Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kontakten mellan barn och föräldrar ser ut, när föräldern sitter i fängelse. Efter en diskussion med de tilltänkta informanterna var det tydligt att det finns en problematik inom detta ämne. Forskningen ur barn-/föräldraperspektivet är tämligen bristfällig då studier gällande fängelseklienter och kriminalvård i synnerhet behandlar den intagne. Därför var det av intresse att ta reda på hur kontakten hanteras, det vill säga på vilket sätt alla inblandade parter agerar för att barnet skall få ha en så bra kontakt som möjligt med sin förälder trots att den inte har samma möjligheter som en fri förälder. Det fanns ytterligare aspekter inom ämnet som var av intresse, exempelvis att undersöka vad som händer i mötet och de positiva respektive negativa aspekterna av att kontakten fortskrider Slutligen var det viktigt att undersöka om, och i så fall hur, barnen påverkas av att ha en förälder som sitter i fängelse. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt självrapporteringar genom nätbaserad interaktion, togs det reda på hur informanterna upplevde att kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar såg ut och hur de ansåg att den hanterades. För att förstå alla inblandade parters perspektiv bestämdes det att fyra stycken intervjuguider som riktade sig till var och en av de olika kategorierna av informanterna utformades. Eftersom fyra olika perspektiv inkluderades blev svaren inte enhetliga utan många olika upplevelser framkom vilket gjorde det mycket mer intressant.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur den ideella föreningen Bryggan och Kriminalvården ger stöd till barn med frihetsberövade föräldrar. Vi ville undersöka hur de yrkesverksamma tar barnets bästa i beaktning och hur de använder och definierar begreppet “barnperspektiv” i sin verksamhet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom fem intervjuer med yrkesverksamma inom Bryggan och Kriminalvården. Analysen av materialet gjordes med empowerment som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att Bryggan och Kriminalvården definierar barnperspektiv på olika sätt, men att de båda verksamheterna har en ambition att ha ett bra bemötande i möte med barnen. Som ideell organisation jobbar Bryggan mer direkt med barnen och kan då i större grad tillgodose deras behov jämfört med Kriminalvården som begränsas av lagar och regler. / The purpose of this study was to explore how the non-profit organization Bryggan and The Prison and Probation Service support children with incarcerated parents. We wanted to research how the professionals in these organizations have the best interest of the child at hand, and how they use and define “children’s perspective” in their daily work. The qualitative study involved interviewing professionals that worked in the chosen organizations. The analysis was made with empowerment as the theoretical frame of reference. The result of the study shows that Bryggan and the prison service define “children’s perspective” differently. However both organizations aim to meet the children with a good treatment. As a non-profit organization, Bryggan works more towards the children, and can therefore satisfy their needs in a greater extent than the prison service, which are more bound by laws and rules.

I denna studie undersöks yrkesverksammas uppfattning om stödet som ges till barn medfrihetsberövade föräldrar samt påverkan på barnet. Även samverkan mellan ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården när det kommer till ärenden där barn har enfrihetsberövad förälder undersöks.Vår studie bygger på tre semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom den ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården. De semistrukturerade intervjuerna analyseradesmed hjälp av riktad/konventionell innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter utgörs avmodellmakt, stödteori och stigma. Tidigare forskning tar upp aspekter över hur samverkanmellan ideella organisationer och myndigheter kan bidra till asymmetriska förhållande utifrånfinansiering. Även hur det har en stor betydelse för ideella organisationers existens. Tidigareforskning om stöd och påverkan på barnet pekar ut stigma som en betydande faktor och hurdenna grupp av barn är osynlig i samhället. Våra resultat visar att gruppen av barn tillfrihetsberövade föräldrar är en stigmatiserad grupp som är beroende av att stöd erbjuds frånideella organisationer. Ideella organisationer är i sin tur beroende av att marknadsföra sig föratt kunna få in finansiering för att i sin tur kunna erbjuda stöd för dessa barn. Våra resultat visaräven att myndigheter som Kriminalvården utgår från barnets bästa men skulle vilja utveckladetta ytterligare. I vår studie diskuterar vi finansieringens betydelse för ideella organisationersamt hur det kan påverka vilket stöd som erbjuds till barn med frihetsberövade föräldrar.Förbättringsområden som kom upp under intervjuernas gång från Kriminalvårdens sida varförenklade sätt att kunna ha kontakt med sin frihetsberövade förälder, samt att kunna utgå frånbarnets bästa om kontakt överhuvudtaget ska ske. Ett förbättringsområde som kom upp iintervju med Kumulus var att kunna skapa ett nytt åldersinriktat material i form av en metodbok.Slutsatserna vi kom fram till i vår studie är att Kumulus är de enda i Umeå som erbjuder stödför barn med frihetsberövade föräldrar/anhöriga samt att stödet kan variera beroende på barnet.Samverkan mellan Kumulus och Kriminalvården i Umeå fungerar bra idag utifrån deyrkesverksamma. Finansiering är en betydande faktor för organisationer som jobbar med barntill frihetsberövade föräldrar för att de ska kunna utvecklas geografiskt men även för att kunnautveckla arbetsmaterial

