Problems related to mental health among young Swedish women, age 15-20, has increased in the past years and is seen as a problem in both on the national and the local levels. Growing up and becoming an adult is a turbulent period for many young people and the school is one area in which this comes to appear. The aim of this study was to identify the causes to lack of mental health related to appearance and achievement among women age 16-19 in senior high school. This study is an interview study with self-made questions, which took place in a medium-sized town in northern Sweden. The result showed that almost every young woman that was interviewed had high expectations on themselves in school-related matters and that stress was a recurrent topic in the interviews. There were also findings that some of the young woman felt stress in their leisure activities. Most of the respondents expressed that they had to put on makeup and fix their hair before they left home, they also wanted to have decent clothes. In the discussion it is said that, to improve problems with the mental health among young women, both the young women and previous recommendations needs to be taken in account.

Ideellt arbetande var en bidragande orsak till att Levene samhälle i Vara kommun kunde uppföra en evenemangshall. Denna studie syftar till att förklara varför invånarna i Levene ställde upp och arbetade med ett slitsamt bygge på sin fritid. Det görs genom att sätta fokus på vilka motivationsfaktorer som motiverade de ideella arbetskrafterna. Genom kvalitativa intervjuer samlades ett material in som sedan anlyserades. Det resultatet visar är att invånarna i Levene motiverades till att ställa upp var till en börja en starkt målbild och vision samt att många var med. Vidare under bygget var det först och främst den sociala samvaron samt möjligheten att pröva på något nytt som fick dem att fortsätta. De bakomliggande motivationsfaktorerna var hela tiden att göra något för en stark och levande bygd samt att göra något för barnen / Voluntary work was a contributing factor to how Levene society in Vara municipality could build a sport and event hall. This study aims to explain why residents of Levene lined up and spend a lot of their spare time with building the sport and event hall. This is done by focusing on the motivational factors that motivated the voluntary workers. By using qualitative interviews, a material was gathered, and then analyzed. The result shows that the residents of Levene was motivated by a strong vision and the fact that a lot of people where involved project from the start. Furthermore, during construction, it was first and foremost social interaction and the opportunity to try something new that motivated them to continue. The underlying motivational factors were the opportunity to do something for the children and to keep the community vibrant and attractive

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.     Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Metod För att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien. Undersökningsdeltagarna delades in i tre grupper efter aktivitetsnivå på arbetet och jämfördes med avseende på fysisk aktivitet utanför arbetet respektive stillasittande. Fysisk aktivitet i varje domän och total fysisk aktivitet utanför arbetet redovisades i MET-minuter/vecka. Stillasittande angavs i minuter och presenterades för fem vardagar respektive en vecka. Resultat Totalt deltog 196 personer i studien. Fritiden var den största källan till den totala fysiska aktiviteten utanför arbetet i alla grupper (minst 63 % av tiden) och aktiviteten vid både transport och i hemmet var relativt låg. En signifikant skillnad mellan grupperna sågs för fysisk aktivitet i arenan hem, där personer med ett högaktivt arbete rörde på sig mer i hemmet (median: 360 MET-minuter/vecka) jämfört med personer med ett lågaktivt arbete (90 MET-minuter/vecka). I domänerna transport och fritid skiljde sig mängden fysisk aktivitet något mellan grupperna, men inte signifikant. För tid stillasittande sågs en signifikant skillnad mellan grupperna, både under fem vardagar och under en vecka. Personer med ett högaktivt arbete satt mindre (900 minuter respektive 1 380 minuter) än de som hade ett lågaktivt arbete (2 100 minuter respektive 2 640 minuter).    Slutsats Studien visade att den största delen utförd fysisk aktivitet utanför arbetet inte verkar bero på aktivitetsnivån på arbetet. Det var endast för den fysiska aktiviteten i hemmet som det sågs en signifikant skillnad mellan olika aktivitetsnivåer på arbetet. Vid transport och fritid sågs små skillnader i fysisk aktivitet, men dessa var inte signifikanta. För den totala tiden stillasittande däremot verkar graden av fysisk aktivitet på arbetet ha betydelse. Ett lågaktivt arbete gav längre total tid stillasittande jämfört med ett högaktivt arbete. Fysisk aktivitet och stillasittande bör som enskilda beteenden ses över både på arbetsplatsen och i domänerna utanför arbetet. Vidare bör också undersökas vilka andra faktorer som kan påverka dessa två beteenden.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet. Detta är något som skapar underlag till att ideellt arbete bidrar med effekter till samhället. I studien uppstår ett tydligt mönster mellan den insamlade empirin och tidigare forskning på området. Även om åsikterna kan vara delade mellan såväl respondenterna som forskarna skapas en röd tråd som påvisar att ideellt engagemang och ideellt arbete har betydelse i samhället. Nyckelord: Ideellt engagemang, Ideellt arbete, Ideell verksamhet samt socialt kapital. / <p>Betyg VG</p>

