No description available.

Syftet med studien är att uppnå en ökad förståelse av mellanmänsklig interaktion och maktordning som återges dels under intervjuer med gymnasieungdomar som använder alkohol och/eller narkotika, dels under intervjuer med professionella aktörer som arbetar med den kategorin av ungdomar. Syftet är dessutom att undersöka  aspekter av betydelse för dessa ungdomars inkludering, lärande, förändring och identitetsskapande i den undersökta kontexten. Studiens metodologiska utgångspunkter är kvalitativa intervjuer med ett hermeneutisk och fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt angreppssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer, varav fem med ungdomar och fyra med professionella. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och begreppet makt i ett interaktionistiskt perspektiv. Ungdomar återger överlag att de har en positiv bild av bemötandet av professionella aktörer. Interaktion med olika professionella aktörer som elevekoordinator, mentorer liksom vänner och familj framställs i återgivningarna som betydelsefullt för lärande, inkludering, förändring och identitetsskapande. Beträffande återgivningar av professionella aktörer uppmärksammas olika scenarion kring hur arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika praktiskt ska genomföras. Dessutom betonas i beskrivningarna från professionella aktörer förekomster om friktioner i bemötandet av andra professionella aktörer på grund av olika intressen och prioriteringar som försvårar interaktionen mellan professionella. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt och erkännande av professionella aktörer i interaktionistisk mening är av betydelse för det professionella arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika. Särskild viktig blir den interaktiva dynamiken i relation till arbete med aktörer utanför den byråkratiska organisationen – i denna studie i relation till ungdomar och familjen.

I dagens samhälle verkar organisationer i en allt mer osäker miljö där konkurrensen blivit hårdare, utvecklingen allt snabbare och acklimatisering alltmer viktigt. Det här gäller även sportorganisationer, vilket skapat problem för ledningar och klubbdirektörer. För att bli en framgångsrik idrottsförening, både ekonomiskt och sportsligt, är det viktigt att föreningen följer med i utvecklingen och anpassar sig till den föränderliga omgivningen. Vissa beslut kan innebära investera eller dö situationer för organisationer, där överlevnad står på spel. Ett tillvägagångssätt för sportorganisationer att hänga med i utvecklingen är att investera i en arena. Inför ett sådant beslut är faktorer som hur investeringen skall planeras och finansieras centrala frågor. HV71 var Sveriges första ishockeyklubb att investera i en ny arena vilket är anledningen till att vi har gjort en fallstudie av klubben. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara varför och hur sportklubbar investerar för att nå sportslig framgång. Vidare vill vi åskådliggöra vilka effekter som kan påvisas till följd av investeringen. Vi har intervjuat två nyckelpersoner i HV71:s organisation. I undersökningen har vi använt oss av en muntlig intervju och en telefonintervju med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi bland annat fram till att HV71 tillämpat ett unikt finansieringsalternativ för sin investering. Vår undersökning visar att arenabyggandet har resulterat i sportsliga framgångar och förbättrad ekonomi vilket medfört att arenan blivit en kassako i verksamheten. Slutligen vill vi föreslå en mer generaliserande undersökning där det framkommer i vilken utsträckning finansieringssättet används. / In today’s society organisations act in a more uncertain environment where the competition has become harder, the development faster and the acclimatization more and more important. This also includes sport organisations, which has created problems for the management and club directors. To become a successful sports association, both in economic and sport, it’s important for associations to follow the development and adjust to the changing environment. Some decisions can imply invest or die situations, where survival is at stake. One way for organisations to follow the development is to invest in new arenas. Before such a decision an essential question is how the investment will be planned and financed. HV71 was the first Swedish ice hockey club to invest in a new arena and because of this we have conducted a case study of the organisation. The purpose with our essay is to describe and explain why and how sport clubs invest to reach competitive success. Further on we want to illustrate what effects the investment will result in. We have interviewed two key figures in HV71´s organisation. In the study we have used one oral interview and one telephone interview with questions based on our operationalization. Our analysis showed that HV71 used a unique way of financing their arena investment. Further the examination shows that arena constructions has resulted in sport success and improved economy, which concludes that the arena functions as a cash cow. Finally we suggest an exam that’s more generalizing and emerge the use of the finance alternative.

