No description available.

Då samverkan under den senaste tiden utvecklats till en mycket viktig byggsten i det socialaarbetet fann vi det intressant och givande att belysa just fenomenet samverkan i vår c-uppsats.Vi valde att rikta in oss på SSPF-samverkan vilket är en brottspreventiv samverkansmodellmellan socialtjänst, skola, polis och fritid som riktar sig mot ungdomar som befinner sig iriskzon att lagföras. Syftet var att belysa framgångsfaktorer, utmaningar ochutvecklingspotential som de olika samverkansparterna identifierar vid SSPF-samverkan. Vidareundersökte vi SSPF-samverkans framgångsfaktorer, utmaningar samt vilkenutvecklingspotential samverkansparterna kunde se. För att besvara studiens syfte genomfördesåtta semistrukturerade intervjuer med två forskningsdeltagare från varje yrkeskategori. Detinsamlade materialet analyserades med hjälp av organisationsteori och dess perspektiv samtsamverkansteori och interaktiv styrning. Detta gav förutsättningar för att få ett resultat somvisade att de viktigaste faktorerna för en lyckad samverkan enligt SSPF-samverkansparternavar god kommunikation, gemensamma mål och fenomenet “rätt person på rätt plats”.Utmaningarna med SSPF-samverkan som uppdagades under studien var svårigheten attorganisera en god samverkan gällande exempelvis storlek på samverkansgruppen. Det kan varasvårt att förstå varandra och att det finns en osynlig maktobalans inom samverkan som kanpåverka ibland. Den utvecklingspotential som intervjupersonerna belyser handlade om att nå utmed förebyggande arbete till fler aktörer samt allmänheten genom exempelvis information tillföräldrar kring droger. Vidare var det att skapa tätare samverkan där ett önskemål var att hasocialsekreterare som arbetar nära elever på skolor, även att SSPF-samverkan ska etableras istörre utsträckning internationellt. / In recent times collaboration has developed into an important building block in social work.We chose to focus on SSPF-collaboration, which is a crime prevention collaboration modelbetween social services, school, police and leisure/recreation workers that targets young peoplewho are in the risk zone (to commit criminal offences). The purpose of the study is to shed lighton success factors, challenges and development potential that the various collaborating partiesidentify in SSPF-collaboration. Furthermore, we investigated the challenges of SSPFcollaboration and the development potential the parties could see. To answer the main researchquestion of the study, eight semi-structured interviews were conducted, of which two interviewswith representatives of each professional category. The collected material was analysed usingorganizational theory and its associated perspectives, as well as collaboration theory andinteractive governance. According to the SSPF-collaborators, it is important to practice goodcommunication, shared goals and to have "the right person in the right place". The study showsthat organizing a good form of collaboration is a challenge. The development potentialhighlighted by the interviewees was focused on reaching out with preventive work to morecollaborators and the public, for example by providing parents with information about drugs.Furthermore, it was stressed as important to create an even closer collaboration, where one ofthe wishes was to have social secretaries working at schools. Finally, a result of the study isthat SSPF-collaboration should be established to a greater extent internationally.

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.