<p>Different Perspectives is a study of detainees' and guards' experiences of the remand prison. The result of the study shows that the remand prison brings forth the individuals anxiety, stress and fear. The individual detained in remand prison have a great need for contact with their families, but also with the guards. In the remand prison there is always a great level of control and always some kind of power practised. It is the guards who have the power and the competences to make the individuals detained in remand prison follow the rules and do what they have been told. The society possesses biases and a great curiosity about remand prisons and the people being there. This can lead to stigmatization among both the detained individuals as well as the guards.</p>

Different Perspectives is a study of detainees' and guards' experiences of the remand prison. The result of the study shows that the remand prison brings forth the individuals anxiety, stress and fear. The individual detained in remand prison have a great need for contact with their families, but also with the guards. In the remand prison there is always a great level of control and always some kind of power practised. It is the guards who have the power and the competences to make the individuals detained in remand prison follow the rules and do what they have been told. The society possesses biases and a great curiosity about remand prisons and the people being there. This can lead to stigmatization among both the detained individuals as well as the guards.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma upplever att barnperspektivet beaktas i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Intervjuer med fem yrkesverksamma inom Kriminalvården, Socialtjänsten och Bufff (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse) har genomförts, samt analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framkom tre kategorier och sex subkategorier av analysen. Av resultatet framkom att det är av vikt att beakta ett barnperspektiv i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. I studien framkom också att de yrkesverksamma arbetar utefter barnet på olika sätt beroende på vilken aktör de arbetar inom. Samt att samverkan har en betydelse för hur arbetet kring dessa barn sker idag och i framtiden. Avsikten med studien är att bidra med en medvetenhet kring vikten av att se till vad som är bäst för barnet i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Resultatet visar också på vilken betydelse yrkesverksammas arbete och utförande har för dessa barn. / The main purpose of this study was to examine how professionals experience that the child’s perspective is considered in cases where children have at least one parent in custody. Interviews with five professionals working within probation service, social service and ”Bufff” (Child and youth with parent/family member in custody) have been completed, and analysed using a qualitative content analysis. The analysis generated three categories and six sub-categories. Results show that it is of great importance to consider a child’s perspective in cases where children have at least one parent in custody. The study also shows that professionals work differently according to the child’s needs depending on the area in which they work, and that cooperation and communication is of great importance for how the work is handled today and hereafter. The intention of the study was to contribute with an awareness about the importance of looking at the child’s needs in cases where the child has at least one parent in custody. The results also show that the work and how it is performed is of great importance for these children.