Syftet med studien var att beskriva vad en grupp barn har talat om gällande fysiska aktiviteter i skolan, på fritidshemmet samt på fritiden. Denna studie är av kvalitativ forskningsart och tar stöd ur den hermeneutiska teorin. Studiens empiriska material baseras på tre fokusgruppsdiskussioner som genomförts tillsammans med barn i åldrarna 8–11 år, från tre olika skolor i Sverige. Det empiriska materialet analyserades i flera steg och mynnade sedan ut i ett resultat, som visar på att barnens aktivitetsnivå utifrån deras upplevelser ofta handlar om att de har någon att röra sig tillsammans med, såsom kompisar, familjen eller en hund. En annan komponent var vikten av att få vara ute, gärna länge på kvällarna samt att få leka fritt sina egna lekar. Många av barnen påtalade om skolgårdens betydelse för hur mycket de rörde sig under skoldagen och önskade fler platser där de kunde springa fritt, utan rädslan för att göra illa sig. Även vikten av att ha en lärare som inspirerade till rörelse genom glädje och som lyckades skapa roliga och spännande miljöer framkom under våra fokusgruppsdiskussioner. Barnen önskade sig överlag mer rörelse under skoldagen och såg rörelsepauser som något positivt, även ett praktiskt lärande verkade ligga barnen varmt om hjärtat. Där de såg sin chans till att få utlopp för sin rörelse. Vidare i diskussionen lyfter vi och för ett resonemang kring vad vi kan bidra med i vår yrkesroll som fritidshemslärare i förhållande till barnens behov av fysik aktivitet. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen ser på sina sociala relationer. Detta genom att göra fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 6–10 år inskrivna vid fyra olika fritidshem. Undersökningen grundas på en kvalitativ metod som har till syfte att synliggöra deltagarnas varierande och gemensamma uppfattning om ämnet. Med utgång ifrån vad tidigare forskning behandlat konstruerades olika diskussionsteman som stöd vid våra fokusgruppsintervjuer. Resultatet i vår undersökning påvisar att de sociala relationerna har en övergripande betydelse i flera sammanhang. Detta grundar sig bland annat genom att barnen hänvisar till situationer som har anknytning till miljöer i skolan, på fritids och hemma. Barnen beskriver i samband med intervjuerna att de har olika syn på sina relationer beroende på hur nära relationen är mellan individerna. I undersökningen framgår det också att barnen idkar ett intensivt relationsarbete som kan innefatta att barnen ibland upplever kränkande behandling. Detta kan till exempel visa sig genom att individer som utesluts ur gemenskapen upplever nedsättande kommentarer, blir sviken av kompisar, samt inte få vara med och bestämma i situationer med kompisar eller kamrater. Resultatet i denna studie belyser även att barnen i vissa avseenden ser vuxnas position som ett stöd i vissa sammanhang, men de kan också utgöra ett motstånd till deras inflytande och delaktighet i de sociala sammanhangen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

No description available.

This paper concerns the subject of temporary employments and how the employment status affects the personal life of the employee. The aspects of the personal life which are being investigated is the employees possibilities to plan their long term future as well as their short term future. Furthermore, the employees social relations and spare time are being investigated. The paper is qualitative and is based on semi-structured interviews with four people between the age of 25 and 35 who are experienced with temporary employment. The results of the interviews are analyzed in light of Richard Sennetts theory about ”The corrosion of character”, which shows upon a contradiction between the character-building and today's job market. The conclusions are that the employees possibilities concerning long term planning, as well as short term planning, is aggravated by their temporary employment status. Their spare time seems to become less extensive and the time devoted to the social relationships decreases. However, we can not draw any conclusions on the social relations patterns affected at a deeper level. / Denna uppsats berör ämnet tidsbegränsade anställningar och hur anställningsformen påverkar den anställdes privatliv. De aspekter av privatlivet som undersöks är den anställdes möjligheter till lång- samt kortsiktig planering och sociala relationer samt fritid. Studien är kvalitativ och resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra personer mellan 25 år och 35 år vilka alla har erfarenhet av tidsbegränsade anställningsformer. Resultatet från intervjuerna analyseras i ljuset av Richard Sennetts teori ”När karaktären krackelerar”, som visar på en motsättning mellan mänskligt karaktärsbyggande och dagens arbetsliv. Slutsatserna som dras är att den långsiktiga och kortsiktiga planeringen försvåras av den tidsbegränsade anställningsformen. Fritiden blir mindre omfattande och de sociala relationerna ägnas det mindre tid åt; dock kan vi inte uttala oss om de sociala relationernas mönster påverkats på ett djupare plan.

Syftet med denna fallstudie var att studera om det finns någon koppling mellan hur ofta eleverna spenderar sin fritid utomhus och engagemang vid NO-lektioner utomhus. Vidare var det övergripande syftet att genom studien bidra med reflekterande tankar kring skolans roll för att stimulera elevernas naturkontakt och känsla för naturen. Data samlades genom enskilda intervjuer med åtta elever i årskurs ett samt genom en gruppintervju med deras två NO-lärare. Resultatet visade att majoriteten av eleverna tycker om att vara utomhus både på fritiden och vid NO-lektioner och att de flesta av dem gärna ser att de har fler lektioner utomhus, detta trots att de helst spenderar fritiden inomhus. Utifrån denna fallstudie går det inte att dra den generella slutsatsen att elevers inställning till NOundervisning utomhus influeras av hur ofta elever spenderar fritiden ute. I diskussionsdelen ges förslag på hur skolan kan bidra till att elever skapar en kontakt och känsla för naturen.

Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- ochfritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion.