered, adopted and reshaped into his/her own. These four teacher codes can be described as closeness and hierarchy, tradition and renewal, vision and reality and the individual and the collective. The teacher codes reveal that the four teachers have relatively similar teaching strategies, whereas their teaching aims, goals and content diverge significantly. Viewed from the perspective of curriculum theory, it is evident that the teachers emphasise the individual student over the collective. It is a matter of developing one’s thought and personality and of fostering the students to be individual, active members of society. However, this active member of society does not appear to be aware and critically active, but rather a loyal and obedient member of society.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori. Vi har använt tre olika metoder: Hermeneutisk textanalys, observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De resultat som vi har kommit fram till är att musikutbildningen enligt landets skolplan bör utbilda eleverna på en social och kulturell nivå. Undervisningen bör uppmuntra elevernas kreativitet och grunda sig på: Att utforska, delta, skapa och uppskatta. Våra observationer har visat att klassrummen oftast inte är anpassade för musikundervisning och tillgången till instrument är mycket begränsade. Dessutom är den ekonomiska situationen en av de främsta faktorerna som gör ramarna mycket begränsade. Skillnaden mellan den privata och de kommunala skolorna är noterbar och syns på många olika sätt på grund av deras ekonomiska och i viss mån kulturella situation. Vi diskuterar också om lärarna, under nuvarande omständigheter, kan ge eleverna en allsidig musikutbildning med så små resurser. Dessutom diskuterar vi om hur mycket ramfaktorerna påverkar undervisningen. Våra resultat visar att det inte bara är ramfaktorer som har effekter på musikundervisning i Namibia, även om det är en viktig faktor. Lärarnas föreställningar om musik spelar också en stor roll, särskilt för de lärare som inte behöver oroa sig över deras ekonomiska situation. Denna studie visar också att det finns en paradox mellan den privata skolan och de kommunala skolorna. De kommunala skolorna, med begränsade ekonomiska tillgångar, lär eleverna att musik är en möjlig karriär i livet även om de inte har utrustning för praktiskt musicerande. Den privata skolan utbildar eleverna till att känna igen "bra" musik, notation etc, även om de har möjlighet att utbilda elevernas instrumentella färdigheter. Denna studie genomfördes i Namibias huvudstad, Windhoek. / The purpose of this study is to investigate how music teachers in Namibia relate to current curricullum and subject prerequisites and how it affects their perception of music education. The study is an survey of where the emphasis is in the Namibian curricullum of the subject music. We have investigated how the syllabus is interpreted in theory and in practice by the teachers. Furthermore the study also examine what frame factors are present for a music teacher in Namibia and how these factors affect teaching. This study is based on socialculture theories, music didactics and frame factor theories. We have used three different methods: Hermeneutic text analysis method, observations and interviews to get answers to our research questions at issue. The results we have presented are that the music education should, according to the Namibian syllabi, educate students at a social and cultural level. The education should encourage students creativity and be based on: Exploring, participating, creating and appreciating. Our observations have showed that their classrooms are not optimized for teaching music and the instrumental assets are very limited. Furthermore the economical situation is the main factor making the frames very restricted. The difference between the private school and the government schools is legible and is visable in many different layers due to their economical and cultural situation. We also discuss whether the teachers, in the present circumstances, can give the pupils a varied music education with their small resources, this in addition to the questions regarding how much the frame factors affects the teaching. Our results shows that it is not only the frame factors that effects the music education in Namibia, even if it’s an important factor. The teachers conception of music plays a big part as well, especially for those teachers who do not have to worry too much about refounds. This study also shows that there is a paradox between the private school and the public schools. The public schools with much less refounds teach the pupils that music is a possible career in life even if they do not have equipment to practise. The private school educate the children to recognise “good” music, notation etc, even if they have the possibility to educate the childrens instrumental skills. This study was done in the capital of Namibia, Windhoek.

