Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada. / Spare time and leisure time - how do they work for children with an aquired braindamage?

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat. Den slutsats som vi drar av resultatet är att det som lärare är viktigt att ha kännedom om elevernas fritidsläsning, vad det gäller läsvanor och litterära preferenser, framför allt om man vill anlägga ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på svenskundervisningen.

Uppsatsen undersöker arbetets roll i Willy Kyrklunds roman Solange (1951), med utgångspunkt i Paul Lafargues arbetskritiska verk Le droit á la paresse (Rätten till lättja) och Karl Marx teori om det alienerade arbetet. Uppsatsens frågeställningar rör romanfigurernas ekonomiska förutsättningar, romanens skildringar av arbete och fritid, samt arbetets påverkan på huvudpersonerna Solange och Hugo. Tidigare forskning tenderar att behandla Solange som en idéroman som diskuterar en existentiell frågeställning om människans frihet, där de två huvudpersonerna representerar var sin princip och ställningstagande. Denna uppsats syftar till att vidga diskussionen och visa på den samhälleliga kontext som i lika hög grad bestämmer romanfigurernas livsvillkor. Undersökningens resultat visar att huvudpersonernas materiella tillgångar i hög grad påverkar deras tillvaro och möjligheter att styra sina liv, samt att arbetet har en tydligt nedbrytande och alienerande effekt som tar sig uttryck på olika sätt hos de båda romanfigurerna.

Meningsfull fritid är ett centralt begrepp i fritidshemmets verksamhet och berör i hög grad eleverna, då det är deras fritid som det handlar om. Trots det, samt att elevernas intressen och behov ska styra verksamheten, finns förhållandevis lite forskning om meningsfull fritid som belyser elevers perspektiv inom fritidshemsverksamheten.  Föreliggande studie intar ett barndomssociologiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande är centralt. Studien är kvalitativ, med syfte att undersöka elevers uppfattning om meningsfull fritid inom fritidshemmet. Metoden för insamling av data är fokusgruppsintervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Eleverna har i fokusgruppsdiskussioner, för att besvara studiens frågeställningar, fått beskriva sin syn på fritidshemmets aktiviteter samt redogöra för hur de vill att verksamheten ska vara utformad. Resultatet visar att eleverna har en positiv attityd till fritidshemmet och dess verksamhet och de uppskattade flertalet aktiviteter. I studiens resultat framträdde kategorier som rörelse, skapande, digitala verktyg och relationer, och ett övergripande tema var att eleverna önskade mer inflytande över sin meningsfulla fritid inom fritidshemmet.

The rapid digital development has transformed our lives, and today we can work in new ways compared to before. With an increased demand for flexible work arrangements, where the home serves as a workplace, it is crucial for companies to understand how this affects the well-being of employees. Therefore, the purpose of this study is to examine how the possibility of work flexibility promotes individuals well-being. Previous research points out several factors that can influence well-being during remote work, including the work environment, the balance between work and private life, and interaction. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model (1990), but in specific sections, support will also be drawn from studies by Kangas et al. (2023) and Espersson et al. (2023) using the concepts of Family-supportive supervisor behaviors and urholkade sociala relationer. The study is based on qualitative interviews conducted with employees in various units at Västerås municipality who work part-time at the physical workplace and part-time remotely. The results show that remote work is significant, especially for employees work-life balance, which positively impacts their well-being. What is really important for well-being is the ability to manage and plan worktasks on your own, no matter where you're working. / Den snabba digitala utvecklingen har förändrat våra liv och idag kan vi arbeta på nya sätt jämfört med tidigare. Med en ökad efterfrågan på flexibelt arbete med hemmet som arbetsplats, är det viktigt att företag är insatta i hur detta påverkar medarbetarnas välbefinnande. Syftet med studien är därför att undersöka hur möjligheten till arbetsflexibilitet främjar individers välbefinnande. Tidigare forskning visar på flera faktorer som kan påverka välbefinnandet under distansarbete, såsom arbetsmiljön, balansen mellan arbete och privatliv samt interaktionen. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), men i särskilda avsnitt kommer även stöd tas från studier av Kangas m.fl. (2023) och Espersson m.fl. (2023) med begreppen Family-supportive supervisor behaviors och Urholkade sociala relationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med medarbetare inom olika enheter på Västerås kommun som arbetar halvtid på den fysiska arbetsplatsen och halvtid på distans. Resultatet visar att distansarbete är betydelsefullt, speciellt för medarbetarnas livspussel, vilket har en positiv inverkar på deras välbefinnande. Det som framkommer som avgörande för välbefinnandet är förmågan att självständigt styra och planera arbetsuppgifterna, oavsett platsen för arbetet.