I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk verksamhet är styrd av säkerhetsrestriktioner vilket innebär att det arbetsterapeutiska arbetet begränsas i vilka åtgärder och interventioner som kan tillämpas. Syfte: Studien beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av sitt arbete inom rättspsykiatrin och hur det påverkas av att patienten är frihetsberövad. Metod: En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenhet av arbete inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige. Fem arbetsterapeuter verksamma inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige intervjuades. Resultat: Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i följande kategorier: Säkerheten begränsar interventionsmöjligheter, Destruktiva dagar (att förstå deras vardag), Arbetsterapeutens förlängda arm, Motivation och hopplöshet. Den säkerhetskontrollerade miljön påverkade arbetsterapeuternas arbete i hur bedömningar och interventioner genomförs. Utmanande att träna patienternas aktivitetsförmågor för ett liv i samhället samtidigt som den sitter frihetsberövad. Patienterna har ofta en komplex problematik från en destruktiv miljö och en stor del av arbetet handlar om att motivera patienten från att känna hopplöshet. Vidare visar resultatet på att stor vikt läggs på att motivera patienten i en miljö som är tillrättalagd och som inte ger utrymme till att vara självständig.  Slutsats: Den säkerhetskontrollerade miljö som rättspsykiatri innebär samt den komplexa problematik patienterna som befinner sig inom rättspsykiatri har kan upplevas utmanande för arbetsterapeuter. I synnerhet när det handlar om att möjliggöra för patienten att lära sig leva ett nytt liv än vad patienten hade innan tiden på rättspsykiatri. Utmaningen består i att patienten inte kan ges möjlighet till digitala hjälpmedel och att träna sina förmågor i det samhälle som patienten ska slussas ut till efter vårdtiden. Arbetsterapeuterna värdesätter samarbetet med skötarna på avdelningen eftersom de arbetar nära patienten i deras vardagliga aktiviteter. Utmaningen att träna patienten till självständighet i en säkerhetskontrollerad miljö som medför att ansvar och uppgifter tas ifrån patienten är något det bör forskas vidare på. / Background: Forensic psychiatric activities are governed by safety restrictions, which means that occupational therapy work is limited in which measures and interventions can be applied. Purpose: The study describes occupational therapists' experiences of their work in forensic psychiatry and how it is affected by the patient being deprived of liberty. Method: An qualitative study of occupational therapists' experience of working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden. Five occupational therapists working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden were interviewed.  Result: The data was analyzed based on content analysis and resulted in the following categories: Security limits the possibilities of intervention, Destructive days (to understand their everyday life), Extended arm of the occupational therapist, Motivation and hopelessness. Da safety-controlled environment influenced the work of occupational therapists in how assessments and interventions are carried out. Challenging to train patients' activity skills for a life in society while being detained. Patients often have complex problems from a destructive environment and a large part of the work is about motivating the patient from feeling hopeless.  Furthermore, the results show that great emphasis is placed on motivating the patient in an environment that is corrected and that does not give room to be independent. Conclusion: The safety-controlled environment that forensic psychiatry entails and the complex problems faced by patients who are in forensic psychiatry can be perceived as challenging for occupational therapists. Especially when it comes to enabling the patient to learn to live a new life than the patient had before the time in forensic psychiatry. The challenge is that the patient cannot be given the opportunity for digital aids and to train their abilities in the society to which the patient should be channeled after the hospital stay. The occupational therapists value the cooperation with the nurses in the ward because they work closely with the patient in their everyday activities. The challenge of training the patient to independence in a safety-controlled environment that entails taking responsibility and tasks away from the patient is something that should be further researched.

Studien har undersökt upplevelsen av att vara anhörig till frihetsberövade samt utforskat anhörigas tillgång till stöd. Vidare har studien undersökt huruvida anhöriga upplever ett krav att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. I den tidigare forskningen som presenteras i studien beskrivs det att anhöriga till frihetsberövande kan drabbas av bland annat försämrad ekonomi, stigmatisering och stress. Bland den tidigare forskningen finns det en avsaknad av studier som undersöker detta ämne utifrån en svensk kontext, framförallt rörande vuxna anhöriga. Detta kan indikera på en kunskapslucka inom det svenska forskningsfältet och ämnet kan därför behöva utforskas i syfte att uppmärksamma målgruppens behov. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod tillämpats och fem intervjuer har genomförts som har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån intervjuerna har en tematisk analys utförts i syfte att framföra studiens resultat. Respondenternas svar har tolkats utifrån Foucaults teori om makt, Goffmans beskrivning av stigma och begreppet skam. I resultatet framkommer det bland annat att anhöriga till frihetsberövade upplever skam och krav på att bidra till den frihetsberövades återanpassning i samhället. Anhöriga upplever också att Kriminalvård och Socialtjänst bemöter dem illa vilket har genererat en negativ syn på svenska myndigheter / This study aims to investigate the impact on relatives of incarcerated individuals, as well as the availability of support services for these relatives. Additionally, the study explores whether relatives feel a sense of responsibility to contribute to the reintegration of the incarcerated individual into society. To conduct this research, semi-structured interviews have been conducted with relatives who currently have incarcerated close ones. The findings have been analyzed using shame and stigma, as well as Foucault's theory of power. Results indicate that relatives experience changes in their financial situation, feel pressure to provide support to the incarcerated one to prevent them from relapse, and often face canceled visitations. Moreover, many respondents have expressed negative views towards the justice system due to their ill treatment. Social media serves as a support system for the majority of respondents, although there is also a presence of shame and stigma within the target group in other contexts. The motivation behind studying this topic is because of the lack of research on relatives of incarcerated individuals within the Swedish context. Additionally, there is a hope that by raising this issue, relatives can actively participate in the reintegration process for their incarcerated relatives, resulting in increased well-being for both parts