This thesis looks at conditions for selections of fictional texts in the Swedish subject in the upper secondary school. Three different empirical materials have contributed to the understanding of what conditions there are for the texts to enter the classroom. The first material consists of national policy documents from 1970 to 2005. Here there is a tendency that the student goes from being an object for knowledge to becoming a subject that creates his/her own knowledge. With this development the contents and the given aims with the subject become more abstract, which leads to the framework of the curriculum becoming wider and more difficult to interpret. Simultaneously the focus is moved from mediation of given knowledge, to the development of an identity for the individual. The second material consists of debate and method articles from Svenskläraren, a magazine for members, published by an organisation of Swedish teachers. The study comprise articles from the same period of time as the national curricula. In the articles there are three tendencies reflecting the changes in the discourse of the Swedish subject. The first tendency shows how the overall ideological debate on the subject disappears during this period. The second tendency shows how discussions about the conceptions of the subject is replaced by more and more concrete examples of methods. The third tendency depicts that the concrete text selections have moved from being partly predetermined during the seventies to become debated during the eighties, to finally during the nineties end up in a situation where some texts has a sufficient cultural capital not to need justifications, whereas others need it. The third material consists of interviews with, and observations of, four active teachers, in order to find what conditions there are for text selections in their rhetoric and practice. The results show a clear impression of informal institutional factors and of the school culture. However, this seems to decrease with experience. There are big differences in how the teachers speak about text selections and text use and what the result becomes in practice. Here professionalism in form of knowledge in subject didactics could have a vast impact.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare upplever sitt första år på jobbet. 1. Hur upplever idrottslärare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever? 2. Hur upplever idrottslärare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förväntningar och krav ställs på nya idrottslärare? Metod Metoden som användes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslärare, som jobbat mellan ett till tre år på gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslärarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som påverkade hur de trivdes på arbetsplatsen. Upplevelser om den fysiska miljön varierade, men idrottslärarna ansåg idrottshallarna vara bristande eller ligga långt bort ifrån skolan. De flesta idrottslärarna hade tillräckligt med material men i vissa fall kunde otillräckligt material påverka undervisningen. Planeringstid uppfattades som väldigt viktigt. Påfrestningar som hög ljudnivå, mycket röstanvändning och stora klasser gjorde att några av lärarna kände sig utmattade. De förväntningar och krav som ställdes på idrottslärarna var liknanade de krav och förväntningar som ställdes på de mer erfarna idrottslärarna. Slutsats Skollagen följs inte angående introduktionsår och mentorskap för nya lärare. Vissa ramar gör att lärarna inte kan utföra sitt jobb professionellt, angående bland annat betyg och bedömning. Det borde finnas begränsningar som ger förutsättningar för lärare att göra ett professionellt jobb, till exempel att man som lärare inte kan ha för många elever. De förväntningar som idrottslärarna har när de kommer ut stämmer ofta inte helt överens med vad de möter i verkligheten och att lärarutbildningen borde visa en bättre verklighetsbild av yrket. Det sociala stödet är väldigt viktigt för att lärarna ska lyckas, komma in i yrket och göra ett bra jobb. / Aim The aim of this study was to examine how physical education (PE) teachers experience their first year as teachers. 1. How do PE teachers experience the social interaction and support between the school administration, colleagues and pupils? 2. How do PE teachers experience the physical environment of the school and the school as an organization? 3. What are the expectations and demands on new PE teachers? Method The method used in this qualitative study was a semi-structured interview. Participants in this study were four PE teachers who had worked between one to three years in high school or elementary school. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results The formal support, mentoring and introduction were inadequate, but colleagues were perceived as supportive by the PE teachers. Colleagues and pupils were important factors that affected their positive experience of the workplace. Perceptions of the physical environment varied, but the PE teachers considered the sports halls to be inadequate or are located far away from the school. Most PE teachers had enough material, but in some cases insufficient material affected teaching. Planning time was perceived as very important. Strains such as high volume, lots of voice usage and large classes contributed to exhaustion among some of the teachers. The expectations and demands placed on new PE teachers are similar to the demands and expectations placed on experienced PE teachers. Conclusions The school law is not followed regarding the introduction year and mentoring for new teachers. Some frames do not allow the teachers to do their job professionally concerning, among other things, grades and evaluation. There should be limitations that provide opportunities for teachers to do a professional job, for example that a teacher should not have too many pupils. The expectations that teachers have when they graduate are often inconsistent with what they encounter in the real world and that teacher education should display a better picture of reality of the profession. Social support is very important for teachers to be able to be successful, to enter the profession and to do a good job.

Den här studien handlar om äventyrspedagogik som metod där syftet är att utforska och bidra med förståelse för vad den pedagogiska metoden äventyrspedagogik innebär. Frågeställningarna som valdes ut för att svara upp till syftet berör hur och varför förskollärare arbetar med äventyrspedagogik, hur förskollärare ser på äventyrspedagogikens möjligheter att stimulera barns lek och lärande samt vilka pedagogiska utmaningar som finns i arbetssättet. Studien är av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att svara upp till frågeställningarna. För att kunna få ett resultat bearbetades teman och kategorier fram utifrån de transkriberade intervjuerna. Urvalsgruppen innefattar fem förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner som arbetar med äventyrspedagogik som metod i sin vardagliga verksamhet. Fyra av dessa förskollärare har läst Furmarks (1999) kurs i äventyrspedagogik som ges vid Luleå Tekniska universitet. Resultatet på studien visar på ett stort engagemang hos de berörda förskollärarna, där flera fått en nytändning i sin yrkesprofession. Samtliga respondenter svarade att lek uppstod utifrån de erfarenheter barn förvärvar i ett äventyr samt att lek och lärande hör ihop med varandra. Den kunskap som barn får genom äventyrspedagogik är bland annat samarbete och den sociala utvecklingen barn emellan. De pedagogiska utmaningar som belystes var frågor om tid, materiella resurser, språk samt funktionsnedsättningar.

The Swedish regulatory documents for the school subject of English demand the presence of cultural representation/phenomena in the communicated material to the students but is vague about what the actual content should be. This leaves a lot of room for personal interpretation and selection of material for the teachers. The objective of this study was to explore how teachers interpret the sought after concept of culture, as well as how they choose to implement it in their lesson-plans. A qualitative study with five grade 7-9 teachers was made, with semi-structured interviews that were analyzed using thematic analysis. Results show that all the teachers found the instructions vague regarding what type of culture was to be included in the teaching. They perceived the vagueness as both a stressor and as a liberating factor, which is in accordance with previous research. The type of culture that was implemented in the teachers’ classrooms seemed to center around so called ‘little c culture’ or ‘social science context culture’ with the goal of achieving ‘intercultural communicative competence’.

In this study we examine the experience of working with a two-sided assignment as a leisure time teacher. The dual profession involves teaching a subject during school hours and working during the afternoon hours in the school-age educare center. By using interview as a qualitative method, we interview five teachers with subject qualification, who either actively work, or have worked, in both fields. The purpose of this study aims to explore the role of being a school-age educare teacher with subject qualifications and the possibilities and challenges they may come across in their daily work. We aim to answer three questions: which prerequisites do school-age educare teachers think are needed to be able to work with both assignments? What possibilities and challenges occur with a dual profession? How does a dual profession function during daily work? The results show that school-age educare teachers are positive towards the dual profession and that the many challenges are manageable with the right requisites. The results are analyzed by using new-institutional theory and concepts from frame factor theory. Our conclusion is that this dual profession takes a toll on the school-age educare teacher and demands a lot of their energy, but enough proper requisites can provide for a safer, better teaching environment among the pupils and teachers. / I denna studie undersöker vi upplevelserna hos lärare i fritidshem med en dubbel yrkesroll. Den dubbla yrkesrollen innefattar undervisning i ett skolämne under skoltimmarna och undervisning på fritidshemmet under eftermiddagstid. Genom intervju som kvalitativ metod intervjuar vi fem lärare med ämnesbehörighet, som antingen aktivt arbetar med, eller tidigare har arbetat, inom båda verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka den dubbla yrkesrollen hos lärare i fritidshem och potentiella möjligheter och utmaningar som dessa möter i sitt arbete. Vi avser besvara följande tre frågeställningar: vilka förutsättningar anser lärare i fritidshem att de behöver för att uppfylla uppdragen? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår med en dubbel yrkesroll? Hur fungerar den dubbla yrkesrollen i praktiken? Resultatet visar att lärare i fritidshem ställer sig till stor del positiva till den dubbla yrkesrollen och att utmaningarna, om än många, är hanterbara med rätt förutsättningar. Det empiriska materialet analyseras med nyinstitutionell teori samt begrepp ur ramfaktorteorin. Vår slutsats är att den dubbla yrkesrollen är utmanande för lärare i fritidshem och kräver mycket av deras energi, men med rätt förutsättningar och ett professionellt engagemang kan arbetet göras mer hanterbart och bidra till bättre och tryggare undervisningsmiljöer för både elever och lärare.

Music teachers are often exposed to high levels of stress which can oftentimes lead to feelings of dejection, anxiety, and depression. Teachers who work in Swedish Community Schools of Music and Arts have reported an increase in the levels of stress the last 5 years. There’s a dearth of scientific research in this area despite these reports. Hence, the aim of this study is to illuminate the stress-related experiences of music teachers who work within the Swedish Community Schools of Music and Arts and their description of the challenges associated with their profession. In this study organizational structural frame factors are explored to find how the frameworks can cause stressors to form, which in turn leads to stress. The results show how a variety of stressors were caused by different frame factors like insufficient time for preparation, working hours, organizational volatility regarding resources and policies, and municipal unidirectional communication. Some of the stressors were found to prompt adaptive responses, preventing the emergence of new stressors, while others were identified as contributing to a recursive cycle of stressor creation when the teachers expressed an inability to control the stressors. / Hög stressintensitet är något som musiklärare får uppleva dagligen och det kan i många fall vara det som orsakar nedstämdhet, ångest, och depression. Kulturskolelärare är en grupp som rapporterat en ökning av stressintensitet över de senaste 5 åren. Trots detta finns det väldigt lite forskning som berör just ämnet stress i kulturskolan. Därför ämnar detta arbete belysa musiklärares beskrivna upplevelser av stress kopplat till kulturskolearbete. I denna studie undersöks de ramfaktorer som beskrivs skapa stressorer inom kulturskolelärarnas vardag. Resultatet visar på att vissa ramfaktoriella ram-, regel-, och målsystem skapar stressorer som i sin tur leder till bildandet av stress. Stressorerna som beskrivs uppstå kan bero på brist på förberedelse- eller planeringstid, arbetstider, organisatorisk volatilitet kring förutsättningar och riktlinjer, samt envägskommunikation från ledning. Dessa stressorer bidrar ibland till anpassningar som förebygger skapandet av nya stressorer men i vissa fall beskrivs stressorerna bidra till rekursiva stressorskapande processer i de fallen då kulturskolelärarna inte har någon möjlighet att påverka stressorerna i sig.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare i Stockholmsområdet tolkar målsättningar i ämnet idrott och hälsa utifrån styrdokumenten, samt hur dessa tillämpas i undervisning i förhållande till påverkansfaktorer för att sträva efter en likvärdig undervisning. Frågeställningarna är: (1)Vilka målsättningar har lärare i ämnet? (2)Hur arbetar lärare för att uppfylla dessa mål och sträva efter en likvärdig undervisning? (3)Vilka faktorer påverkar lärares mål med undervisning?   Metod:  Eftersom studien syftar till att undersöka lärarnas tolkningar och upplevelser valdes en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex idrottslärare i Stockholmsområdet. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en deduktiv innehållsanalys utifrån två teoretiska utgångspunkter. Dessa två teoretiska utgångspunkterna var ramfaktorteori och läroplansteori.   Resultat: Resultatet visar att idrottslärarna hade gemensamma målsättningar med ämnet idrott och hälsa. Dessa målsättningar var: rörelseglädje, intresse för framtida fysisk aktivitet, kunskaper om hälsa och etiskt perspektiv. Resultatet visade att två idrottslärare hade ytterligare enskilda målsättningar. För att tillämpa dessa mål i undervisningen använde de sig av variation av olika aktiviteter samt olika pedagogiska tillvägagångssätt såsom anpassning, repetition och progression. De inre och yttre faktorer som påverkade lärarna var framförallt erfarenhet, idrottsbakgrund, lokal, tid och elevsammansättning.   Slutsats:  Utifrån resultatet av studien kan vi dra en slutsats att lärarnas tolkning av ämnets målsättningar grundades utifrån de formulerade målen i styrdokumenten. Detta tyder på att de olika riktlinjerna på formuleringsarenan bidrar till en mer likvärdig tolkning. Däremot tillämpades målsättningarna på olika sätt beroende på de yttre och inre faktorerna. Baserad på denna iakttagelse kan en slutsats dras att likvärdig undervisning kräver att läraren gör anpassningar utifrån de förutsättningar hen har i sitt specifika sammanhang. / Aim:The aim of this study is to investigate how physical education teachers in the Stockholm area interpret objectives in the subject of sports and health based on the governing documents, and how these are applied in teaching in relation to influencing factors in order to strive for an equivalent teaching. The questions are: (1) What are the goals of teachers in the subject? (2) How do teachers work to meet these goals and strive for equal teaching? (3) What factors influence teachers' goals in teaching? Method:Since the study aims to examine teachers' interpretations and experiences, a qualitative method was chosen. The data collection was carried out through semi-structured interviews with six sports teachers in the Stockholm area. The data collection was analyzed using a deductive content analysis based on two theoretical basis. These two theoretical basis were framework factor theory and curriculum theory. Results:The results show that the physical education teachers had common goals with the subject sports and health. These goals were: joy of movement, interest in future physical activity, knowledge of health and ethical perspective. The results showed that two sports teachers had additional individual goals. To apply these goals in the teaching, they used variety of different activities as well as different pedagogical approaches such as adaptation, repetition and progression. The internal and external factors that influenced the teachers were primarily experience, sports background, location, time and student base. Conclusion:Based on the results of the study, we were able to conclude that the teachers' interpretation of the subject's objectives was based on the formulated objectives in the curriculum. This indicates how the different guidelines in the formulation arena contribute to a more equal interpretation. However, the objectives were applied in different ways depending on the external and internal factors. Based on this observation, it can be concluded that equivalent teaching requires the teacher to make adjustments based on the conditions in their specific context.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.