För att vara produktiv på sin arbetsplats bör rum för återhämtning finnas där arbete och fritid finner en balans. Denna balans kan vara komplex att finna då krav ställs på individen både på och utanför arbetet och det kan upplevas som ett pussel att få vardagsbitarna att gå ihop. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos individer i varierande arbetssituationer, hur de uppfattade sin egen balans mellan arbetsliv och fritid samt om det fanns något stöd från arbetsgivare till anställdas fritidsintressen och återhämtning och hur det vidare samverkade med de anställdas prestationer och hälsosituation enligt dem själva. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare och innehållet analyserades med tematisk induktiv analys. Resultatet visade på att återhämtning, motivation och stöd spelade en betydande roll för balans mellan arbete och fritid samt att arbete och fritid hade en samverkan på varandra där förståelse, tillit, respekt, identitet och motivation ansågs ha en inverkan på produktiviteten i arbetet och återhämtning på fritiden. Det diskuterades om arbetstagares vilja att uppfattas som en individ, stressen om att vara tidsflexibel och vikten av stöd på och utanför arbetet i strävan efter en hälsosam situation. Diskussionen berörde även huruvida arbetslivsbalans uppfattades som individuellt och berodde av situation och person. / In order to be productive in the workplace, room for recovery should be made where work and leisure find a balance. This balance can be complex to find when the demands on the individual, both on and off the job are required and it can be experienced as a stressful puzzle to get everyday pieces to go together. The purpose of this study was to examine experiences of  individuals in varying work situations, how they perceived their own balance between work and leisure, and furthermore if it existed support from the employer, related to the employees' leisure activities and recovery and how that in its turn co-existed with employee performance and health status according to themselves. Semi-structured interviews were conducted with five participants and the content was analysed through thematic inductive analysis. The result indicated that recovery, motivation and support played a significant role in the balance between work and leisure. It also indicated that work and leisure had an effect on each other where understanding, trust, respect, identity and motivation was considered to have an impact on productivity at work and likewise recovery during leisure hours. The discussion touched the employee's desire to be perceived as an individual, the stress of being time-flexible and the importance of support on and off the job in the pursuit of a healthy situation. The discussion included whether work-life balance was perceived as individual and highlighted that it depended on the unique situation and person.

Genom digitaliseringen har fler och fler arbetsplatser implementerat någon form av arbetsflexibilitet, dels för att till exempel effektivisera verksamheten och dels för att många människor önskar en större flexibilitet i sitt arbete. Men vad händer egentligen med medarbetarskapet, alltså relationen individen har till sig själv, sitt arbete och sina medarbetare, när en arbetsplats har stor flexibilitet och många kollegor till exempel arbetar hemifrån. En individs balans mellan arbete och fritid påverkas även av möjligheterna att arbeta vart som helst, när som helst. Denna kvalitativa studie har undersökt och studerat två olika enheter i samma organisation. För att få en förståelse för hur arbetsflexibiliteten påverkar medarbetarnas upplevelse av medarbetarskapet har en enhet med flexibilitet och en enhet utan flexibilitet studerats. Vidare syftar studien även till att bidra till en större förståelse för hur dessa medarbetare upplever balans mellan arbete och privatliv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med två enhetschefer och fem medarbetare. Fortsättningsvis har empirin analyserats och huvudsakligen har tre teman identifierats; engagemang och meningsfullhet, samarbete och gemenskap samt balans mellan arbete och fritid. Några av de främsta slutsatserna som framkommit genom studien var att enheten med mindre flexibilitet har ett betydligt starkare medarbetarskap än den enhet med hög arbetsflexibilitet. Slutsatsen visar även att skapas det en obalans av att ständigt vara tillgänglig för att svara på arbetsrelaterade frågor, vilket i sin tur påverkar privatlivet negativt. Studien framför även de vetenskapliga bidraget som gjorts och förslagen som finns till framtida studier. / Through digitization, more and more workplaces have implemented some form of work flexibility, partly to make the organization more efficient and partly because many people want a better flexibility in their work. But what really happens to the employeeship, the relationship the individual has to himself, his work and his employees, when a workplace has great flexibility and many colleagues, for example, work from home. An individual's balance between work and private life is also affected by the opportunities to work anywhere, anytime. This qualitative study has examined and studied two different units in the same organization. In order to gain an understanding of how work flexibility affects the employee’s experience of employeeship, a unit with flexibility and a unit without flexibility has been studied. Furthermore, the study aims to contribute to a greater understanding of these employees experience balance between work and private life. The study’s data collection is based on semi-structured interviews with two unit managers and five employees. The empirics have been analyzed and three themes have been identified; commitment and meaningfulness, cooperation and community and balance between work and private life. Some of the main conclusions that emerged from the study were that the unit with less flexibility has a significantly stronger employeeship than the unit with high work flexibility. The conclusion also shows that creating an imbalance of being constantly available to respond to work-related issues, which in turn negatively affects private life. The study also includes the scientific contributions that have been made and the proposals for future studies.

Med allt fler individer tillhörande generation Y på arbetsmarknaden så är det centralt för organisationer att få kunskap gällande hur de ska attrahera och motivera dessa individer. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad individer tillhörande generation Y värderar i relation till arbetsrelaterade frågor. Utifrån tidigare forskning definieras arbetsrelaterade frågor utifrån teman som ledarskap, feedback och work-life balance/flexibilitet. För att undersöka detta så genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sju individer födda inom åldersspannet för generation Y (1981-2000). Samtliga intervjupersoner är födda och bosatta i Stockholmsområdet och har eller är i slutfasen av en eftergymnasial utbildning. Resultatet visar att de intervjuade ur generation Y är måna om att ständigt utvecklas och ha en god balans mellan arbete och fritid. Detta leder till att de har stora krav på sina chefer gällande att få regelbunden feedback. Generationsbegreppet har kritiserats för att vara komplext och starkt sammankopplat med sociala livshändelser, somliga menar dessutom att det är ålder och erfarenhet som utgör den huvudsakliga skillnaden mellan generationer. Oavsett om generationsskillnader existerar eller inte så är det viktigt att förstå hur unga individer fungerar idag och inom den närmsta framtiden för att organisationer ska kunna attrahera och motivera dessa. Bland studiens intervjupersoner anser dock alla att generationsskillnader i hög grad existerar vilket bland annat uppenbarar sig på olika sätt på deras arbetsplatser. Uppsatsen diskuterar även kring den utmaning som ställs på organisationer vad gäller att hålla generation Y motiverad. Det kan ses som en krävande generation för dagens chefer men både utifrån tidigare forskning och denna studies resultat så tycks generationen bestå av individer med högt arbetsengagemang.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.