<p>I dagens samhälle verkar organisationer i en allt mer osäker miljö där konkurrensen blivit hårdare, utvecklingen allt snabbare och acklimatisering alltmer viktigt. Det här gäller även sportorganisationer, vilket skapat problem för ledningar och klubbdirektörer. För att bli en framgångsrik idrottsförening, både ekonomiskt och sportsligt, är det viktigt att föreningen följer med i utvecklingen och anpassar sig till den föränderliga omgivningen. Vissa beslut kan innebära investera eller dö situationer för organisationer, där överlevnad står på spel. Ett tillvägagångssätt för sportorganisationer att hänga med i utvecklingen är att investera i en arena. Inför ett sådant beslut är faktorer som hur investeringen skall planeras och finansieras centrala frågor. HV71 var Sveriges första ishockeyklubb att investera i en ny arena vilket är anledningen till att vi har gjort en fallstudie av klubben.</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara varför och hur sportklubbar investerar för att nå sportslig framgång. Vidare vill vi åskådliggöra vilka effekter som kan påvisas till följd av investeringen.</p><p>Vi har intervjuat två nyckelpersoner i HV71:s organisation. I undersökningen har vi använt oss av en muntlig intervju och en telefonintervju med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi bland annat fram till att HV71 tillämpat ett unikt finansieringsalternativ för sin investering. Vår undersökning visar att arenabyggandet har resulterat i sportsliga framgångar och förbättrad ekonomi vilket medfört att arenan blivit en kassako i verksamheten. Slutligen vill vi föreslå en mer generaliserande undersökning där det framkommer i vilken utsträckning finansieringssättet används.</p> / <p>In today’s society organisations act in a more uncertain environment where the competition has become harder, the development faster and the acclimatization more and more important. This also includes sport organisations, which has created problems for the management and club directors. To become a successful sports association, both in economic and sport, it’s important for associations to follow the development and adjust to the changing environment. Some decisions can imply invest or die situations, where survival is at stake. One way for organisations to follow the development is to invest in new arenas. Before such a decision an essential question is how the investment will be planned and financed. HV71 was the first Swedish ice hockey club to invest in a new arena and because of this we have conducted a case study of the organisation.</p><p>The purpose with our essay is to describe and explain why and how sport clubs invest to reach competitive success. Further on we want to illustrate what effects the investment will result in.</p><p>We have interviewed two key figures in HV71´s organisation. In the study we have used one oral interview and one telephone interview with questions based on our operationalization. Our analysis showed that HV71 used a unique way of financing their arena investment. Further the examination shows that arena constructions has resulted in sport success and improved economy, which concludes that the arena functions as a cash cow. Finally we suggest an exam that’s more generalizing and emerge the use of the finance alternative.</p>

Syftet med studien var att identifiera och analysera yrkesprofessionellas verbala framställningar om arbetsstrategier, möjligheter och hinder i gymnasieskolans organisatoriska och praktiska arbete med elever som använder alkohol och narkotika. Studien utgick från kvalitativa metoder där intervjumaterialet samlades in och analyserades med hjälp av tidigare forskning om kategorin av elever som använder alkohol och narkotika och analyserades utifrån symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt vilken kännetecknas av en individs agerande som skapas och återskapas genom social interaktion. Resultatet beskriver informanternas framställningar om arbetsstrategier samt möjligheter och hinder i gymnasieskolans organisatoriska och praktiska arbete med elever som använder alkohol och narkotika som presenteras utifrån kategorierna; hälsofrämjande-, förebyggande och åtgärdande arbete, organisation, skydds- och riskfaktorer samt samverkan. I resultatdiskussionen diskuterades  preventionsarbete som en arbetsstrategi i ett hälsofrämjande-, förebyggande och åtgärdande arbete där riskfaktorer identifieras och skapar förutsättningar för hälsa och lärande. Vidare lyftes samverkan som arbetsstrategi och dess positiva och negativa möjligheter utifrån lagar, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Därefter diskuterades bristen på tid och relationsskapande där premisserna för detta ges av organisationen och dess ledare vilket kan få konsekvenser för den enskilda eleven. Studien inriktade sig avslutningsvis på specialpedagogens yrkesroll som innefattar att undanröja hinder och skapa möjligheter vilket innebär att kunna identifiera, förstå och reflektera över hur pedagogiska arbetsstrategier kan få effekter för elevers lärande, utveckling och framtid och utgöra antingen möjligheter eller hinder.

Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål. / Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan

Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas uppfattningar om: a) de strategier och verktyg som deltagarna i ett tolvstegsprogram använder sig av och b) tolvstegsprogrammets effekter relaterat till målsättningen att deltagarna i behandlings-formen bibehåller ett nyktert och drogfritt liv. Den metodologiska utgångspunkten som användes i studien var fenomenologi med kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018 och Johansson, 2012). Vi höll intervjuer med sju olika informanter. Informanterna beskrev olika strategier och verktyg som deltagarna använder sig av under tolvstegsprogrammet samt vilka effekter dessa strategier och verktyg ger. De beskrev även vilka olika svårigheter som deltagarna stöter på under tolvstegs-programmet samt vilka framgångar som tolvstegsprogrammet ger. Informanterna beskrev att de använder sig av gruppsessioner, uppgifter samt undervisning som en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet. De beskrev även att tolvstegsprogrammet ger goda effekter som till exempel att deltagarna lär sig att bryta dåliga mönster och etablera en sundare livsstil. Det framkom att det religiösa i programmet är en svårighet som många deltagare upplever samt att en framgång som medföljer för de som arbetar i stegen är gemenskap och delaktighet, både i samhället och i gruppen. Vid analysen har vi använt oss av Jarvis (2010) teori om det livslånga lärandet, där faktorer som människan som social varelse, hur människors lärande sker via imitation samt omgivningens betydelse för människans utveckling har varit centrala i analysen. Studiens slutsats var att de socialpedagogiska begreppen gemenskap, delaktighet och meningsfullhet är viktiga komponenter både för att strategierna och verktygen ska ha önskad effekt och för att bibehålla och fortsätta arbeta på sin nykterhet och den förändring man gjort under tolvstegsprogrammet (Berglund och Cederlund, 2017). Det framkom även att det socialpedagogiska arbetssättets hörnstenar relation, struktur och förändring är av avgörande betydelse för tolvstegsprogrammets resultat av behandlingen (Storö, 2013).

This paper examines how Argentina’s tactical successes during the Falklands war can be understood by analysing through two of the principles of war namely, concentration of forces and surprise. Previous research on the Falklands war tends to analyse the war through the entire 74-day period or through special disciplines such as history or politics. Therefore, this study was undertaken to obtain a deeper understanding on how an inferior party can achieve tactical successes even if they are defeated in the war. HMS Sheffield and Atlantic Conveyor where both struck by the Argentinian Exocet-missiles and foundered during the war. These two particular incidents are evidence of the tactical successes for Argentina during the war, even if they were defeated. These events affected and shocked the British Task Force and knowledge regarding how they achieved tactical success is important for future warfare. The principles of war are theories explained in many states’ doctrines to explain warfare and are therefore relevant to use as theoretical framework in this study. The analytical results reveal that the tactical success can be perceived as the theory of surprise, although the theory of concentration of forces can partially explain it. The result contributes to existing research by adding a deeper understanding regarding the situations and conclusions, which can be drawn and that are relevant to studies of this nature, to improve future warfare capability for an inferior party in a conflict.

Syftet med denna studie är att analysera specialpedagogernas berättelser om framgångar, hinder och samverkan i arbetet med nyanlända elever för att skapa en större förståelse för arbetet med denna elevgrupp samt bidra till den kunskapsinsamling som behöver ske för att stärka nyanländas rätt till likvärdig utbildning. Studiens empiriska material är av kvalitativ karaktär och baseras på nio intervjuer med specialpedagoger som arbetar med nyanlända elever på gymnasieskolor i Sverige. Analys av studiens empiri genomfördes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och tidigare forskning om fenomen: framgångar, hinder och samverkan, i arbetet med nyanlända elever. Våra informanters berättelser visar att det finns flera faktorer som konstrueras som både framgångar och som hinder beroende på hur skolorna arbetar, dess förutsättningar och specialpedagogernas roll. Vikten av elevnärvaro, goda relationer, struktur, språkutvecklande arbetssätt samt samverkan poängterades. Genom att diskutera goda exempel visar arbetet att specialpedagogerna kan spela stor roll för att öka skolors resultat både kunskapsmässigt och relationellt.