Elever i årskurs 4-6 slutar på fritidshemmen och vi vet inte riktigt varför eller vad de gör istället.Syfte med denna studie är att förstå vad som ligger bakom årskurs 4–6 elevers val att antingenstanna eller lämna fritids. Syftet är vidare att ta reda på vad eleverna gör på sin fritid.Frågeställningarna som vår studie utgår ifrån är följande: “Varför väljer vissa elever att sluta ochandra att stanna kvar i fritidshemsverksamheten?” och “Vad gör eleverna i årskurs 4-6 efterskolan?” och “Erbjuder fritidshemsverksamheten en meningsfull fritid för elever i årskurs 4-6enligt eleverna?”. Studien bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med87 elever och en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med 4 elever, alla från samma skolai årskurs 4-6. Med hjälp av begreppen meningsfull fritid, meningsfullhet utifrån teorin KASAMoch Haglunds fyra sätt att se på fritid har vi analyserat vår empiri. I intervjuerna framkom attelevernas fritidshem låg på en annan skola vilket var en viktig orsak till varför många eleverslutat. Vår studie visade att en betydande del av eleverna ansåg att fritidsverksamheten var tråkigoch att det var viktigt om kompisarna gick där. Vi kunde se kopplingar mellan att elever tyckteatt fritidshemmet var tråkigt och dess brist på erbjudande av meningsfulla aktiviteter. Mångaelever hade fler än en organiserad fritidsaktivitet i veckan och det skulle kunna vara en anledningtill att eleverna behövde tiden mellan skolan och aktiviteten till rekreation. Underrekreationstiden ägnade sig eleverna åt att äta mellanmål, göra läxor och olika skärmbaseradeaktiviteter. Somliga elever upplevde fritidshemmets aktiviteter som meningsfulla då de varje dagerbjöd aktiviteter som eleverna tyckte om, till exempel TV- och datorspel. Det framkom även attde aktiviteter som eleverna upplever som meningsfulla var sådana där eleverna fick vara medoch bestämma, känna sig delaktiga från början till slut och där de fick social uppskattning.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur personalen som arbetar på fritidshemmet uppfattar sina möjligheter att erbjuda eleverna en meningsfull fritid utifrån läroplanens mål och syfte för verksamheten. I strävan att komma fram till detta har vi valt att ta stöd av läroplansteoretiska begrepp såsom formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vi valde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning ställd till fyra olika skolor, varav två kommunala och två privata i Mellansverige. Enkäten innehöll även tre öppna frågor vilket innebär att vår undersökning också har inslag av en kvalitativ metod. Svaren på enkätundersökningarna har vi valt att redovisa i form av diagram samt att tematisera i följande kategorier: resurser, kvalitetsarbete, samverkan och övrigt.   I resultatet och av vår analys framkommer det att personalen som arbetar på fritidshemmet anser att de har den kunskap som krävs för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid men att ramfaktorer som tid, budget, lokaler, personal samt storlek på barngrupper försvårar processen med att realisera läroplanens mål och syften. Vår studie lyfter fram glappet mellan de mål och syften för fritidshemmets verksamhet som formuleras på en nationell nivå och det som uppfattas vara möjligt att genomföra på lokal nivå.

The purpose of this thesis is to gain insight into children`s voluntary reading in their spare time. I have focused on printed books and none of the digitally published Medias. I want to examine how children experience the power adult`s exercise over their chose of books and also why they choose the books they do. The method of this study is qualitative with interviews of six 10 years old children. I conducted the interviews detachedly and I have used two different point of view for my study; Aidan Chamber`s ”Reading Circle” and Barbro Johanssons opinions if children`s participation in terms of their voluntarily book selection.I have also studied other researchers and author´s writings about literacy, children´s reading habits, adults´ attitudes to children´s reading and children´s passion for reading.During my study it became clear that children who like to read prefer to read detective stories for children, a result that also earlier investigations reached. / Program: Bibliotekarie

In Sweden, many children in compulsory school attend after-school recreation centres. All children are offered local after-school recreation centre attendance in the age 6-12 during their parents’ work hours. Our aim with this Master thesis is to investigate how after-school recreation centres can use libraries to stimulate children’s own interest to read. The method employed is qualitative interviews with two recreation leaders and their collaborated librarian at an integrated school and public library. An additional interview was carried out with a librarian at a larger public library, who has created activities for after-school recreation centres. The theoretical background is a combination of Michael Buckland’s six aspects of access and Aidan Chambers theories about conditions for reading environment. Chambers theories about conditions for reading environment have proved to be the most applicable on the examined group. The study shows that there are several possibilities for after-school recreation centres to stimulate children’s interest in reading. Reading interest is stimulated through everyday situations, such as e.g. storytelling or play. It is also discussed that children’s interest in reading can be stimulated with different media, which libraries have possibilities to offer. A barrier is that after-school centres are interpreted as hidden by research and in practice. Like the after-school centre, the public library is also a place where children can develop their own interests. It is therefore important that the public library is made known and familiar to children as a part of the local cultural society.

This thesis aims to investigate the information habits of peoplewith a serious interest in music. What information needs do theyexperience, what information sources do they seek out to fulfillthese needs and what part does the public libraries play in theirinformation habits?To answer these questions a qualitative approach was used. Fourrespondents with a serious interest in music were interviewed.The theoretic framework was based on Robert A. Stebbins theoryon serious leisure and Karen E. Pettigrew’s concept ofinformation grounds.The results of the study showed that the primary informationneeds consisted of: finding new music to listen to, findinginformation about artists and bands, finding information aboutopportunities to play live and finding information about musictechnology. The main information sources used were: friends andacquaintances and the internet. Additional sources like books andmagazines were also used to some extent. The findings show thatpublic libraries were used very moderately. When they on occasionwere used it was mainly to locate materials that could be hard tofind through other sources, for example sheet music. / Program: Bibliotekarie